Ytterån

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ytterån
Två småorter, fd tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland vapen.svg Jämtland
Län Jämtland län vapen.svg Jämtlands län
Kommun Krokom vapen.svg Krokoms kommun
Distrikt Näskotts distrikt
Koordinater 63°19′0″N 14°10′0″Ö / 63.31667°N 14.16667°Ö / 63.31667; 14.16667
Area
 - västra delen 39 ha (2015)[1]
 - östra delen 71 ha (2015)[1]
Folkmängd
 - västra delen 52 (2015)[1]
 - östra delen 150 (2015)[1]
Befolkningstäthet
 - västra delen 1,3333 inv./ha
 - östra delen 2,113 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8016[2]
Småortskod
 - västra delen S8030[1]
 - östra delen S8028[1]
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Ytterån
Redigera Wikidata

Ytterån är en ort i Krokoms kommun i Jämtland. Orten är belägen vid E14. 2015 justerade SCB definitionen för tätorter något, varvid man fann att avstånden mellan de olika husområdena är för stort för att området skall kunna utgöra en gemensam tätort och delarna har för få boende för att i sig kunna utgöra tätorter.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ytteråns historia har präglats av industrin och av brunnsturismen. På 1700-talet fanns en tullkvarn, sågverk och smedja i Ytterån. År 1863 byggdes Ytterå valskvarn och på 1880-talet anlades den stora ångsågen. Industrinverksamheten ledde till att befolkningen ökade på 1870- och 1880-talen. I samband med en sågverksstrejk 1882 fick arbetarrörelsen sin start i Jämtland. År 1885 började Jämtlands äldsta missionsförsamling, Ytterå-Näldens friförsamling, sin verksamhet.

Kurortstiden[redigera | redigera wikitext]

År 1756 upptäckte prosten Tideman de hälsosamma källorna. De var tre till antalet och benämndes Ytterå hälsobrunn. Tideman tog med släkt och vänner dit. Den jämtska sociteten följde snart efter. Vid slutet av 1700-talet fanns här alltså en enklare brunnsanstalt.

Mer allmänt började källorna besökas på 1860-talet, då ett badhus byggdes. När järnvägen kom 1882 tog kurortsturismen verklig fart. Att resa från Stockholm tog då cirka 25 timmar, med nattuppehåll i Bollnäs.

1886 grundades Ytterå Brunns- och Badanstalt. Här hade man tillgång till bad i olika former, sjukgymnastik, massage och elektricitetsbehandling. Läkare från Stockholm fanns också på plats.

Ytterån hade under denna tid fem hotell och på en holme i Storsjön fanns restaurant, kägelbana och dansbana. Bad- och kurortsverksamheten upphörde mot slutet av 1910-talet.

Efter brunnsepoken fortsatte småindustrin att utvecklas i Ytterån. Här anlades till exempel en tjärfabrik och en kaggfabrik. Från och med andra hälften av 1900-talet har orten fått minskad betydelse.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ytterån 1960–2010[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
325
1965
  
255
1975
  
222
1990
  
250 102
1995
  
221 103
2000
  
202 103
2005
  
203 103
2010
  
204 103
2015
  
202 110#
Anm.: Ej tätort 2015.
 # Som småort.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ytteråns största sevärdhet idag är Mus-Olles museum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014
  3. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 27 december 2016.
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]