Zoltán Kodály

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Zoltán Kodály
Zoltán Kodály ca 1930.
Zoltán Kodály ca 1930.
Tonsättare
Född16 december 1882
Kecskemét, Österrike-Ungern Österrike-Ungern
Död6 mars 1967 (84 år)
Budapest , Ungern Ungern
Aktiva år18971963

Zoltán Kodály /zoltaːn ˈkodaːj/ (i ungersk ordning Kodály Zoltán), född 16 december 1882 i Kecskemét, död 6 mars 1967 i Budapest, var en ungersk tonsättare, dirigent och folkmusik- och etnografiforskare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1907 och 1942 var Kodály professor vid musikhögskolan i Budapest[1] och hade stor inverkan på utvecklingen av nya undervisningsmetoder. Kodály arbetade från 1905 med Béla Bartók för att kartlägga den ungerska folkloren och var vid sidan av denne det mest kända namnet i sitt lands sentida musikhistoria. [2]

Kodálys kompositioner är i impressionistisk-neoromantisk stil och använder ofta element från folkmusiken, vilket påverkade hans stil både rytmiskt och tonalt. [2]

Körverket "Psalmus hungaricus" (komponerat till 50-årsminnet av städerna Buda och Pests förening) blev 1923 hans stora genombrott.[1]

År 1945 blev Kodály ledamot av Ungerns parlament[1] och 1951 utländsk ledamot av svenska Kungliga Musikaliska Akademien. Han var president i den Ungerska Vetenskapsakademien 1946–1949.

Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Operor[redigera | redigera wikitext]

  • Háry János, op. 15 (1925, uruppförande i Budapest 1926)
  • Székelyfonó (1924–32, uruppförande i Budapest 1932)
  • Czinkia Pánna (1946–48, uruppförande i Budapest 1948)

Oratorier och övriga sakrala verk[redigera | redigera wikitext]

  • Psalmus hungaricus, op. 13 (1923)
  • Budavári Te Deum (1936)
  • Missa brevis (1942)

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • Sommarkväll, ouvertyr (1906, rev. 1929)
  • Teaterouvertyr (1927)
  • Marosszéki táncok, ”Danserna från Marosszek” (1930)
  • Galántai táncok, ”Danserna från Galanta” (1933)
  • Fölszállott a páva, ”Variationer för orkester över en ungersk folksång” (1939)
  • Konsert för orkester (1939–40)
  • Kádár Kata för kontraalt och liten orkester (1947)
  • Symfoni i C-dur (1960)

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Stråkkvartett nr 1 i c-moll, op. 2 (1908–09)
  • Sonat för cello och piano, op. 4 (1909–10)
  • Duo för violin och cello, op. 7 (1914)
  • Sonat för cello solo, op. 8 (1915)
  • Stråkkvartett nr 2, op. 10 (1916–18)
  • Serenad för 2 violiner och viola, op. 12 (1919–20)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok Malmö 1956
  2. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1977