Hoppa till innehållet

Ärla socken

Ärla socken
Socken
Rinkesta slott i Ärla socken.
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradÖsterrekarne härad
KommunEskilstuna kommun
Bildadmedeltiden
Area136 kvadratkilometer
Upphov tillÄrla landskommun
Ärla församling
MotsvararÄrla distrikt
TingslagLivgedingets domsagas tingslag (–)
Rekarne tingslag ()
Österrekarne tingslag (–)
Karta
Ärla sockens läge i Södermanlands län.
Ärla sockens läge i Södermanlands län.
Ärla sockens läge i Södermanlands län.
Koordinater59°15′30″N 16°35′23″Ö / 59.25833333°N 16.58972222°Ö / 59.25833333; 16.58972222
Koder, länkar
Sockenkod0393
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Ärla distrikt
Redigera Wikidata

Ärla socken i Södermanland ingick i Österrekarne härad, ingår sedan 1971 i Eskilstuna kommun och motsvarar från 2016 Ärla distrikt.

Socknens areal är 135,82 kvadratkilometer, varav 128,31 land.[1] År 2000 fanns här 2 173 invånare.[2] Slottet Rinkesta, tätorten Ärla samt kyrkbyn Hamra med sockenkyrkan Ärla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Ärla socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ärla församling och för de borgerliga frågorna till Ärla landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Stenkvista landskommun och uppgick 1971 i Eskilstuna kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Stenkvista-Ärla församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ärla, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Österrekarne härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Öster Rekarne kompani.[4]

Ärla socken ligger sydost om Eskilstuna och delas av Kjulaåsen och har Mälarmården i söder. Socknen är odlad slättbygd vid ett antal sjöar och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6]

Socknens huvudort, Ärla, uppstod som stationssamhälle när Norra Södermanlands järnväg invigdes 1895. Orten är belägen omkring 7 km nordost om socknens tidigare centrum vid Ärla kyrka. I Ärla socken ligger Rinkesta slott med anor tillbaka till 1379 och en praktfull huvudbyggnad från 1600-talet.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Boplatser från stenåldern och gravrösen från bronsåldern är funna. Från järnåldern finns tolv gravfält. Två fornborgar och en runristning vid Skogshall är kända.[6][5][7][8]

Namnet (1278 Ärlä) kommer från den steniga backterrängen vid kyrkan och innehåller äril, 'härd; bottenstenen i ugn; småstenig jord, grusblandad alv'.[9]

Enligt beslut den 22 oktober 1927 fastställdes socknens namn som Ärla. Innan hade namnet Ärila också förekommit.[10]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ärla socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Ärla socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ärla socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ärla socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]