Paul Sabatier (kemist): Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Thoasp (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
152 089 redigeringar
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD
{{faktamall biografi WD
| namn = Paul Sabatier {{nobelmedalj|kemi|1912}}
| namn = Paul Sabatier {{nobelmedalj|fysik|1986}}
}}
}}
⚫
'''Paul Sabatier''', född den [[5 november]] [[1854]] i [[Carcassonne]], Frankrike, död den [[14 augusti]] [[1941]] i [[Toulouse]], var en [[Frankrike|fransk]] [[kemist]]. År [[Vetenskapsåret 1912|1912]] erhöll Sabatier, tillsammans med [[Victor Grignard]], [[Nobelpriset i kemi]] för arbete med att förbättra hydrogeneringen av organiska ämnen i närvaro av metaller.<ref name=nobel /> Han invaldes [[1928]] som utländsk ledamot av [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. Sabatier tilldelades
⚫
[[Davymedaljen]] 1915 och [[Franklinmedaljen]] 1933.


⚫
==Biografi ==
'''Paul Sabatier''', född den [[5 november]] [[1854]] i [[Carcassonne]], död den [[14 augusti]] [[1941]] i [[Toulouse]], var en [[Frankrike|fransk]] [[kemist]].
Sabatier började 1874 studera vid École Normale Supérieure och tre år senare tog han examen med toppbetyg av sin klass.<ref name=nobel /> År 1880 tog han sin [[doktorsexamen]] vid [[Collège de France|College de France]].<ref name=nobel>{{cite web|title=Paul Sabatier - Biography | url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1912/sabatier-bio.html|publisher=The Nobel Foundation|access-date=2013-12-07}}</ref>


År 1883 efterträdde Sabatier Édouard Filhol vid vetenskapsfakulteten och inledde ett långt samarbete med Jean-Baptiste Senderens, så nära att det var omöjligt att särskilja de båda männens verk. De publicerade gemensamt 34 artiklar i ''Vetenskapsakademiens rapporter'', 11 memoarer i ''Bulletin of the French Chemical Society'' och två gemensamma memoarer i ''Annals of Chemistry and Physics''.{{sfn|Alcouffe|2006|p=10}} COx metanationsreaktioner upptäcktes först av Sabatier och Senderens 1902.{{sfn|Rönsch|Schneider|Matthischke|Schlüter|2016}} Sabatier och Senderen delade Vetenskapsakademiens Jeckerpris 1905 för deras upptäckt av ''Sabatier-Senderens-processen''.{{sfn|Alcouffe|2006|p=10}}
⚫
==Biografi==
Sabatier arbetade inom sin forskning med att utveckla metoder för bland annat härdning av flytande fetter.<ref>[[Bra Böckers lexikon]], 1979.</ref>


Efter 1905–1906 publicerade Senderens och Sabatier få gemensamma verk, kanske på grund av det klassiska problemet med erkännandet av meriter genom bidrag till gemensamt arbete.{{sfn|Alcouffe|2006|p=10}} Sabatier undervisade i naturvetenskap större delen av tiden innan han blev [[dekanus]] vid fakulteten för vetenskap vid universitetet i Toulouse 1905.
⚫
År [[Vetenskapsåret 1912|1912]] erhöll Sabatier, tillsammans med [[Victor Grignard]], [[Nobelpriset i kemi]]. Han invaldes [[1928]] som utländsk ledamot av [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. Sabatier tilldelades
⚫
[[Davymedaljen]] 1915 och [[Franklinmedaljen]] 1933.


''Paul Sabatier University'' i Toulouse är uppkallad efter Paul Sabatier. Han var en av grundarna av ''Annales de la Faculté des Sciences de Toulouse'', tillsammans med matematikern [[Thomas Joannes Stieltjes]].
==Källor==
[[File:Paul Sabatier Office Toulouse 2012.jpg|thumb|right|Sabatiers skrivbord och samling av kemikalier vid universitetet i Toulouse]]
⚫
<references/>
==Vetenskapligt arbete==
Sabatiers tidigaste forskning gällde termokemin av [[svavel]] och metalliska [[Sulfat|sulfater]], ämnet för avhandlingen som ledde till hans [[doktorsexamen]]. I Toulouse fortsatte han sina fysiska och kemiska undersökningar till [[sulfid]]er, [[klorid]]er, kromater och [[koppar]]föreningar. Han studerade också kväveoxider och nitrosodisulfonsyra och dess salter och genomförde grundforskning om skiljemedelskoefficienter och absorptionsspektra. Sabatiers forskning underlättade kraftigt den industriella användningen av [[hydrogenering]]. År 1897, med början i den amerikanska kemisten James Boyces senaste biokemiska arbete, upptäckte han att införandet av en spårmängd [[nickel]] som [[katalysator]] underlättade tillsats av [[väte]] till molekyler av de flesta kolföreningar.


Reduceringen av koldioxid med väte vid hög temperatur och tryck är en annan användning av nickelkatalysator för att producera metan. Detta kallas Sabatierreaktionen och används i den [[internationella rymdstationen]] för att producera det nödvändiga vattnet utan att förlita sig på lager från jorden.<ref>{{Cite news|url=https://www.nasa.gov/mission_pages/station/research/news/sabatier.html|title=The Sabatier System: Producing Water on the Space Station|last=Administrator|first=NASA Content|date=2015-08-17|work=NASA|access-date=2018-09-06|language=en}}</ref>
⚫
== Externa länkar ==
:<math chem>\begin{matrix}{}\\
\ce{{CO2} + 4H2 ->[400\ ^\circ \ce{C}][\ce{pressure}] {CH4} + 2H2O}\\{}
\end{matrix}</math>
:∆''H'' = −165,0 kJ/mol
:( viss initial energi/värme krävs för att starta reaktionen)

Sabatier är mest känd för [[Sabatierprocessen]] och hans verk som ''La Catalyse en Chimie Organique'' (Katalys i organisk kemi) som publicerades 1913. Han är också känd för Sabatier-principen om katalys.

== Referenser ==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Paul_Sabatier_(chemist)&oldid=1033225963 |artikel=Paul Sabatier (chemist)|datum= 12 juli 2021}}
*{{citation|title=La loi de 1905 et l'université de Toulouse ou la La laïcité au bon sens du terme |publisher=Iesr – Toulouse |date=december 2006
|last=Alcouffe |first=Alain|language=fr |url=https://halshs.archives-ouvertes.fr/file/index/docid/64799/filename/note433.doc|access-date=2017-07-26}}
*{{citation
|last1=Rönsch|last2=Schneider|last3=Matthischke|last4=Schlüter|last5=Götz|last6=Lefebvre|last7=Prabhakaran|last8=Bajohr
|first1=Stefan|first2=Jens|first3=Steffi|first4=Michael|first5=Manuel|first6=Jonathan|first7=Praseeth|first8=Siegfried|date=2016-02-15
|title=Review on methanation – From fundamentals to current projects|journal=Fuel|volume=166|pages=276–296|doi=10.1016/j.fuel.2015.10.111}}

===Noter===

⚫
<references>

</references>

⚫
==Externa länkar==
{{commonscat|Paul Sabatier}}
*{{runeberg.org|nfcd|0144.html Sabatier, Paul}}
*{{runeberg.org|nfcd|0144.html Sabatier, Paul}}
* [https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1912/summary/ Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1912]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1912/summary/ Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1912]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1912/sabatier/biographical/ Nobelprize.org, Paul Sabatier - biografi]
* [https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1912/sabatier/biographical/ Nobelprize.org, Paul Sabatier - biografi]
*{{Cite journal | doi = 10.1007/s11167-005-0190-6 | title = Paul Sabatier (to 150th anniversary of his birthday) | journal = Russian Journal of Applied Chemistry | volume = 77 | issue = 11 | pages = 1909–1912 | year = 2004 | s2cid = 195233988 }}

*{{Cite journal | last1 = Rideal | first1 = E. K. | title = Presidential address. Concepts in catalysis. The contributions of Paul Sabatier and of Max Bodenstein | doi = 10.1039/JR9510001640 | journal = Journal of the Chemical Society (Resumed) | pages = 1640–1647 | year = 1951 }}
{{nobelstub}}
*{{Cite journal | last1 = Taylor | first1 = H. | journal = Journal of the American Chemical Society | volume = 66 | issue = 10 | pages = 1615–1617 | doi = 10.1021/ja01238a600 | year = 1944 |title=Paul Sabatier 1854–1941}}
{{kemiststub}}
* {{Nobelprize}} including the Nobel Lecture, December 11, 1912 ''The Method of Direct Hydrogenation by Catalysis''
{{forskarstub-Frankrike}}


{{Nobelpristagare i kemi}}
{{Nobelpristagare i kemi}}


{{auktoritetsdata}}
{{Auktoritetsdata}}


{{STANDARDSORTERING:Sabatier, Paul (kemist)}}
{{STANDARDSORTERING:Sabatier, Paul (kemist)}}

Versionen från 20 oktober 2021 kl. 12.03

Paul Sabatier Nobelpristagare i fysik 1986
Född5 november 1854[1][2][3]
Carcassonne, Frankrike
Död14 augusti 1941[4][1][3] (86 år)
Toulouse[4], Frankrike
BegravdThe Saint-Vincent cemetery in Carcassonne
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure
lycée Pierre-de-Fermat
Toulouse universitet
SysselsättningKemist, universitetslärare
ArbetsgivareToulouse universitet
universitetet i Bordeaux
Utmärkelser
La Caze-priset från Académie des sciences (1897)
Jeckerpriset (1905)
Nobelpriset i kemi (1912)[5][6]
Davymedaljen (1915)[7]
Utländsk ledamot av Royal Society (1918)[8]
Albert-medaljen (1926)[9]
Franklinmedaljen (1933)
Hedersdoktor vid Portos universitet
Storofficer av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Paul Sabatier, född den 5 november 1854 i Carcassonne, Frankrike, död den 14 augusti 1941 i Toulouse, var en fransk kemist. År 1912 erhöll Sabatier, tillsammans med Victor Grignard, Nobelpriset i kemi för arbete med att förbättra hydrogeneringen av organiska ämnen i närvaro av metaller.[10] Han invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Sabatier tilldelades Davymedaljen 1915 och Franklinmedaljen 1933.

Biografi

Sabatier började 1874 studera vid École Normale Supérieure och tre år senare tog han examen med toppbetyg av sin klass.[10] År 1880 tog han sin doktorsexamen vid College de France.[10]

År 1883 efterträdde Sabatier Édouard Filhol vid vetenskapsfakulteten och inledde ett långt samarbete med Jean-Baptiste Senderens, så nära att det var omöjligt att särskilja de båda männens verk. De publicerade gemensamt 34 artiklar i Vetenskapsakademiens rapporter, 11 memoarer i Bulletin of the French Chemical Society och två gemensamma memoarer i Annals of Chemistry and Physics.[11] COx metanationsreaktioner upptäcktes först av Sabatier och Senderens 1902.[12] Sabatier och Senderen delade Vetenskapsakademiens Jeckerpris 1905 för deras upptäckt av Sabatier-Senderens-processen.[11]

Efter 1905–1906 publicerade Senderens och Sabatier få gemensamma verk, kanske på grund av det klassiska problemet med erkännandet av meriter genom bidrag till gemensamt arbete.[11] Sabatier undervisade i naturvetenskap större delen av tiden innan han blev dekanus vid fakulteten för vetenskap vid universitetet i Toulouse 1905.

Paul Sabatier University i Toulouse är uppkallad efter Paul Sabatier. Han var en av grundarna av Annales de la Faculté des Sciences de Toulouse, tillsammans med matematikern Thomas Joannes Stieltjes.

Sabatiers skrivbord och samling av kemikalier vid universitetet i Toulouse

Vetenskapligt arbete

Sabatiers tidigaste forskning gällde termokemin av svavel och metalliska sulfater, ämnet för avhandlingen som ledde till hans doktorsexamen. I Toulouse fortsatte han sina fysiska och kemiska undersökningar till sulfider, klorider, kromater och kopparföreningar. Han studerade också kväveoxider och nitrosodisulfonsyra och dess salter och genomförde grundforskning om skiljemedelskoefficienter och absorptionsspektra. Sabatiers forskning underlättade kraftigt den industriella användningen av hydrogenering. År 1897, med början i den amerikanska kemisten James Boyces senaste biokemiska arbete, upptäckte han att införandet av en spårmängd nickel som katalysator underlättade tillsats av väte till molekyler av de flesta kolföreningar.

Reduceringen av koldioxid med väte vid hög temperatur och tryck är en annan användning av nickelkatalysator för att producera metan. Detta kallas Sabatierreaktionen och används i den internationella rymdstationen för att producera det nödvändiga vattnet utan att förlita sig på lager från jorden.[13]

∆H = −165,0 kJ/mol
( viss initial energi/värme krävs för att starta reaktionen)

Sabatier är mest känd för Sabatierprocessen och hans verk som La Catalyse en Chimie Organique (Katalys i organisk kemi) som publicerades 1913. Han är också känd för Sabatier-principen om katalys.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Paul Sabatier (chemist), 12 juli 2021.

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Paul Sabatier, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Paul Sabatier (chemist), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сабатье Поль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1912, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, catalogues.royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.thersa.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] ”Paul Sabatier - Biography”. Paul Sabatier - Biography. The Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1912/sabatier-bio.html. 
  11. ^ [a b c] Alcouffe 2006, sid. 10.
  12. ^ Rönsch et al. 2016.
  13. ^ Administrator, NASA Content (2015-08-17). ”The Sabatier System: Producing Water on the Space Station” (på engelska). NASA. https://www.nasa.gov/mission_pages/station/research/news/sabatier.html. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paul_Sabatier_(kemist)&oldid=49778405”