Fyllokinon: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Andreasl01 (Diskussion | Bidrag)
m Bytte bild till SVG-version.
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{Kemibox
[[Image:Phylloquinone_structure.svg|thumb|190px|'''Strukturformel för fyllokinon''']]
|Vardagligt namn = Fyllokinon
'''Fyllokinon''' är ett [[K-vitamin]] som behövs för [[blodkoagulering]].
|Bild = Vitamin K1.png
|Bildtext = Strukturformel
|Bildbredd = 150
|Bild2 =
|Bild2text =
|Systematiskt namn = 2-metyl-3-[(E,7R,11R)-3,7,11,15-tetrametylhexadek-2-enyl]naftalen-1,4-dion
|Övriga namn = Mephyton
|Kemisk formel = C<sub>31</sub>H<sub>46</sub>O<sub>2</sub>
|Utseende =
|CAS-nummer = 84-80-0
|SMILES = CC1=C(C(=O)c2ccccc2C1=O)C/C=C(\C)/CCC[C@H](C)CCC[C@H](C)CCCC(C)C
|Molmassa = 450,707
|Densitet =
|Löslighet =
|LöslighetTemp =
|Smältpunkt =
|Smältextra =
|Kokpunkt =
|Kokextra =
|Huvudfara =
|NFPA704 =
|LD50 =
|}}


'''Fyllokinon''', även känd som [[K-vitamin]] eller '''Fytomenadion''' som behövs för [[blodkoagulering]]. I maten finns fyllokinon främst i [[lever]], [[njure]] och mörka bladgrönsaker och används även som [[kosttillskott]].<ref>{{cite book|last1=Watson|first1=Ronald Ross | name-list-style = vanc |title=Diet and Exercise in Cystic Fibrosis|date=2014|publisher=Academic Press|isbn=9780128005880|page=187|url=https://books.google.com/books?id=hSSOAwAAQBAJ&pg=PA187|language=en|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161230000443/https://books.google.ca/books?id=hSSOAwAAQBAJ&pg=PA187|archive-date=2016-12-30}}</ref><ref name=AHFS2016/> Det finns på [[Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel|Världshälsoorganisationens lista över viktiga läkemedel]].<ref name="WHO21st">{{cite book | vauthors = ((World Health Organization)) | title = World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019 | year = 2019 | hdl = 10665/325771 | author-link = World Health Organization | publisher = World Health Organization | location = Geneva | id = WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO | hdl-access=free }}</ref>
I maten finns fyllokinon främst i [[lever]], [[njure]] och mörka bladgrönsaker.

Fyllokinon isolerades först gången 1939<ref name=Sn2005>{{cite book|last1=Sneader|first1=Walter| name-list-style = vanc |title=Drug Discovery: A History|date=2005|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9780471899792|page=243|url=https://books.google.com/books?id=Cb6BOkj9fK4C&pg=PA243|language=en|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161230000050/https://books.google.ca/books?id=Cb6BOkj9fK4C&pg=PA243|archive-date=2016-12-30}}</ref> och för detta tilldelades 1943 [[Edward A. Doisy]] och [[Henrik Dam]] ett [[Nobelpriset|Nobelpris]] för upptäckten.<ref name=Sn2005/>

==Kemi==
K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är stabilt i luft och fukt men bryts ned i solljus.<ref>{{cite web |title=Institute of Medicine (US) Panel on Micronutrients. Dietary Reference Intakes for Vitamin A, Vitamin K, Arsenic, Boron, Chromium, Copper, Iodine, Iron, Manganese, Molybdenum, Nickel, Silicon, Vanadium, and Zinc |url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK222299/#ddd00194 |website=NCBI |publisher=National Academies Press (US) |access-date=25 November 2021}}</ref> Det är en polycyklisk aromatisk [[keton]], baserad på 2-metyl-1,4-naftokinon, med en 3-fytylsubstituent. Det finns naturligt i en mängd olika gröna växter, särskilt i löv, eftersom det fungerar som en [[elektronacceptor]] under [[fotosyntes]]en och utgör en del av elektrontransportkedjan i fotosystem I.<ref name="itoh">{{cite journal |doi=10.1016/0014-5793(89)81215-3 |last1=Itoh |first1=Shigeru |first2 = Masayo |last2=Iwaki | name-list-style = vanc |title=Vitamin K<sub>1</sub> (Phylloquinone) Restores the Turnover of FeS centers of Ether-extracted Spinach PSI Particles |journal=FEBS Letters |volume=243 |issue=1 |pages=47–52 |year=1989 |s2cid=84602152 |doi-access=free }}</ref><ref>{{cite journal | vauthors = Palace GP, Franke JE, Warden JT | title = Is phylloquinone an obligate electron carrier in photosystem I? | journal = FEBS Letters | volume = 215 | issue = 1 | pages = 58–62 | date = May 1987 | pmid = 3552735 | doi = 10.1016/0014-5793(87)80113-8 | s2cid = 42983611 | doi-access = free }}</ref>

==Biologisk funktion==
Den mest kända funktionen av vitamin K hos djur är som en kofaktor vid bildandet av [[koagulationsfaktor]]er II (protrombin), VII, IX och X i levern. Det krävs också för bildandet av antikoagulerande faktorer protein C och S. Det används ofta för att behandla [[warfarintoxicitet]], och som en motgift mot [[kumartetralyl]].

K-vitamin krävs för benproteinbildning.

==Biosyntes==
[[File:Biosynthesis of vitamin K.jpg|alt=|thumb| Biosyntesen av vitamin K1 via omvandlingen av korismat sker i nio steg.]]
Vitamin K1 syntetiseras från korismat, en förening som produceras från [[shikimat]] via shikimatvägen. Omvandlingen av korismat till vitamin K1 består av en serie av nio steg:<ref>{{cite book | vauthors = Reumann S | title = Peroxisomes and their Key Role in Cellular Signaling and Metabolism | chapter = Biosynthesis of vitamin K1 (phylloquinone) by plant peroxisomes and its integration into signaling molecule synthesis pathways | volume = 69 | pages = 213–29 | date = 2013 | pmid = 23821151 | doi = 10.1007/978-94-007-6889-5_12 | publisher = Springer Netherlands | isbn = 9789400768888 | series = Subcellular Biochemistry }}</ref><ref>{{cite journal | vauthors = Widhalm JR, van Oostende C, Furt F, Basset GJ | title = A dedicated thioesterase of the Hotdog-fold family is required for the biosynthesis of the naphthoquinone ring of vitamin K1 | journal = Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America | volume = 106 | issue = 14 | pages = 5599–603 | date = April 2009 | pmid = 19321747 | pmc = 2660889 | doi = 10.1073/pnas.0900738106 | bibcode = 2009PNAS..106.5599W | doi-access = free }}</ref>

# Chorismat isomeriseras till isochorismat av isochorismatsyntas eller MenF (menakinonenzym).
# Tillsats av 2-oxoglutarat till isochorismat av PHYLLO, ett multifunktionellt [[protein]] som består av tre olika enzymatiska aktiviteter (MenD, H och C).
# Eliminering av [[pyruvat]] med PHYLLO.
# Aromatiseringför att ge o-succinylbensoat av PHYLLO.
# O-succinylbensoataktivering till motsvarande CoA-ester av MenE.
# Naftoatringbildning genom naftoatsyntas (MenB/NS).
# Tiolytisk frisättning av CoA genom ett tioesteras (MenH).
# Fastsättning av fytolkedja till naftoatringen (MenA/ABC4).
# Metyleringav prekursorn vid position 3 (MenG).

Vitamin K1 krävs för växtfotosyntes, där det deltar i fotosystem i elektrontransportkedjan. Som ett resultat förekommer den rikligt i löv.<ref name=Basset2017>{{cite journal |vauthors=Basset GJ, Latimer S, Fatihi A, Soubeyrand E, Block A |title=Phylloquinone (Vitamin K1): Occurrence, Biosynthesis and Functions |journal=Mini Rev Med Chem |volume=17 |issue=12 |pages=1028–38 |date=2017 |pmid=27337968 |doi=10.2174/1389557516666160623082714 }}</ref>

==Farmakologi==
Som ett komplement används fyllokinon för att behandla vissa blödningsstörningar.<ref name=AHFS2016/> Detta berör bland annat överdosering av [[warfarin]], vitamin K-brist och obstruktiv [[gulsot]]. <ref name=AHFS2016/> Det rekommenderas också att förebygga och behandla vitamin K-bristblödning hos [[spädbarn]].<ref name=AHFS2016/> Användning rekommenderas vanligtvis genom munnen, intramuskulär injektion eller injektion under huden.<ref name=AHFS2016/> När det ges genom injektion ses fördelar inom två timmar.<ref name=AHFS2016>{{cite web|title=Phytonadione|url=https://www.drugs.com/monograph/phytonadione.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=8 December 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161229172825/https://www.drugs.com/monograph/phytonadione.html|archive-date=29 December 2016}}</ref> Många länder i världen väljer intramuskulära injektioner hos nyfödda för att skydda dem från svår blödning (VKDB). Det anses vara en säker behandling och räddar varje år många barn från död och allvarligt neurologiskt underskott.<ref>{{cite web|title=American Academy of Pediatrics on vitamin k in the newborn period|date=27 July 2018
|url=https://www.aappublications.org/news/2018/07/27/vitamin-k-in-the-newborn-period-how-important-is-it-pediatrics-7-27-18
|archive-date=5 November 2020|last1=Lydia Furman
|first1=M. D.
}}</ref>

==Biverkningar==
Biverkningar när de ges som injektion kan vara smärta vid injektionsstället.<ref name=AHFS2016/> Allvarliga allergiska reaktioner kan uppstå när det injiceras i en ven eller muskel, men detta har främst hänt när stora doser av en viss typ av tillskott innehållande ricinolja gavs intravenöst.<ref>{{cite journal |vauthors=Riegert-Johnson DL, Volcheck GW |title=The incidence of anaphylaxis following intravenous phytonadione (vitamin K1): a 5-year retrospective review |journal=Ann Allergy Asthma Immunol |volume=89 |issue=4 |pages=400–6 |date=October 2002 |pmid=12392385 |doi=10.1016/S1081-1206(10)62042-X |url=}}</ref> Användning under [[graviditet]] anses vara säker,<ref>{{cite journal |vauthors=Bailey B |title=Are there teratogenic risks associated with antidotes used in the acute management of poisoned pregnant women? |journal=Birth Defects Res. A |volume=67 |issue=2 |pages=133–40 |date=February 2003 |pmid=12769509 |doi=10.1002/bdra.10007 |url=}}</ref> användning är sannolikt också möjlig under [[amning]].<ref>{{cite web|title=Phytonadione Use During Pregnancy|url=https://www.drugs.com/pregnancy/phytonadione.html|website=Drugs.com|access-date=29 December 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161229172908/https://www.drugs.com/pregnancy/phytonadione.html|archive-date=29 December 2016}}</ref>

==Se även==
[[K-vitamin]]

==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Phytomenadione&oldid=1121456846 |artikel=Phytomenadione|datum=12 november 2022 }}

===Noter===
<references>

</references>

==Externa länkar==
{{Commonscat|Phytomenadione }}


{{biokemistub}}
{{Vitaminer}}
{{Vitaminer}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Fyllokinon}}


[[Kategori:Vitaminer]]
[[Kategori:Vitaminer]]
[[Kategori:Ketoner]]
[[Kategori:Ketoner]]
[[Kategori:Aromater]]
[[Kategori:Aromater]]

[[sr:Нафтокинон]]

Versionen från 27 november 2022 kl. 20.07

Fyllokinon
Strukturformel
Systematiskt namn2-metyl-3-[(E,7R,11R)-3,7,11,15-tetrametylhexadek-2-enyl]naftalen-1,4-dion
Övriga namnMephyton
Kemisk formelC31H46O2
Molmassa450,707 g/mol
CAS-nummer84-80-0
SMILESCC1=C(C(=O)c2ccccc2C1=O)C/C=C(\C)/CCC[C@H](C)CCC[C@H](C)CCCC(C)C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Fyllokinon, även känd som K-vitamin eller Fytomenadion som behövs för blodkoagulering. I maten finns fyllokinon främst i lever, njure och mörka bladgrönsaker och används även som kosttillskott.[1][2] Det finns på Världshälsoorganisationens lista över viktiga läkemedel.[3]

Fyllokinon isolerades först gången 1939[4] och för detta tilldelades 1943 Edward A. Doisy och Henrik Dam ett Nobelpris för upptäckten.[4]

Kemi

K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är stabilt i luft och fukt men bryts ned i solljus.[5] Det är en polycyklisk aromatisk keton, baserad på 2-metyl-1,4-naftokinon, med en 3-fytylsubstituent. Det finns naturligt i en mängd olika gröna växter, särskilt i löv, eftersom det fungerar som en elektronacceptor under fotosyntesen och utgör en del av elektrontransportkedjan i fotosystem I.[6][7]

Biologisk funktion

Den mest kända funktionen av vitamin K hos djur är som en kofaktor vid bildandet av koagulationsfaktorer II (protrombin), VII, IX och X i levern. Det krävs också för bildandet av antikoagulerande faktorer protein C och S. Det används ofta för att behandla warfarintoxicitet, och som en motgift mot kumartetralyl.

K-vitamin krävs för benproteinbildning.

Biosyntes

Fil:Biosynthesis of vitamin K.jpg
Biosyntesen av vitamin K1 via omvandlingen av korismat sker i nio steg.

Vitamin K1 syntetiseras från korismat, en förening som produceras från shikimat via shikimatvägen. Omvandlingen av korismat till vitamin K1 består av en serie av nio steg:[8][9]

  1. Chorismat isomeriseras till isochorismat av isochorismatsyntas eller MenF (menakinonenzym).
  2. Tillsats av 2-oxoglutarat till isochorismat av PHYLLO, ett multifunktionellt protein som består av tre olika enzymatiska aktiviteter (MenD, H och C).
  3. Eliminering av pyruvat med PHYLLO.
  4. Aromatiseringför att ge o-succinylbensoat av PHYLLO.
  5. O-succinylbensoataktivering till motsvarande CoA-ester av MenE.
  6. Naftoatringbildning genom naftoatsyntas (MenB/NS).
  7. Tiolytisk frisättning av CoA genom ett tioesteras (MenH).
  8. Fastsättning av fytolkedja till naftoatringen (MenA/ABC4).
  9. Metyleringav prekursorn vid position 3 (MenG).

Vitamin K1 krävs för växtfotosyntes, där det deltar i fotosystem i elektrontransportkedjan. Som ett resultat förekommer den rikligt i löv.[10]

Farmakologi

Som ett komplement används fyllokinon för att behandla vissa blödningsstörningar.[2] Detta berör bland annat överdosering av warfarin, vitamin K-brist och obstruktiv gulsot. [2] Det rekommenderas också att förebygga och behandla vitamin K-bristblödning hos spädbarn.[2] Användning rekommenderas vanligtvis genom munnen, intramuskulär injektion eller injektion under huden.[2] När det ges genom injektion ses fördelar inom två timmar.[2] Många länder i världen väljer intramuskulära injektioner hos nyfödda för att skydda dem från svår blödning (VKDB). Det anses vara en säker behandling och räddar varje år många barn från död och allvarligt neurologiskt underskott.[11]

Biverkningar

Biverkningar när de ges som injektion kan vara smärta vid injektionsstället.[2] Allvarliga allergiska reaktioner kan uppstå när det injiceras i en ven eller muskel, men detta har främst hänt när stora doser av en viss typ av tillskott innehållande ricinolja gavs intravenöst.[12] Användning under graviditet anses vara säker,[13] användning är sannolikt också möjlig under amning.[14]

Se även

K-vitamin

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phytomenadione, 12 november 2022.

Noter

  1. ^ Watson, Ronald Ross (2014) (på engelska). Diet and Exercise in Cystic Fibrosis. Academic Press. Sid. 187. ISBN 9780128005880. https://books.google.com/books?id=hSSOAwAAQBAJ&pg=PA187. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Phytonadione”. Phytonadione. The American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/phytonadione.html. 
  3. ^ World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019. Geneva: World Health Organization. 2019. WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. 
  4. ^ [a b] Sneader, Walter (2005) (på engelska). Drug Discovery: A History. John Wiley & Sons. Sid. 243. ISBN 9780471899792. https://books.google.com/books?id=Cb6BOkj9fK4C&pg=PA243. 
  5. ^ ”Institute of Medicine (US) Panel on Micronutrients. Dietary Reference Intakes for Vitamin A, Vitamin K, Arsenic, Boron, Chromium, Copper, Iodine, Iron, Manganese, Molybdenum, Nickel, Silicon, Vanadium, and Zinc”. NCBI. National Academies Press (US). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK222299/#ddd00194. 
  6. ^ Itoh, Shigeru; Iwaki, Masayo (1989). ”Vitamin K1 (Phylloquinone) Restores the Turnover of FeS centers of Ether-extracted Spinach PSI Particles”. FEBS Letters 243 (1): sid. 47–52. doi:10.1016/0014-5793(89)81215-3. 
  7. ^ ”Is phylloquinone an obligate electron carrier in photosystem I?”. FEBS Letters 215 (1): sid. 58–62. May 1987. doi:10.1016/0014-5793(87)80113-8. PMID 3552735. 
  8. ^ ”Biosynthesis of vitamin K1 (phylloquinone) by plant peroxisomes and its integration into signaling molecule synthesis pathways”. Peroxisomes and their Key Role in Cellular Signaling and Metabolism. Subcellular Biochemistry. "69". Springer Netherlands. 2013. Sid. 213–29. doi:10.1007/978-94-007-6889-5_12. ISBN 9789400768888. 
  9. ^ ”A dedicated thioesterase of the Hotdog-fold family is required for the biosynthesis of the naphthoquinone ring of vitamin K1”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 106 (14): sid. 5599–603. April 2009. doi:10.1073/pnas.0900738106. PMID 19321747. Bibcode2009PNAS..106.5599W. 
  10. ^ ”Phylloquinone (Vitamin K1): Occurrence, Biosynthesis and Functions”. Mini Rev Med Chem 17 (12): sid. 1028–38. 2017. doi:10.2174/1389557516666160623082714. PMID 27337968. 
  11. ^ Lydia Furman, M. D. (27 July 2018). ”American Academy of Pediatrics on vitamin k in the newborn period”. American Academy of Pediatrics on vitamin k in the newborn period. https://www.aappublications.org/news/2018/07/27/vitamin-k-in-the-newborn-period-how-important-is-it-pediatrics-7-27-18. 
  12. ^ ”The incidence of anaphylaxis following intravenous phytonadione (vitamin K1): a 5-year retrospective review”. Ann Allergy Asthma Immunol 89 (4): sid. 400–6. October 2002. doi:10.1016/S1081-1206(10)62042-X. PMID 12392385. 
  13. ^ ”Are there teratogenic risks associated with antidotes used in the acute management of poisoned pregnant women?”. Birth Defects Res. A 67 (2): sid. 133–40. February 2003. doi:10.1002/bdra.10007. PMID 12769509. 
  14. ^ ”Phytonadione Use During Pregnancy”. Drugs.com. https://www.drugs.com/pregnancy/phytonadione.html. 

Externa länkar