Amning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett diande barn.

Amning är naturens sätt att förse ett spädbarn med mat genom att låta det suga på moderns bröst, även kallat att "ge di" eller att "ge bröstet". Motsvarande begrepp för vad barnet gör är att dia. Mjölkutsöndring hos män och kvinnor utan koppling till amning kallas galaktorré.

Produktionen av bröstmjölk förbereds hos den gravida kvinnan under graviditeten, och produktionen stimuleras när barnet suger: spädbarn har en sugreflex som gör att de kan suga och svälja mjölk. Mjölkproduktionen stimuleras av att barnet suger på bröstet, genom att hormonerna prolaktin och oxytocin frisätts av beröringen av bröstvårtorna. Komplettering med bröstmjölksersättning eller fast föda i ett för tidigt skede eller i för stor utsträckning kan leda till otillräcklig mjölkproduktion.

Mänsklig bröstmjölk är den hälsosammaste formen av mjölk för spädbarn. Det finns få undantag, såsom när modern tar vissa läkemedel eller är smittad av T-lymfotrop virus, HIV, eller har en aktiv obehandlad tuberkulos. Amning främjar hälsan, förebygger sjukdomar och minskar mat-, hälso- och sjukvårdskostnader.

Experterna[förtydliga] är överens om att amning är fördelaktigt, men kan vara oense om hur länge det är mest gynnsamt att amma och hur stora fördelarna med amning är.

Världshälsoorganisationen (WHO) och American Academy of Pediatrics (AAP) betonar värdet av amning för såväl mödrar som barn. Båda rekommenderar enbart amning under de första sex månaderna och därefter kompletterad amning i minst ett år och upp till två år eller mer.

Bröstmjölk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bröstmjölk

Inte alla egenskaper i bröstmjölk är förstådda, men dess näringsinnehåll är relativt stabilt. Bröstmjölk är gjord av näringsämnen i moderns blodomlopp och kroppslager. Bröstmjölk har precis rätt mängd fett, socker, vatten och protein som behövs för ett barns tillväxt och utveckling. Eftersom amning förbrukar i genomsnitt 500 kalorier per dag kan den hjälpa modern att gå ned i vikt efter förlossningen. Sammansättningen av bröstmjölk förändras beroende på hur länge barnet diar per tillfälle, samt barnets ålder.

Kvaliteten på moderns bröstmjölk kan äventyras av rökning, alkoholhaltiga drycker, koffeinhaltiga drycker, marijuana, metamfetamin, heroin och metadon.

Dokumenterade fördelar[redigera | redigera wikitext]

För barnet[redigera | redigera wikitext]

För modern[redigera | redigera wikitext]

  • Hormoner som frigörs vid amning stärker banden mellan moder och barn[17][18]
  • Moderns band med barnet hjälper fadern att knyta band med barnet[19]
  • Hormonerna oxytocin och prolaktin frigörs vid amning, vilka gör modern mer avslappnad och mer omhändertagande om sitt barn[20][21]
  • Amning hjälper modern att gå ner i vikt efter förlossningen[22]
  • Amning minskar moderns risk för att drabbas av bröstcancer och äggstockscancer senare i livet[8][23][24]
  • Amning minskar moderns risk för att drabbas av hjärtsjukdomar senare i livet[25]

Schemalagd och fri amning[redigera | redigera wikitext]

I modern tid har olika råd givits ifall barnet ska ammas när barnet signalerar att det vill äta (så kallad fri amning) eller efter en tidsplan, ungefär varje halvtimme under barnets vakna tid. Förr ammades barn efter tidsplan på 3-4 timmars intervaller. Denna tidsplan medförde problem då moderns mjölk sinade eftersom mjölkproduktionen kan vara svårare att hålla igång med för få amningstillfällen. Svenska livsmedelsverket rekommenderade 2010 fri amning,[26] det vill säga amning på barnets signal. Det finns flera förespråkare för fasta amningstider, till exempel Anna Wahlgren och Gina Ford.

Amning nattetid ger extra påslag av prolaktin som påverkar mjölkproduktionen positivt.

Avsluta amning[redigera | redigera wikitext]

Rekommendationerna för hur lång amningstiden bör vara innan annan mat ges till barnet varierar både genom tiderna och i olika kulturer. WHO rekommenderar att ha bröstmjölk som enda föda de sex första månaderna och att därefter komplettera bröstmjölk med lämplig mat upp till 2 år eller mer.[27]

Enligt WHO (2001) tillfredsställer bröstmjölkens sammansättning barnets behov under de första sex levnadsmånaderna med undantag av vitamin D.[28][29] I slutet av 2008 började Livsmedelsverket att rekommendera tillskott av vitamin D istället för så kallade AD-droppar som rekommenderats tidigare.[30][26]

Manlig amning[redigera | redigera wikitext]

Män producerar inte mjölk under normala omständigheter.[31] Genom hormonbehandling kan mäns mjölkkörtlar stimuleras till att producera bröstmjölk[31] men några studier kring manlig amning har inte gjorts[32].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Breastfeeding”. Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/breastfeeding/. Läst 23 januari 2007. 
  2. ^ Kunz C, Rodriguez-Palmero M, Koletzko B, Jensen R (1999). ”Nutritional and biochemical properties of human milk, Part I: General aspects, proteins, and carbohydrates”. Clin Perinatol "26" (2): ss. 307–33. PMID 10394490. 
  3. ^ Rodriguez-Palmero M, Koletzko B, Kunz C, Jensen R (1999). ”Nutritional and biochemical properties of human milk: II. Lipids, micronutrients, and bioactive factors”. Clin Perinatol "26" (2): ss. 335–59. PMID 10394491. 
  4. ^ Glass RI, Svennerholm AM, Stoll BJ, et al. (1983). ”Protection against cholera in breast-fed children by antibodies in breast milk”. N. Engl. J. Med. "308" (23): ss. 1389–92. PMID 6843632. 
  5. ^ Dewey KG, Heinig MJ, Nommsen-Rivers LA (1995). ”Differences in morbidity between breast-fed and formula-fed infants”. J. Pediatr. "126" (5 Pt 1): ss. 696–702. doi:10.1016/S0022-3476(95)70395-0. PMID 7751991. 
  6. ^ Blaymore Bier JA, Oliver T, Ferguson A, Vohr BR (2002). ”Human milk reduces outpatient upper respiratory symptoms in premature infants during their first year of life”. J Perinatol "22" (5): ss. 354–9. doi:10.1038/sj.jp.7210742. PMID 12082468. 
  7. ^ Mårild S, Hansson S, Jodal U, Odén A, Svedberg K (2004). ”Protective effect of breastfeeding against urinary tract infection”. Acta Paediatr. "93" (2): ss. 164–8. doi:10.1080/08035250310007402. PMID 15046267. 
  8. ^ [a b c] Ip S, Chung M, Raman G, et al. (2007). ”Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries”. Evid Rep Technol Assess (Full Rep) (153): ss. 1–186. PMID 17764214. http://www.ahrq.gov/downloads/pub/evidence/pdf/brfout/brfout.pdf. Läst 22 september 2009. 
  9. ^ Owen MJ, Baldwin CD, Swank PR, Pannu AK, Johnson DL, Howie VM (1993). ”Relation of infant feeding practices, cigarette smoke exposure, and group child care to the onset and duration of otitis media with effusion in the first two years of life”. J. Pediatr. "123" (5): ss. 702–11. doi:10.1016/S0022-3476(05)80843-1. PMID 8229477. 
  10. ^ Vennemann MM, Bajanowski T, Brinkmann B, Jorch G, Yücesan K, Sauerland C, Mitchell EA; GeSID Study Group (2009). ”Does breastfeeding reduce the risk of sudden infant death syndrome?”. Pediatrics "123" (3): ss. e406–10. doi:10.1542/peds.2008-2145. PMID 19254976. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/full/123/3/e406. 
  11. ^ Horne RS, Parslow PM, Ferens D, Watts AM, Adamson TM (2004). ”Comparison of evoked arousability in breast and formula fed infants”. Arch. Dis. Child. "89" (1): ss. 22–5. PMID 14709496. 
  12. ^ Horwood LJ, Darlow BA, Mogridge N (2001). ”Breast milk feeding and cognitive ability at 7-8 years”. Arch. Dis. Child. Fetal Neonatal Ed. "84" (1): ss. F23–7. doi:10.1136/fn.84.1.F23. PMID 11124919. 
  13. ^ Perez-Bravo F, Carrasco E, Gutierrez-Lopez MD, Martinez MT, Lopez G, de los Rios MG (1996). ”Genetic predisposition and environmental factors leading to the development of insulin-dependent diabetes mellitus in Chilean children”. J. Mol. Med. "74" (2): ss. 105–9. doi:10.1007/BF00196786. PMID 8820406. 
  14. ^ Owen CG, Martin RM, Whincup PH, Smith GD, Cook DG (2006). ”Does breastfeeding influence risk of type 2 diabetes in later life? A quantitative analysis of published evidence”. Am. J. Clin. Nutr. "84" (5): ss. 1043–54. PMID 17093156. 
  15. ^ Mayer-Davis EJ, Dabelea D, Lamichhane AP, et al. (2008). ”Breast-feeding and type 2 diabetes in the youth of three ethnic groups: the SEARCh for diabetes in youth case-control study”. Diabetes Care "31" (3): ss. 470–5. doi:10.2337/dc07-1321. PMID 18071004. 
  16. ^ Nichols HB, Trentham-Dietz A, Sprague BL, et al (2008). ”Effects of birth order and maternal age on breast cancer risk: modification by whether women had been breast-fed”. Epidemiology "19" (3): ss. 417–23. doi:10.1097/EDE.0b013e31816a1cff. PMID 18379425. 
  17. ^ ”Benefits of Breastfeeding”. U.S. Department of Health and Human Services. http://www.4woman.gov/breastfeeding/index.cfm?page=227. Läst 23 januari 2007. 
  18. ^ Pisacane A, Continisio GI, Aldinucci M, D'Amora S, Continisio P (2005). ”A controlled trial of the father's role in breastfeeding promotion”. Pediatrics "116" (4): ss. e494–8. doi:10.1542/peds.2005-0479. PMID 16199676. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16199676. 
  19. ^ van Willigen J (2002). Applied anthropology: an introduction. Westport, CT: Bergin & Garvey. ISBN 0897898338 
  20. ^ Stuart-Macadam P, Dettwyler K (1995). Breastfeeding: biocultural perspectives. Aldine de Gruyter. Sid. 131. ISBN 978-0-202-01192-9 
  21. ^ Chua S, Arulkumaran S, Lim I, Selamat N, Ratnam S (1994). ”Influence of breastfeeding and nipple stimulation on postpartum uterine activity”. Br J Obstet Gynaecol "101" (9): ss. 804–5. PMID 7947531. 
  22. ^ Dewey K, Heinig M, Nommsen L (1993). ”Maternal weight-loss patterns during prolonged lactation”. Am J Clin Nutr "58" (2): ss. 162–6. PMID 8338042. 
  23. ^ Rosenblatt K, Thomas D (1995). ”Prolonged lactation and endometrial cancer. WHO Collaborative Study of Neoplasia and Steroid Contraceptives”. Int J Epidemiol "24" (3): ss. 499–503. PMID 7672888. 
  24. ^ Newcomb P, Trentham-Dietz A (2000). ”Breast feeding practices in relation to endometrial cancer risk, USA”. Cancer Causes Control "11" (7): ss. 663–7. doi:10.1023/A:1008978624266. PMID 10977111. 
  25. ^ Stuebe AM, Michels KB, Willett WC, Manson JE, Rexrode K, Rich-Edwards JW (2009). ”Duration of lactation and incidence of myocardial infarction in middle to late adulthood”. Am J Obstet Gynecol "200" (2): ss. 138.e1–8. doi:10.1016/j.ajog.2008.10.001. PMID 19110223. PMC: 2684022. http://www.ajog.org/article/PIIS000293780802005X/fulltext. 
  26. ^ [a b] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/
  27. ^ WHO Breatfeeding http://www.who.int/topics/breastfeeding/en/
  28. ^ ”Läkartidningen - Introduktionen kan vänta till sex månaders ålder, och ända upp till 12 månader”. Mars 2004. http://www.lakartidningen.se/old/content_0403/pdf/195_197.pdf. Läst 8 februari 2010. 
  29. ^ Nutrient adequacy of exclusive breastfeeding for the term infantduring the first six months of life. Geneva: WHO; 2001.
  30. ^ http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Klart-att-D-vitamindroppar-ersatter-AD-droppar/
  31. ^ [a b] Jared Diamond (1995). ”Father's milk - male mammals' potential for lactation”. Discover. http://discovermagazine.com/1995/feb/fathersmilk468. 
  32. ^ ”Man - nu är det din tur att amma”. Allt om Barn. 21 januari 2008. http://www.alltombarn.se/du_och_barnet/man-nu-ar-det-din-tur-att-amma-1.6025. Läst 2010-02-09. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]