KK-principen: Skillnad mellan sidversioner
Bot: Lägger till parametrar till mall:enwp. |
tillägg av text + referenser |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''KK-principen''' eller '''KK-teorin''' är en princip inom epistemisk logik som säger att "om man vet att |
'''KK-principen''' eller '''KK-teorin''' är en princip inom [[Epistemisk rationalitet|epistemisk]] logik som säger att "om man vet att ''P'' är fallet, då vet man att man vet ''P'' är fallet".<ref> |
||
{{cite book |
|||
| last = Bunnin |
|||
| first = Nicholas |
|||
|author2=Yu, Jiyuan |
|||
| title = The Blackwell Dictionary of Western Philosophy |
|||
| publisher = Blackwell Publishing Limited |
|||
| date = 2004 |
|||
| pages = 776 |
|||
| isbn = 978-1-4051-0679-5}}</ref> Det betyder att man inte kan veta att ''P'' är, om man inte vet om ens kunskap om ''P'' är korrekt.<ref name=":1">{{Cite book|title=Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity|last=Hunt|first=Shelby|date=2003|publisher=M.E. Sharpe|isbn=0765609312|location=Armonk, NY|pages=94}}</ref> Dess tillämpning inom vetenskapen kan uttryckas på det sättet att den inte bara måste motivera sina kunskapsanspråk utan också motivera sin metod för att motivera.<ref>{{Cite book|title=Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity|last=Hunt|first=Shelby|publisher=M.E. Sharpe|year=2003|isbn=0765609312|location=Armonk, NY|pages=94}}</ref> Principen beskrivs också som kunskapsreflexivitetsstrid.<ref>{{Cite book|last=Rescher|first=Nicholas|title=Epistemic Logic: A Survey of the Logic of Knowledge|publisher=University of Pittsburgh Press|year=2005|isbn=0-8229-4246-1|location=Pittsburgh, PA|pages=22|language=en}}</ref> |
|||
==Princip== |
|||
I formell notation kan tesen uttryckas som: "Kp→KKp" (ordagrant: "Att veta ''p'' innebär att man känner till ''p''").<ref> |
|||
{{cite book |
|||
| last = Carruthers |
|||
| first = Peter |
|||
| title = Human Knowledge and Human Nature: A New Introduction to an Ancient Debate |
|||
| publisher = Oxford University Press, USA |
|||
| date = 1992 |
|||
| pages = 208 |
|||
| isbn = 978-0-19-875102-1}} |
|||
</ref> Det sägs att den breda acceptansen av tesen styrde många vetenskapsfilosofer mot [[skepticism]] eftersom tesen har oändlig regress och att veta tolkas som "att veta med säkerhet att man vet".<ref name=":1" /> Principen håller också att informationsoberoende har epistemologiska konsekvenser.<ref name=":3">{{Cite book|last1=Rahman|first1=Shahid|title=Logic, Epistemology, and the Unity of Science|last2=Symons|first2=John|last3=Gabbay|first3=Dov M.|last4=bendegem|first4=jean paul van|publisher=Springer Science & Business Media|year=2009|isbn=978-1-4020-2807-6|location=Dordrecht|pages=92|language=en}}</ref> En tillämpning av principen kan involvera Humes skepsis, som menar att det inte är möjligt att veta vilken induktionshypotes som behövs för att bestämma den härledda kunskapen att ''P'' från vad som redan är känt. Detta leder slutligen till den Humeanska skeptiska slutsatsen om den uppnås med hjälp av KK-hypotesen.<ref name=":1" /> |
|||
En redogörelse går så långt som att säga att tesen är falsk på grund av dessa skäl eftersom alla argument som beror på den är otillfredsställande.<ref>{{Cite book|title=The Toils of Scepticism|last=Barnes|first=Jonathan|date=2007|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521043878|location=Cambridge, UK|pages=142}}</ref> Det sägs också att tesen hade varit omtvistad sedan införandet av den epistemiska logiken av [[Jaakko Hintikka]] 1962.<ref name=":3" /> Det finns samtida [[Epistemologi|epistemolog]]er som påpekade att skepticism kan förkastas genom att förkasta KK-principen men att göra det betyder att man också förkastar idén om kunskap.<ref>{{Cite book|last1=Doyle|first1=Casey|title=New Issues in Epistemological Disjunctivism|last2=Milburn|first2=Joseph|last3=Pritchard|first3=Duncan|publisher=Routledge|year=2019|isbn=978-1-351-60355-3|location=Oxon|language=en}}</ref> |
|||
KK-principen är intressant för filosofer då den har viss relevans angående frågan om den epistemiska logiken är en gren av [[Modallogik| modallogiken]].<ref>http://www.iep.utm.edu/kk-princ/</ref> |
|||
==Historik== |
|||
KK-principen har förknippats med föreställningen om kunskapens ofelbarhet sedan forntida filosofer ibland karakteriserade den senare enligt den förres termer.<ref name=":2">{{Cite book|title=Ancient Epistemology|last=Gerson|first=Lloyd P.|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521871396|location=Cambridge|pages=56}}</ref> [[Platon]]s syn på ofelbarhet, till exempel, kan närma sig enligt dess ramar, särskilt när det gäller hans ståndpunkt i ''Theatetus'' att sanning endast kan uppnås genom att ofelbart känna till den.<ref name=":2" /> |
|||
Jaakko Hintikka hävdade att rimligheten i KK-principen beror på acceptansen av en stark uppfattning om kunskap och att den också delvis är konstituerande för den föreställningen.<ref name=":0" /> Han spårade tesens tidigaste iteration i Platons ''Charmides'' och ''Book of Lambda'' av [[Aristoteles]] ''Metafysik''.<ref name=":0">{{Cite book|title=Forming the Mind: Essays on the Internal Senses and the Mind/Body Problem from Avicenna to the Medical Enlightenment|last=Lagerlund|first=Henrik|publisher=Springer|year=2007|isbn=9781402060830|location=Dordrecht|pages=94–95}}</ref> Han citerade också exempel från andra punkter i filosofisk historia, och citerade bland andra [[Augustinus]], [[Averroës|Averoes]], [[Thomas av Aquino]] och [[Baruch Spinoza]]s verk.<ref>{{Cite book|title=Jaakko Hintikka on Knowledge and Game-Theoretical Semantics|last1=Ditmarsch|first1=Hans van|last2=Sandu|first2=Gabriel|date=2018-01-31|publisher=Springer|isbn=9783319628646|location=Cham, Switzerland|pages=418}}</ref> Som svar på kritiken om KK-principens osannolikhet, konstaterade Hintikka att det inte är en viktig punkt eftersom det viktiga är att principen kan "fånga en stark känsla av kunskap".<ref>{{Cite book|title=Jaakko Hintikka|last=Bogdan|first=R.|date=1987|publisher=Springer Science & Business Media|isbn=9789027724021|location=Dordrecht|pages=310|language=en}}</ref> |
|||
== Se även == |
|||
* [[Säkerhet (filosofi)]] |
|||
* [[Cirkelresonemang]] |
|||
* [[Självreferens]] |
|||
==Referenser== |
|||
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=KK_thesis&oldid=1136786189 |artikel=KK thesis| datum= 1 februari 2023}} |
|||
===Noter=== |
|||
<references/> |
|||
== Externa länkar == |
|||
{{Commonscat|KK thesis}} |
|||
{{Logiska begrepp}} |
|||
{{Auktoritetsdata}} |
|||
{{STANDARDSORTERING:Direkt bevis}} |
|||
[[Kategori:Filosofiska argument]] |
|||
[[Kategori:Logik]] |
|||
[[Kategori:Principer]] |
|||
[[Kategori:Termer inom epistemologi]] |
|||
==Referenser== |
==Referenser== |
||
Versionen från 10 maj 2023 kl. 07.53
KK-principen eller KK-teorin är en princip inom epistemisk logik som säger att "om man vet att P är fallet, då vet man att man vet P är fallet".[1] Det betyder att man inte kan veta att P är, om man inte vet om ens kunskap om P är korrekt.[2] Dess tillämpning inom vetenskapen kan uttryckas på det sättet att den inte bara måste motivera sina kunskapsanspråk utan också motivera sin metod för att motivera.[3] Principen beskrivs också som kunskapsreflexivitetsstrid.[4]
Princip
I formell notation kan tesen uttryckas som: "Kp→KKp" (ordagrant: "Att veta p innebär att man känner till p").[5] Det sägs att den breda acceptansen av tesen styrde många vetenskapsfilosofer mot skepticism eftersom tesen har oändlig regress och att veta tolkas som "att veta med säkerhet att man vet".[2] Principen håller också att informationsoberoende har epistemologiska konsekvenser.[6] En tillämpning av principen kan involvera Humes skepsis, som menar att det inte är möjligt att veta vilken induktionshypotes som behövs för att bestämma den härledda kunskapen att P från vad som redan är känt. Detta leder slutligen till den Humeanska skeptiska slutsatsen om den uppnås med hjälp av KK-hypotesen.[2]
En redogörelse går så långt som att säga att tesen är falsk på grund av dessa skäl eftersom alla argument som beror på den är otillfredsställande.[7] Det sägs också att tesen hade varit omtvistad sedan införandet av den epistemiska logiken av Jaakko Hintikka 1962.[6] Det finns samtida epistemologer som påpekade att skepticism kan förkastas genom att förkasta KK-principen men att göra det betyder att man också förkastar idén om kunskap.[8]
KK-principen är intressant för filosofer då den har viss relevans angående frågan om den epistemiska logiken är en gren av modallogiken.[9]
Historik
KK-principen har förknippats med föreställningen om kunskapens ofelbarhet sedan forntida filosofer ibland karakteriserade den senare enligt den förres termer.[10] Platons syn på ofelbarhet, till exempel, kan närma sig enligt dess ramar, särskilt när det gäller hans ståndpunkt i Theatetus att sanning endast kan uppnås genom att ofelbart känna till den.[10]
Jaakko Hintikka hävdade att rimligheten i KK-principen beror på acceptansen av en stark uppfattning om kunskap och att den också delvis är konstituerande för den föreställningen.[11] Han spårade tesens tidigaste iteration i Platons Charmides och Book of Lambda av Aristoteles Metafysik.[11] Han citerade också exempel från andra punkter i filosofisk historia, och citerade bland andra Augustinus, Averoes, Thomas av Aquino och Baruch Spinozas verk.[12] Som svar på kritiken om KK-principens osannolikhet, konstaterade Hintikka att det inte är en viktig punkt eftersom det viktiga är att principen kan "fånga en stark känsla av kunskap".[13]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, KK thesis, 1 februari 2023.
Noter
- ^ Bunnin, Nicholas; Yu, Jiyuan (2004). The Blackwell Dictionary of Western Philosophy. Blackwell Publishing Limited. Sid. 776. ISBN 978-1-4051-0679-5.
- ^ [a b c] Hunt, Shelby (2003). Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity. Armonk, NY: M.E. Sharpe. Sid. 94. ISBN 0765609312.
- ^ Hunt, Shelby (2003). Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity. Armonk, NY: M.E. Sharpe. Sid. 94. ISBN 0765609312.
- ^ Rescher, Nicholas (2005) (på engelska). Epistemic Logic: A Survey of the Logic of Knowledge. Pittsburgh, PA: University of Pittsburgh Press. Sid. 22. ISBN 0-8229-4246-1.
- ^ Carruthers, Peter (1992). Human Knowledge and Human Nature: A New Introduction to an Ancient Debate. Oxford University Press, USA. Sid. 208. ISBN 978-0-19-875102-1.
- ^ [a b] Rahman, Shahid; Symons, John; Gabbay, Dov M.; bendegem, jean paul van (2009) (på engelska). Logic, Epistemology, and the Unity of Science. Dordrecht: Springer Science & Business Media. Sid. 92. ISBN 978-1-4020-2807-6.
- ^ Barnes, Jonathan (2007). The Toils of Scepticism. Cambridge, UK: Cambridge University Press. Sid. 142. ISBN 9780521043878.
- ^ Doyle, Casey; Milburn, Joseph; Pritchard, Duncan (2019) (på engelska). New Issues in Epistemological Disjunctivism. Oxon: Routledge. ISBN 978-1-351-60355-3.
- ^ http://www.iep.utm.edu/kk-princ/
- ^ [a b] Gerson, Lloyd P. (2009). Ancient Epistemology. Cambridge: Cambridge University Press. Sid. 56. ISBN 9780521871396.
- ^ [a b] Lagerlund, Henrik (2007). Forming the Mind: Essays on the Internal Senses and the Mind/Body Problem from Avicenna to the Medical Enlightenment. Dordrecht: Springer. Sid. 94–95. ISBN 9781402060830.
- ^ Ditmarsch, Hans van; Sandu, Gabriel (2018-01-31). Jaakko Hintikka on Knowledge and Game-Theoretical Semantics. Cham, Switzerland: Springer. Sid. 418. ISBN 9783319628646.
- ^ Bogdan, R. (1987) (på engelska). Jaakko Hintikka. Dordrecht: Springer Science & Business Media. Sid. 310. ISBN 9789027724021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör KK-principen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, KK thesis, 25 oktober 2012.