Årta
| Årta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
_RWD3.jpg)
Adult hane.
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Underfamilj | Änder Anatinae |
| Släkte | Anas |
| Art | Årta A. querquedula |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anas querquedula | |
| Auktor | Linné, 1758 |
_in_AP_W_IMG_3358.jpg)
Honor i vinterkvarteret i Indien.
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Årta (Anas querquedula) är en fågel inom underfamiljen änder.
Innehåll |
[redigera] Utseende och läte
Årtan är något större än kricka med sin längd på 37 till 41 centimeter och ett vingspann på 59 till 67 centimeter. Den har en förhållandevis lång näbb och en tydligare utstickande stjärt än exempelvis krickan vilket ger den en något låg och långsträckt profil när den simmar. Dess färgskala går i ljust grått och brunt. Den adulta hanens huvud och hals är rödbruna med fin vit vattring. Bröstet är vattrat i mörkt beige med en rödaktig ton. Kroppsidorna, buken och de övre vingtäckarna är ljust blågrå. Vingspegeln är grågrön och fågeln har kraftiga vita ögonbrynsstreck som möts långt bak i nacken.
Honan är ljusare och vattrad i beige, grått och vitt. Ryggen är svartbrun med rostgrå fjäderkanter, buken ljus, hals och huvud ljust brungrå. Övre vingtäckarna är mörkgrå och den har en grå vingspegel som är omgiven av ett vitt band framför och i bakkant. Den har ljusare grå näbb än hanen och ett mindre tydligt ljust ögonbrynsstreck och en ljus prick ovanför näbbroten vilket ger den ett mörkt streck som går genom ögat.
Dess läte är karaktäristiskt torrt knirrande som brukar jämföras med lätet av att man drar fingret mot en kam.
[redigera] Utbredning
Årtan är en flyttfågel som häckar lokalt över större delen av Västpalearktis och som övervintrar i nordliga tropiska områden i Öst- och Västafrika, i södra Asien och i Sydostasien.
[redigera] Förekomst i Sverige
I Sverige häckar den ganska sällsynt, men förekommer från Skåne åtminstone upp till Uppland.
[redigera] Ekologi
[redigera] Häckning
Utanför häckningssäsongen uppträder årtan ofta socialt i mindre flockar medan de är mycket territoriella på häckningsplatsen. De håller sig med ett ganska stort revir som de försvarar häftigt mot artfränder. Häckningssäsongen börjar vid olika tidpunkter beroende på var de häckar. I de södra regionerna inleds häckning i mitten av april och i de norra, först i slutet av maj. Årtan lägger en kull per säsong. Den föredrar en tätt bevuxen strand vid grunt vatten som habitat för häckningen.[2] Boet är skålformigt och fodras med gräs och dun. Honan lägger åtta till elva beige ägg som hon ruvar i 21-23 dagar. Ungarna blir flygga efter 35-42 dagar.
[redigera] Föda
_--_Males_near_Hodal_with_a_Wood_Sanpiper_in_between_I_Picture_2118.jpg)
Årtan lever av insekter, kräftdjur, blötdjur, frön och vattenväxter. Framförallt föredrar de animalisk föda. De tar sin föda direkt från vattenytan eller mycket grunt under ytan. De födosöker genom att simma med utsträckta hals och placera huvudet delvis under ytan.
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2004. Anas querquedula. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061010
- ^ Collin Harrison & Peter Castell (2002) Field Guide Bird Nests, Eggs and Nestlings, HarperCollins Publisher, sid:73, ISBN 0007130392
[redigera] Externa länkar
- Dansk ornitologisk forening
- Wikimedia Commons har media som rör Årta
- Wiktionary har ett uppslag om årta.
