Östberga
- För Östberga i Danderyds kommun, se Östberga, Danderyd.
| Östberga | |
 Skivhus på Stamgatan. | |
| Kommun | Stockholm |
|---|---|
| Kommunområde | Söderort |
| Stadsdelsområde | Enskede-Årsta-Vantör |
| Bildad | 1934 |
| Antal invånare | 5 789 personer (2014) |
| Landareal | 194 hektar |
Östberga är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stora delar av stadsdelen består av industrimark, bland annat med Årsta partihallar (invigt 1962) och järnvägen. I Östberga finns Årstafältet som tar upp cirka 50 hektar av stadsdelen med bland annat idrottsplaner och golfbana. Befolkningen är 5 789 (2014) varav 39 % är utrikes födda.[1]
Namnet
Namnet Östberga kommer från namnet på två hemman, första gången omnämnt 1397 som låg på den kulle som nu finns öster om Tussmötevägen. Gården såldes till Stockholms kommun 1911, men revs på 1970-talet. Gårdens ägor omfattade östra delen av Årstafältet samt nuvarande Svedmyra och Tallkrogen.
Gränser
I norr gränsar Östberga till Årsta längs före detta Årstalänken och i Årstabergsvägens södra sida. I väster gränsar Östberga till Västberga längs stambanans östra sida. Därefter gränsar Östberga till Solberga vid Västberga begravningsplats. I söder gränsar Östberga till Liseberg i skogsområdet väster om Östbergabackarna och Lisebergs bollplan. Sjöholmsvägen utgör gräns mot Örby Slott och Sparreholmsvägen, Huddingevägen och Bussens väg utgör gräns mot Stureby i öster. Därefter går gränsen till Enskedefältet rakt över Huddingevägen mot den punkt där Årstalänken tidigare slutade.
Bostadsbyggande i Östberga
Den första stadsplanen för området fastställdes 1950, signerad Sven Markelius. Stadsplanen var helt i tidens anda med trevånings smalhus, det vill säga standardhuset vid den tiden. Bostadsbolaget HSB under ledning av Sven Wallander visade intresse för området och tog kontakt med byggbolaget Ohlsson & Skarne samt arkitekten Lars Magnus Giertz (1908-2008) och tog själva fram ett förslag på en tänkbar utbyggnad av området.
Stockholms kommun övertalades att satsa på en annan utformning av området. Byggnadsprocessen rationaliserades och man provade olika byggnadsmaterial. På Stamgatan 87 testades olika planlösningar och material. Fasaden täcktes med eternitskivor med inslag av lättmetall. Men övriga hus byggdes av prefabricerade betongelement som var ett nytt byggnadssätt. Med hjälp av byggkranar uppfördes husen snabbare än vad som tidigare varit möjligt.
Husen gjordes bredare än smalhusen, 12,5 meter, för att skapa större rum än i vanliga smalhus. Totalt uppfördes 1000 lägenheter 1957-59. Husen placerades i ringform kring den stora äng, nuvarande Stamparken, som fanns mitt i området.
Utbyggnaden fortsatte med områdena Östbergahöjden och Östbergabackarna 1967-69. Kommunägda Svenska Bostäder uppförde 49 lamellhus med 1200 lägenheter. Mitt i området, kring Östbergatorget, uppfördes ett mindre köpcentrum. Samtliga hus blev nästan identiska; loftgångshus i fyra våningar. Stora emaljtavlor av 21 konstnärer pryder entréerna. Bland upphovsmännen kan nämnas Felix Hatz, Johan Waldenström, Gerry Eckhardt, John Thorgren, Erik Jensen, Stig Pettersson, Birgitta Hackman-Charlez, Stig Ghylfe, Lars Stenstad, Curt Asker, Laris Strunke, Kurt Sundén, Ivan Rodell och Åke Pallarp. Man överskattade behovet av parkeringsplatser, vilket gjorde att mycket naturyta asfalterades.
2001 förtätades Östbergahöjden; fyra punkthus och sju stadsvillor byggdes i anslutning till befintliga hus. Till viss del kunde överflödiga parkeringsplatser tas i anspråk. Det har dock förekommit kritik från grannar om att vissa byggnader hamnat för nära balkongerna.
Senare har ytterligare bostäder uppförts på Tussmötevägens östra sida; tre punkthus med åtta våningar, totalt 89 lägenheter med inflyttning våren 2009.
De närmaste åren kommer delar av Årstafältet att förses med bostäder och service.[2] En arkitekttävling har hållits och området kommer att utformas enligt förslaget Arkipelag som ritats av den franska arkitektbyrån Archi5.
Kollektivtrafik
Det finns ingen enkel bilväg mellan bostadsområdena Gamla Östberga och Östbergahöjden (eller till grannstadsdelarna) vilket gjort att olika busslinjer betjänar de olika delarna av stadsdelen och att resor inom stadsdelen medför byten. Östra delen av Östberga, Gamla Östberga, nås med SL:s buss 144 (Gullmarsplan-Fruängen). Östbergahöjden och Östbergabackarna nås med bussarna 168 mot Gullmarsplan och 134 mot Liljeholmen.
Tidigare fanns planer på att Tvärbanan skulle ha en gren mellan Årstaberg och Älvsjö station (med spårvägsreservat i området) som skulle stanna vid Östbergahöjdens centrum men planerna är numera nedlagda.[källa behövs]
Årsta Partihallar
I början av 1960-talet så flyttade partihandeln från Klarahallen inne i city till det nya partihandelsområdet i Östbergas västra del.
Årstafältet
Det stora Årstafältet användes tidigare som jordbruksmark av flera gårdar i trakten. På 1950-talet fanns det planer på att bygga en stor sportanläggning här, något som aldrig kom att förverkligas.
Gamla Göta landsväg
Rakt över Årstafältet, genom Östbergahöjden och förbi Brännkyrka kyrka går den medeltida Göta landsväg, som fram till 1670-talet var huvudväg mellan Stockholm och Götaland. Vid Östbergabackarna finns en väghållningssten med ristning "ÖRBY No 6" och gatunamnet Götalandsvägen påminner om detta.
Källor
- Söderström, Göran (redaktör), Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia Förlag (2003), ISBN 9170311323
- Harlén, Hans, Stockholm från A till Ö : Söderort, Brännkyrka hembygdsförening (1997)
- Områdesprogram för Årsta 1997, Stockholms stadsbyggnadskontor 1997
- Detaljplan PL4560", Stockholms Stadsbyggnadskontor, 1956-10-10 (avser Gamla Östberga)
- Kapitlet Tavlorna i Östberga i Staffan Bengtsson och Göran Willis: K-spanarna går husesyn, Bilda förlag 2001, ISBN 91-574-5963-0
Noter
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Östberga.
