Nordströms linbanor
| AB Nordströms linbanor | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  Stockholm |
| Bransch | Verkstadsindustri |
| Produkter | Linbanor, last- och lossningsanläggningar |
| Antal anställda | 300 (1961)[1] |
| Historia | |
| Grundat | 1891 |
| Grundare | Ernst Nordström |
| Gick upp i | BMH Marine[2] |
Aktiebolaget Nordströms linbanor var ett företag i Stockholm som tillverkade linbanor och andra industriella transportanläggningar, bland annat kabelkranar, band- och skruvtransportörer.[3]. Företaget grundades 1891 som AB Ernst Nordströms linbanor[2] av ingenjör Ernst Nordström (1864-1948)[1]. Namnet Nordströms linbanor togs 1911 vid nyetablering efter en konkurs[1] orsakad av storstrejken 1909[2].
Företagets verksamhet bestod till stor del av designarbete, där själva tillverkningen lades ut på externa verkstäder. 1903 etablerades Nordströms första egna fabrik i Falun[2], och 1916 anlades en verkstad i Enköping[1]. Enköping valdes för dess närhet till Bergslagen där Nordströms hade många kunder; företagets efterträdare är verksam i Enköping än idag.[2] Linor och kablar levererades av Garphytte bruk.[4]
Kontoret låg vid starten på Drottninggatan 10 i Stockholm[5]. Därefter under en period på Vasagatan (med neonskylt på Esseltehuset), från 1948 på Kungsbroplan och 1967 flyttades också kontoret till Enköping.[6]
[redigera] Anläggningar
Företaget byggde en stor mängd industrilinbanor runt om i Sverige - inklusive de tre längsta linbanor som funnits i landet:[7]
- Malmlinbanan Kristineberg-Boliden (1943): 95,8 km - världens längsta
- Kalklinbanan Forsby-Köping (1941): 41,2 km
- Marma-Långrörs linbana (1927) mellan Vallvik och massafabriken vid Marmaverken: 20 km
För Stockholmsutställningen 1897 byggde Nordströms en personlinbana över Djurgårdsbrunnsviken[1], och vid jubileumsutställningen i Göteborg 1923 en bergbana samt en linbana för persontransport[8]. Man tillverkade också skidliftar, bland annat i Åre, Björkliden[9] och Riksgränsen.
| Namn | Plats | Last | Längd (m) | Byggd | Riven |
|---|---|---|---|---|---|
| Nonaas gruva[1] | Bergen, Norge | Kopparmalm | 760 | 1891 | uppgift behövs |
| Röros | Röros, Norge | Kopparmalm, timmer | 1 740[10] | uppgift behövs | uppgift behövs |
| Rejmyre linbana | Rejmyre-Simonstorp, Östergötland | Glas | 14 500 | 1895 | 1930 |
| Munksunds linbana[11] | Piteå | Träflis | 6 750 | 1926[12] | uppgift behövs |
| Titania-banan[1] | Rogaland, Norge | Titan-, järnmalm | 4 500 | uppgift behövs | uppgift behövs |
| Compania Cemento de Samper[11] | Colombia | Kalksten | 9 193 | uppgift behövs | uppgift behövs |
| Türk Maadin Sirketi[11] | Turkiet | Krommalm | 5 560 | 1937[13] | uppgift behövs |
| Cyprus Chrome Co. Ltd. [14][11][15] | Troodos, Cypern | Krommalm | 3 380 | 1936 | - [14] |
| Stora Vika-linbanan | Nynäshamn | Kalksten | 670[16] | 1948 | 1980 |
| Åre linbana | Åre | Skidåkare | ? | 1952 | 1979 |
[redigera] Andra verksamheter
De största linbaneprojekten utfördes under 1940- och 50-talen.[1] Därefter började andra transportmetoder – främst lastbil – att framstå som mer lönsamma, och efter 1950-talet tillverkade Nordströms inga linbanor.[2] Istället tillkom nya produktområden som rörpost.[1]
Nordströms vertikala skruvtransportörer för torrt cementpulver byggde på en patenterad stödlagerkonstruktion av hårdmetall. Bolagets ingenjörer var duktiga på att konstruera unika hanteringslösningar för speciellt sågverksindustrin, där flottat timmer togs om hand, vid behov vändes i en specialkonstruerad "stockvändare" och vidarebefordrades till själva sågen. De sågade bräderna sorterades i specialkonstruerade sorteringsverk. I Narvik byggdes en anläggning för hantering av järnvägsvagnar lastade med järnmalm. Vagnarna matades fram två i taget och vändes upp och ned, så att malmen föll ned i en ficka, som matade en bandtransportör. Bandtransportörer fördelade malmen jämnt fördelat i lastrummen på fartygen. I samarbete med Alfa-Laval levererades 1960 sjutton kompletta slakthus till Sovjetunionen.
[redigera] Ägarbyten
1985 såldes Nordströms linbanor till Consiliumkoncernen, större delen av Nordströms och företaget Siwertell blev Consilum Materials Handling Marine AB lokaliserat till Bjuv.[2] 1992 köpte brittiska Babcock International bolaget[2] som fick det nya namnet BMH Marine[17]. Företaget ingår idag i MacGregor bulk[18] och tillverkar lastnings- och lossningsutrustningar för fartyg och hamnar, för vilka varumärket Nordströms fortfarande används.[2]
[redigera] Referenser
- ^ [a b c d e f g h i] AB Nordströms linbanor...ett problemlösande företag.. Stockholm: AB Nordströms linbanor
- ^ [a b c d e f g h i] Stymne, Per (1997-05-16). "Linbanan Forsby-Köping: En transportled för kalksten 1941-1997". Hämtat 2010-06-17.
- ^ Annons från 1918
- ^ Broschyr: Aktiebolaget Nordströms Linbanor Stockholm : linbanor och lossningsapparater, Stockholm, 1919
- ^ Företagskatalog från 1924 i Stockholmskällan
- ^ ”20 år på Kungsholmen”. NL-kontakt 3 (1). januari 1968.
- ^ Ekeving, Gunnar (2010-05-14). ”Linbanor”. http://privat.bahnhof.se/wb124555/linbanor/index.html. Läst 22 juni 2010.
- ^ Ekeving, Gunnar (2006-06-23). ”Jubileumsutställningen 1923: Linbanan”. Linbanor. http://www.ekeving.se/p/gbg/utst1923/linb/index.html. Läst 27 juli 2010.
- ^ Thorsten Andersson. Jubileumsskrift SJS 100 år. Svenska Järnvägsmännens Semesterhemsförening. http://www.sjs-hotellen.com/medlem/jubileum.pdf. Läst 9 juli 2010
- ^ AB Nordströms linbanor: Referenslista över utförda anläggningar, Victor Petterssons bokindustri AB, Stockholm, 1921
- ^ [a b c d] (på Engelska) Ropeways. Stockholm: Nordströms linbanor AB. http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=514825%2FID. Läst 8 augusti 2010
- ^ Holmström, Sune. ”Munksunds”. http://www.sulfat.se/Munksund.htm. Läst 20 augusti 2010.
- ^ ”Svenskarna bygga linbana i Turkiet”. Svenska Dagbladet. 1937-12-11.
- ^ [a b] Richard S (2010-12-05), Chromite Mine, http://www.flickr.com/photos/lemessoler/5244352311/, läst 2011-01-25
- ^ Widén, Erik Gustav Adolf (1943) (på Svenska). Linbanan Kristineberg-Boliden: ett rekord i linbanornas historia. Stockholm: Nordströms Linbanor AB. Libris 3173664
- ^ Helena Lundgren; Lena Knutson Udd (2006-12). "Stora vika - cementfabriken". {{{booktitle}}}, Länsstyrelsen i Stockholms län.
- ^ Sandin, Leif; Pia Holmberg (2001). "Inventering av Förorenade områden - Verkstadsindustrier i Uppsala län". Länsstyrelsens meddelandeserie, Miljö- och fiskeenheten.
- ^ ”Nordströms dry bulk handling systems for supply vessels”. macgregor-group.com. http://www.macgregor-group.com/?id=11811. Läst 20 augusti 2010.
[redigera] Externa länkar
- Fotografier på linbana och bergbana byggd av Nordströms för Göteborgs jubileumsutställning (Göteborgs stadsmuseum)
