Åre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Åre (olika betydelser).
Koordinater: 63°23′58″N 13°4′54″Ö / 63.39944°N 13.08167°Ö / 63.39944; 13.08167
Åre
Tätort
Den centrala och östra delen av Åredalen, sedd från Tegefjället (2003).
Den centrala och östra delen av Åredalen, sedd från Tegefjället (2003).
Land  Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Åre kommun
Församling Åre församling
Koordinater 63°23′58″N 13°4′54″Ö / 63.39944°N 13.08167°Ö / 63.39944; 13.08167
Area 167,19 hektar
Folkmängd 1 417 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,48 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8024
Åres läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Åres läge i Jämtlands län.
SverigesLän2007Jämtland.svg

Åre är en tätort i Åre kommun, västra Jämtland. Åre är kyrkort i Åre socken men trots namnet inte centralort i kommunen, vilket i stället är Järpen (25 kilometer öster om Åre). Antalet fast bosatta i tätorten Åre uppgår till cirka 1 400 personer.

Åre är den största fjällsport- och alpinsportorten i Sverige, med tillhörande alpina skidområde och Sveriges alpina nationalarena som hittills har arrangerat två världsmästerskap (de enda i Sverige) och över 90 världscuptävlingar, och har en av landets mest utvecklade och största turistnäring.

Åre med Åredalen har varit en passage och central mötesplats ända sedan medeltiden, först av europeiska pilgrimer som vandrade på Nidarosvägarna till/från Norge, och därefter med en senare sommarturism av besökande så kallade "luftgäster". Bygden stärktes i synnerhet av järnvägen Mittbanan år 1882, som ett par decennier därefter transporterade upp den resenär från Örebro som förvandlade bondbyn Åre till "ett svenskt Davos".

2012 blev Åre utvald som en av fem destinationer att dela på 60 miljoner kronor från Tillväxtverket[2], med målet att skapa hållbara destinationer och stärka orterna på den internationella marknaden. Av 40 sökande blev Åre tillsammans med Vimmerby, Kiruna, Stockholms skärgård och Bohuslän utvalda.[3]

Namnet Åre[redigera | redigera wikitext]

För namnet Åre finns det flera tolkningar. En av dem är att det är genitiv bildat från å, det vill säga dagens Åreälven/Åresjön.[4]

Enligt Svenskt ortnamnslexikon innehåller namnet Åre (1344 (De) Arum) troligen fornvästnordiska *ár, 'spets', syftande på formen på Åreskutans topp[5] och på jämtska heter Åre Åår med den för jämtskan typiska apokopen i kombination med tvåtoppsaccent. Innan Åre stationssamhälle uppstod användes detta namn enbart för hela Åre socken.

Åre sägs också vara ett gammalt samiskt ord, och de äldsta skrivna källorna om samer i västra Jämtland är från 1600-talets mitt. Samerna i dessa trakter var nybyggare och började livnära sig på exempelvis renskötsel, fiske och skogsarbete. Förvaltningskommun för det sydsamiska språket är just Åre kommun, därav kommunens sydsamiska benämning Ååren Tjïelte. Åre innefattar ett hundratal av totalt 20 000 samer i Sverige.[6]

Historia och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Från pilgrimsväg till järnväg[redigera | redigera wikitext]

Redan på medeltiden stannade tusentals pilgrimer från hela Europa till vid Åre gamla kyrka, under sin vandring till Olav den heliges grav i Nidaros. Kyrkan hade byggts av Åre sockens bönder i slutet på 1100-talet (eller tidigt 1200-tal), placerad i närheten av Tottens by, som hade bosatt sig i takt med ett framvuxet odlingslandskap i Åredalen sedan slutet av (eller kort efter) järnåldern i samband med den medeltida värmeperioden. Innan detta hade vikingatiden inneburit täta kontakter mellan bebyggarna i norska Trøndelag och invånarna kring Storsjön (vid nuvarande Östersund), och en av de då mer använda vägarna löpte genom Åredalen.[7] Den helgonförklarade norske vikingakungen Olav Haraldsson (Olav den helige, Sankt Olav) hade själv passerat området år 1030 med sin armé för att återta riket västerut, innan han stupade i slaget vid Stiklestad som införde kristendomen i Norge.[8] Det sades att Olav ska ha begravts i just Åres kyrka, därav träskulpturen av Sankt Olav från troligtvis 1300-talet.[9]

Åre gamla kyrka (2007), fjällkedjans enda medeltida stenkyrka.

Åre började besökas av botaniker och andra lustresande turister under frihetstiden (då Åre hade blivit svenskt), när också kyrkan byggdes ut, och sedermera på 1800-talet kom de så kallade "luftgästerna" till Åre från nyindustrialiserade städer för hälsosam rekreation och att andas den friska fjälluften. Vid denna tid fanns inga hotell eller någon organiserad turistverksamhet, utan besökarna inackorderades hos lokalbefolkningen som i sin tur fick hushållskassan stärkt med en eller flera kronor.[7] Med tiden växte de centralt belägna byarna Mörviken (vid kyrkan) och Totten (vid nuvarande Tottområdet med Tott Hotell) till de två största radbyarna i Åredalen.[10] Innan detta och Åre blev samhällsnamnet var Totten, Mörviken och Lien tre enskilda byar bestående av sammanlagt sju fjälljordbruk och kyrkan. Vissa av torpen (och ladugårdar) i Tottens by från denna tid finns kvar ännu idag, och används numera som fritidshus blandade med betydligt yngre sådana.

1835 drogs den så kallade Karl Johansvägen genom trakterna, vidare mot Norge, och 1857 bildades ett kommunikationsbolag som under några år därefter bedrev en samordnad väg- och vattentrafik genom Jämtland från väst till öst. I samband med att en öst-västlig tvärbana planerades från Trondheim genom Jämtland till Bottenhavet ville staten dra linjen på den norra sidan av Åreskutan så att järnvägen skulle kunna gå förbi koppargruvan i Huså. Riksdagsledamoten Gunnar Eriksson i Mörviken arbetade aktivt för att få järnvägslinjen dragen genom Åre, vilket också skedde, och 1882 då järnvägen (Mittbanan) invigdes av Oscar II i Storlien ändrades förutsättningarna för turismen i Åre radikalt. Lokalbefolkningen började bygga hotell och stugor för turisterna. Under denna tid var det enbart sommarturister och det mesta handlade om vandring eller fiske. (Stjärnvägen uppå Mörvikshummeln och Åreskutan anlades 1878 som, med dess upprustning 2014, är Åres äldsta markerade vandringsled.) Medan en stor majoritet svenskar hade plågats av missväxtår och fattigdom, som föranledde den stora pågående emigrationen från Sverige till Nordamerika, bidrog järnvägen även med ett lyft för böndernas jordbrukstransport och byggnadsskicket i byn.[11]

Från klassisk jämtländsk bondby till internationellt turistmetropol[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen i Åre på 1890-talet. Stationen uppfördes 1881 efter Hällnäsmodellen.
Bergbanans mittstation (2007), med nuvarande vagnar från 1958 och automatisk drift sedan 1967. Åre bergbana blev 1910 Sveriges första vertikala persontransportinstallation för vintersport, och är sedan 2008 ett kulturskyddat byggnadsminne.

1895 stod Åres första riktiga hotell färdigt, Hotell Åreskutan (nuvarande Åregården). 1888 byggdes en restaurang som senare skulle tillbyggas och bli Grand Hotell.

Den 7 mars 1910 invigdes Bergbanan och Fjällstugan (nuvarande Hotell Fjällgårdens föregångare), byggda sedan 1908 på initiativ av ingenjören och resenären Carl-Olof Rahm med schweiziska Davos som förebild, och med detta togs det första steget mot att bli en vintersportort. (Förvisso hade en bergbana i Åre planerats av STF sedan 1891, men finansieringen dröjde då tanken var att banan egentligen skulle ha sträckts ända till Åreskutans topp.) 1911 byggdes Nya Grand Hotell som efter en tid fick namnet Sporthemmet (idag Sporthotellet). Hotellens arkitekter hörde till Sveriges ledande sådana. I inledningen var curling ett dominerande inslag i byn, då Åre från 1913 var curlingens Mecka i Sverige fram till 1967. Curlingbanor fanns på Östra platån (numera benämnd Fjällgården), och den årliga Curlingveckan hölls i början av mars. Längs Bergbanan, eller Åre Fjällbana som den hette då, gjordes även en kälkbana som också blev populär (den finns kvar ännu idag, i förnyat skick).[12]

Under 1920- och 1930-talet byggdes flera hotell och pensionat. Orten blev från 1920-talets inledning en populär plats även för unga singlar som utöver vintersporten och frisk luft sökte sig till Åre mest för romans, dans och fest. Detta inkluderade också kändisar (såsom musikartister, idrottsstjärnor, skådespelare och författare), i synnerhet från Stockholm.[13] På den isbelagda Åresjön arrangerades travsporttävlingar, som skulle upprepas ett antal gånger.[14] En av världens första/äldsta störtloppstävlingar på tid, den årliga så kallade Årebragden, infördes 1921 och utvecklades i slutet på 1930-talet för att bli internationell dess sista decennium. Terrängen i Åredalen erbjöd också tur-/längdåkning, innan den alpina skidsporten tog över. När rätten till den två veckor betalda ledighetstiden infördes 1938 av Riksdagen skapades också en mer "demokratisk" turism som sökte sig till Åre. STF samarbetade med Tåghemmet och Skid- och Friluftsfrämjandet från 1924 som fram till 1966 kom att arrangera paketresor (Tåghemmet) för skolungdomar.[15]

Under hösten 1939 byggdes Sveriges första släplift, en ankarlift med träbyglar, vid Lundsgården av hotelldirektören Johan Malmsten (som innan dess hade burit sina gästers skidor uppför den lilla skidbacken som fanns intill). 1940-talet, under andra världskriget, var annars en nedgångstid för turismen. Grand Hotell med Turistgården, Sporthemmet och Åregården som ägdes av AB Åre Hotellkoncern var nära konkurs och var långa tider stängda. 1949 köptes koncernen och de nya ägarna rustade upp hotellen, varefter turisterna återvände.

1952 byggde SJ Sveriges första linbana för utförsåkartransport, en korglift uppdelad i två delsträckor, från Fjällgården (Östra platån) och upp på Mörvikshummeln. Detta fullbordade den sträckning som Bergbanan egentligen skulle ha haft. Kundkretsen ökade och renodlade utförsåkare kom till Åre, men linbanan bidrog även till att de bilburna dagturisterna på sommaren i juli ökade avsevärt. I samband med bygget av linbanan ordnade Bibbo Nordenskiöld VM till Åre. Inför VM byggdes ytterligare en linbana, enstolsliften Stjärnliften (Sveriges första stollift), intill nuvarande Slalombacken.

Åre är den enda svenska orten som har arrangerat Alpina VM, hittills två gånger, sedan det bildades 1931. (FIS World Ski Champinships guldmedalj i bild.)

1954 arrangerades VM i utförsåkning i Åre för första gången. Herrarnas slalomtävlingar sågs av 10 000 personer, Storslalom av 4 000 och Störtloppet över 25 000 enligt Länstidningen.[16]

1957 brann Fjällstugan ned, och 1960 stod den om- och tillbyggda Hotell Fjällgården klar (som idag har en av bygdens äldsta och populäraste After ski).[17] Under 1960-talet sjönk sysselsättningen i Åre kommun liksom i övriga Jämtland och en stor avfolkning skedde. I Åre by var emellertid innevånarantalet tämligen konstant, pendlade mellan 425 och 450 personer. 1965 stod E75 klar, som i och med att också dubbdäcken blev allt vanligare gjorde att en del turister tog bilen på vintern till Åre, men de flesta turisterna tog fortfarande tåget. (Gamla E75:ans dragning mellan Åre by och Duved, nuvarande Årevägen och Karolinervägen, ersattes sedermera av nuvarande E14.)

1968 invigdes Tott Hotell (som 1979–2002 var det genom tiderna enda Ving-hotellet, Sunwing Resort, beläget i Sverige[18]), och 1969 öppnade Hotell Årevidden (nuvarande Åre Continental Inn) som blev det första fullt ut handikappanpassade hotellet i den svenska fjällvärlden. Samma år arrangerade Åre en tävling i Alpina världscupen för första gången, efter nytt initiativ av Bibbo Nordenskiöld.

Vy mot sydost, från Kabinbanans toppstation (2007).

1975–1976 byggdes Kabinbanan, vars stora satsning till det så kallade Åreprojektet gjordes främst av staten som tillsköt kapitalet (totalt 127,3 miljoner SEK, vilket motsvarar mellan ungefär 600 och 900 miljoner i penningsvärde 2013 för åren 1971–1976). Detta medförde en hög fart i utvecklingen av Åre by som alpin turistort.[19] Åres tredje arrangerade världscup (1977) deltogs av Ingemar Stenmark, vars storhetstid bidrog till svenska folkets ökade intresse för alpin skidsport då 1970- och 1980-talet i övrigt präglades av den hittills största byggboomen allmänt även hos många andra svenska skidorter.

1985–1986 slog sig Åres skidanläggning ihop med Duveds, och blev en gemensam turistdestination. (Många som tidigare hade åkt i Åre sökte sig till Duved, i synnerhet på 1960- och 1970-talet, eftersom backarna ansågs mer familjevänliga och köerna i Åre alltför långa. Åre fortsatte dock att vara den största vintersportorten i landet med sina många hotell och sitt nöjesutbud.) Detta också med två tillkomna skidbyar; 1981 hade de första byggena verkställts i Åre Björnen, och 1986 i Tegefjäll.

Mot slutet av 1980-talet planerades det stora bostadsrättsprojektet "Mitt i Åre" då bland andra Freestylehuset (vid torget, intill Bergbanans dalstation), Liengården (intill nuvarande VM8:an) och Tottentorpet (vid Hälsocentralen, östra Totten) ingick. Samtidigt togs diskussioner upp om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden skulle hanteras. De sex stycken niovånings betongfastigheterna på Tottentorpet stod klara 1991, men hade decimerats från en tidigare plan om tolv våningar. Föregångaren till detta bostadsområde var bondgården Drolet (även kallad Tottentorpet), med ursprung från 1700-talet, också med ett privat snickeri som enligt en bokföringsuppgift 1900–1906 svarvade och sålde vandringsstavar till den tidens turister.[20][21]

Åre Torg (2009) med bland annat Max Hamburgeri, Peak Performance, Werséns restaurang/pub och (numera Skistarägda) sportbutik Hanson i bild.
På Stjärntorget är VM6:ans, WC-liftens samt Kabinbanans dalstation belägna (2007).

I januari 2000 registrerades resortbolaget Skistars förvärv av Åres skidområde och tillhörande bydestination, plus anläggningarna i Vemdalen, med ursprung från Sälen. 2001 enades kommunen och näringslivet om en gemensam vision, Vision 2011. Tanken med visionen var att hitta en arbetsmetod för att hålla turismen levande under en längre tid och inte gå in i liknande svackor som under 1960-talet.[22] I och med detta började Åre hitta något för att locka sommarturister, som innan detta var mycket få. Bland annat byggdes Holiday Club och Multihallen med äventyrsbad, bowling, Saunaworld med mera för att ha mer än bara skidåkning. Efter att Åres centrala skidområde förnyades 2002 med stolliftarna VM6:an och Hummelliften, öppnade Åre Bike Park 2005 för mountainbikecykling som därefter har blivit Åres största sommaraktivitet (innan detta hade Åre bland annat arrangerat världsmästerskapet i mountainbikecykling 1999). Detta gav resultat direkt, och 2006 besöktes destination Åre av cirka 200 000 sommarturister.[23]

I februari 2007 arrangerades Alpina VM i Åre för andra gången, vilket statistiskt sett trots den inledande väderproblematiken blev det största vintersportarrangemanget någonsin i Sverige. Inför mästerskapet förändrades mycket i centrala Åre; butiksytorna fördubblades på några få år, nya Station Åre byggdes, den alpina nationalarenan förnyades och fick ett samlat målområde (och den 30 meter breda bron över E14 byggdes om till en 135 meter lång tunnel) och VM8:an byggdes. Även massor av bostadsrättshus byggdes där alla ville vara klara tills VM började. För att inte marknaden skulle avta efter VM döptes Vision 2011 om till Vision 2020.[22]

2008 utsågs Bergbanan till byggnadsminne, 20 år efter då frågan väcktes av länsmuseet. 2010 firades 100-årsjubileum i Åre som vintersportort, och 2013 öppnade Åres turisthistoriska museum i Bergbanans toppstationsbyggnad.

VM-arrangemanget 2007 och 2010-talets många investeringar på destinationen resulterade i att Åre vann omröstningen i FIS-kongressen i Barcelona den 5 juni 2014 om att få arrangera Alpina VM 2019.[24] Till följd av de 350 miljoner kronorna som destinationen väntas omsätta fram tills dess står en rad nya projekt och upprustningar på planeringen, både i byn och skidområdet.[25]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åre 1960–2010[26]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
453
1965
  
424
1970
  
450
1975
  
523
1980
  
576
1990
  
816 134
1995
  
1 078 138
2000
  
1 019 138
2005
  
1 260 157
2010
  
1 417 167

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Mörvikshummeln på Åreskutans fram-/sydsida, sommartid (2007), sedd från den nästan kilometerlånga bad-/sandstranden Åre Strand intill Åresjön (närmast i bild är Holiday Clubs parkering).
Närmaste flygplatsen är Åre Östersund AirportFrösön, med Skybus (Ybuss) som främsta flyg-/busstransfer (2007). För kommunikation med tåg- och övrig kollektivtrafik, se Station Åre.

Åre tätort är belägen på 372–421 meter över havet vid den 1 420 meter höga Åreskutans södra fot, intill Åresjöns/Indalsälvens norra strand, utmed E14 och Mittbanan cirka 100 kilometer väster om Östersund och drygt 50 kilometer öster om Storlien vid norska gränsen. Den djupa och stora vidöppna dalgången är omgiven av granskog, kalfjäll (såsom det 986 meter höga Renfjället vid Åresjöns södra strand, och det 1 031 meter höga Mullfjället/Tegefjället mot Duved och Tegefjäll) och lutande ängar. Dalgångens största del är mellan Duved i väst och Brattland i öst, men sträcker sig också fortsättningsvis i ett västligt vindstråk ut mot norska kusten bortanför Trondheim och österut längs Indalsälvens dalgång genom östra Jämtlandsfjällen.

Närings- och nöjesliv[redigera | redigera wikitext]

Turismen är den huvudsakliga näringsgrenen i Åre. Hotellindustrin i kommunen är omfattande med cirka 31 700 bäddar som står till förfogande av Åredalens cirka 450 000 besökare per år.[27] Även IT, handel och tillverkning är framgångsrika näringsgrenar. 1986 grundades Peak Performance i Åre, som idag är ett av Skandinaviens största klädmärke för funktionellt sportmode och finns i över 20 länder. Åre Skidfabrik är en lokal industri som sedan 1981 har tillverkat de egna snowboardmärkena Extrem och Cmd, och sedan 1998 skidmärkena Åsnes och Hendryx. Åre Chokladfabrik tillverkar sedan 1991 handgjorda chokladtryfflar, praliner och kolor på bygdens och fjällets egna råvaror med export över hela Norden.

Det året-runt-öppna upplevelsehotellet Holiday Club, som byggdes 2004, blev också en av landets största konferensanläggningar. Bland annat hölls ett EAPR-säkerhetsforumsmöte (vanligt refererat som ett Nato-möte) i maj 2005, och i mitten av 2006 hölls ett stormöte med EU:s miljöministrar.

Till destinationens ute- och nöjesliv finns femtiotalet restauranger (inkluderat med krogar/pubar), barer, ett tiotal nattklubbar och After ski. Nattklubben Bygget vid Åre Fjällby, i närheten av VM8:an, gästas av flera av Sveriges största artister på scen. Den gamla Socitetspaviljongen från 1897 blev 1975 ombyggd till Åres första/äldsta nattklubb, Country Club.[28] Året runt arrangeras både stora och små event, som för det mesta sköts av Skistar Event och Camp Åre.

Populära utflyktsmål i närheten är exempelvis vattenfallen Tännforsen och Ristafallet, Fröå gruva, älgfarmen Millest Moose Farm (med tama älgar), Njarka Sameläger (läran om kultur och näring med samer och djur), Åre Ljusfabrik (Undersåker) och Åre Glashytta (Duved).[29]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Av 2012 års totalt 7 868 förvaltningsarbetare i Åre kommun var 5 180 av dessa kvinnor, vilka utgjorde cirka 66 procent. Kvinnornas inkomst är i regel också något högre än männens, antalet inrikes inflyttande är bland topp nio i Sverige i förhållande till folkmängden med relativt jämn könsfördelning.[30][31][32] Åre hör till de kommuner som har störst folkminskning i landet vid första halvårsberäkningar, detta med anledning av den stora andel vintersäsongsboende i främst Åredalen.[33] Bland tjänstsektorns delbranscher är det mest specialiserat på restaurang, catering och barverksamhet i Åre.[34]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns en låg- och mellanstadieskola i Åre medan högstadium finns i Duved, Järpen samt Mörsil. I Järpen finns även ett skidgymnasium, medan Åre gymnasieskola har inriktning på turism och restaurang. Det finns även en inriktning på vinterakrobatik i samarbete med Cirkus Cirkör, men också de flesta vanliga valfria linjer.

Vuxenutbildningar finns i form av komvux som bland annat har en skidlärarlinje. Hållands folkhögskola (18 kilometer öster om Åre by) är i huvudsak inriktad på kristen tros- och livsåskådning, men även friluftsliv och textil.

Campus Åre har flera inriktningar mot turism bland annat vildmarksguide, hästguide och eventproducent.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Mountainbike/Downhill-cykelsport i Åre Bike Park är sommarens största motsvarighet till alpin skidsport i Åre (2008).

Det mesta i sportväg i Åre handlar om utförsåkning, och 1935 bildades Åre Slalomklubb (Åre SLK) som är Åres största alpina sportklubb. Åre har ansökt om Olympiska vinterspelen sju gånger; först 1984 och 1988 med Falun, 1992, 1994, 1998 och 2002 med Östersund och 2022 med Stockholm. Utöver de hittills två arrangerade världsmästerskapen har 92 enskilda världscuptävlingar arrangerats i Åre, innan vintern 2014/2015 sedan 1969.[35] I december 2014 fick Åre med en veckas kort varsel överta arrangemangen av världscup från franska Val d'Isere och Courchevel, på grund av snöbrist i dessa, utöver den redan inplanerade världscupen i mars 2015.[36]

I september 1999 arrangerade Åre Bergscyklister[37] världsmästerskapen i Mountainbike och 2005 de nordiska mästerskapen i downhill, ett arrangemang som återkom till orten 2007. I slutet av juli 2006 arrangerades mountainbike-SM, med downhill och fourcross.

Även forsränning, hängflygning, fjällvandring och hundspannsåkning är populära turistaktiviteter. Haglöfs Åre Extreme Challenge arrangerades i början av juli 2007 och räknas som de inofficiella mästerskapen i multisport där paddling, bergslöpning och mountainbikecykling ingår.

Åre har även en 18-håls golfbana belägen 13 kilometer väster om Åre by, invigd 1990. När denna satsades var den i första början menad som ett aprilskämt, men blev snabbt seriöst.[38]

Den 30 januari 2007 invigdes Åres zipline-park som är den största i Europa. Parken har åtta banor/sträckor med olika svårighetsgrader, den längsta banan är 360 meter lång. Parken startar vid VM6:ans bergstation, och slutar strax ovanför Tott.

Åre i film[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Åre[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Tillväxtverket om hållbar destinationsutveckling”. Tillväxtverket. http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/besoksnaring/hallbardestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae180008518.html. Läst 8 november 2013. 
  3. ^ Skistar (2012-06-05). ”Tillväxtverket satsar på Åre som hållbart turistmål”. Pressmeddelande. Läst 2012-06-05.
  4. ^ ”Åreskutans etymologi”. http://www.op.se/slakt-o-vanner/fira-o-uppmarksamma/var-kommer-namnet-areskutan-ifran. Läst 2014-11-23. 
  5. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  6. ^ ”Samernas Åre”. http://www.areturistbyra.com/sv/artiklar/are/samer/. Läst 2014-11-26. 
  7. ^ [a b] ”Åres turisthistoria före järnvägen”. Åre By & Turistförening. 2014-11-29. http://www.arebyturistforening.se/ares-historia. 
  8. ^ ”Åre gamla kyrka”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift/are-gamla-kyrka. Läst 22 november 2014. 
  9. ^ ”Åre gamla kyrka”. Åre turistbyrå. http://www.are360.com/sv/A/Are-forsamling-Svenska-kyrkan/Are-gamla-kyrka. Läst 28 november 2014. 
  10. ^ Loock 2009, s. 11, 12
  11. ^ Loock 2009, s. 12, 13
  12. ^ Loock 2009, s. 14, 16
  13. ^ När seklet var stumt (musikvideo; Åres besökare 1919). SVT:s öppna arkiv. http://www.oppetarkiv.se/video/1094780/nar-seklet-var-stumt 
  14. ^ ”Istrav”. My Newsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/atg/pressreleases/maanga-stjaernor-paa-is-travet-i-aare-273462. Läst 2014-11-24. 
  15. ^ Loock 2009, s. 17
  16. ^ ”VM-siffror 1954”. Åka Skidor. 2008-07-24. http://www.akaskidor.se/artiklar/tester/20080724/toni-sailer-tavlingsakningens-gudfader. Läst 2012-11-30. 
  17. ^ ”Fjällgården Åre”. SJS-hotellen. sid. 19. http://www.sjs-hotellen.com/medlem/jubileum.pdf. Läst 2014-05-02. 
  18. ^ ”Sunwing Åre, Vings historik”. Ving. http://www.ving.se/sunwing/historik. 
  19. ^ Loock 2009, s. 20, 21
  20. ^ Loock 2009, s. 14, 30, 31
  21. ^ ”Droletgårdens snickeri”. Jamtli Bildarkiv. http://bildarkivet.jamtli.com/bild.aspx?bildnr=JLM.NTh6078. Läst 2014-12-19. 
  22. ^ [a b] ”Vision 2011/2020”. Åre kommun. http://www.are.se/are-vision-2020-varumaerket-are. 
  23. ^ Fagerström, Anders (19 februari 2007). ”Åre lever upp året runt”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/resor/are-lever-upp-aret-runt/. Läst 27 november 2014. 
  24. ^ ”Alpina VM 2019 i Åre”. http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-aare-arrangerar-alpina-vm-2019-1005022. Läst 2014-06-05. 
  25. ^ Brander, Jessica (16 juni 2014). ”Svårt att mäta vad alpina VM i Åre ger på sikt”. P4 Jämtland. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5890825. Läst 16 juni 2014. 
  26. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  27. ^ ”Näringslivsutvecklingen i Åre kommun”. Åre kommun. http://www.are.se/naringslivsutveckling. Läst 28 november 2014. 
  28. ^ ”Uteliv”. http://www.are360.com/sv/Gora/Barer--Klubbar/. Läst 2014-11-24. 
  29. ^ ”Utflyktsmål”. http://www.are360.com/sv/Gora/Sevardheter/Utflyktsmal/. Läst 2013-06-17. 
  30. ^ ”Antal förvärvsarbetare 2007–2012”. SCB. 2014-11-28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23044. 
  31. ^ ”Inkomststatistik 2006”. SCB. 2014-11-28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Inkomster-och-skatter/Aktuell-pong/302201/Behallare-for-Press/Inkomststatistik---totalraknad-2006. 
  32. ^ ”Antal inrikes inflyttande”. SCB. 2014-11-28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Topplistor-kommuner/290732. 
  33. ^ ”Befolkningsstatistik 1:a halvåret 2013”. SCB. 2014-11-28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/Befolkningsstatistik-1a-halvaret-2013. 
  34. ^ ”Näringslivskoncentrat”. SCB. 2014-11-28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Naringslivets-struktur/Foretagens-ekonomi/130389/130397/Behallare-for-Press/Foretagens-ekonomi-20081. 
  35. ^ ”Alpina världsmästerskap och världscuptävlingar i Åre”. Åre 2019. http://are2019.com. Läst 2014-12-12. 
  36. ^ ”Extra världscup i Åre december 2014”. SVT sport. 2014-12-05. http://www.svt.se/sport/vintersport/officiellt-are-far-varldscup-redan-till-lucia. 
  37. ^ Åre Bergscyklisters hemsida
  38. ^ ”Historik, Åre Golfbana och Golfklubb”. Åre GK. http://www.aregolfklubb.com/historik. 
  39. ^ ”Efter inspelningarna av "Sune i fjällen"”. My Newsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-sune-i-fjaellen-filmteamet-noejda-med-inspelningarna-985240. Läst 2014-04-26. 
  40. ^ ”Ruben Östlunds nya film "Turist" spelas in i Åre” (html). LT. http://www.ltz.se/ruben-ostlunds-nya-film-turist-spelas-in-i-are. Läst 13 december 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]