Åre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Åre (olika betydelser).
Koordinater: 63°23′58″N 13°4′54″Ö / 63.39944°N 13.08167°Ö / 63.39944; 13.08167
Åre
Tätort
Åresjön Dcastor 2003.jpg
Land  Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Åre kommun
Församling Åre församling
Koordinater 63°23′58″N 13°4′54″Ö / 63.39944°N 13.08167°Ö / 63.39944; 13.08167
Area 167,19 hektar
Folkmängd 1 417 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,48 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8024
Åres läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Åres läge i Jämtlands län
SverigesLän2007Jämtland.svg

Åre är en tätort i Åre kommun i västra Jämtland, belägen vid foten av Åreskutan och är ett alpint skidcentrum med en sedan slutet av 1800-talet väl utvecklad turistnäring. Åre är den största fjällsportorten i Sverige, liksom dess skidområde. Antalet fast bosatta i tätorten Åre uppgår till cirka 1 400 personer.

Åre är kyrkort i Åre socken men trots namnet inte centralort i Åre kommun, vilket i stället är Järpen 25 kilometer öster om Åre.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Etymologin till Åre är svårtolkad. Möjligtvis handlar det om genitiv bildat från å, det vill säga dagens Åreälven/Åresjön. En annan förklaring kan finnas i Åreskutans naturformation. Åreskutan är som namn emellertid yngre, då fjället är namngivet efter själva Åre.

Namnet påträffas för första gången på 1300-talet som De Arum och på jämtska heter Åre Åår med den för jämtskan typiska apokopen i kombination med tvåtoppsaccent. Innan Åre stationssamhälle bildades användes det här namnet enbart för hela Åre socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan på 1100-talet stannade tusentals pilgrimer från hela Europa till vid Åre gamla kyrka, under sin vandring till Sankt Olavs grav i Nidaros.

Åre började besökas av turister redan i mitten på 1700-talet. Turisterna som kom till Åre under 1700- och 1800-talet var hälsoturister. De kom till Åre för rekreation och för att andas den friska fjälluften. Det fanns dock inga hotell eller någon organiserad turistverksamhet vid den här tiden, utan besökarna inackorderades hos lokalbefolkningen.

Järnvägsstationen i Åre på 1890-talet. Stationen uppfördes 1881 efter Hällnäsmodellen.
Åreskutan på sommaren

I samband med att en öst-västlig tvärbana planerades från Trondheim genom Jämtland till Bottenhavet ville man från statligt håll dra linjen på den norra sidan av Åreskutan så att järnvägen skulle kunna gå förbi koppargruvan i Huså. Riksdagsledamoten Gunnar Eriksson i Mörviken arbetade aktivt för att få järnvägslinjen dragen genom Åre – vilket också skedde och år 1882 då järnvägen invigdes av Oscar II i Storlien ändrades förutsättningarna för turismen i Åre radikalt. Lokalbefolkningen började bygga hotell och stugor för turisterna. Under denna tid var det enbart sommarturister och det mesta handlade om vandring eller fiske.

1895 stod Åres första riktiga hotell färdigt, Hotell Åreskutan (nuvarande Åregården). 1888 byggdes en restaurang som senare skulle tillbyggas och bli Grand Hotell.

1910 byggdes Bergbanan och Fjällstugan (tidigare version av Hotell Fjällgården), och med detta togs det första steget mot att bli en vintersportort.

1911 byggdes Nya Grand Hotell som efter en tid fick namnet Sporthemmet (idag Sporthotellet).

Under 1920- och 1930-talet byggdes flera hotell och pensionat.

1940 byggdes Sveriges första släplift, en ankarlift med träbyglar, vid Lundsgården. 1940-talet, under andra världskriget, var annars en nedgångstid för turismen. Byns hotell, Grand Hotell med Turistgården, Sporthemmet och Åregården som ägdes av AB Åre Hotellkoncern var nära konkurs och var långa tider stängda. 1949 köptes koncernen och de nya ägarna rustade upp hotellen och turisterna återvände.

1952 byggde SJ Sveriges första linbana för utförsåkartransport (uppdelad i två delsträckor, från Fjällgården och upp på Mörvikshummel) – var av lifttypen korglift, med plats för två stående personer i varje korg. Kundkretsen ökade och renodlade utförsåkare kom till Åre, men linbanan bidrog även till att de bilburna dagturisterna på sommaren i juli ökade avsevärt. I samband med bygget av linbanan ordnade Bibbo Nordenskiöld VM till Åre. Inför VM byggdes även Stjärnliften (enstolslift) intill nuvarande Slalombacken.

1954 arrangerades VM i utförsåkning i Åre för första gången. Herrarnas slalomtävlingen sågs av 10 000 personer, Storslalom av 4 000 och Störtloppet över 25 000 enligt Länstidningen.[2]

Vid sidan av skidåkningen var curling ett dominerande inslag i byn. Åre var sedan 1913 curlingens Mecka i Sverige fram till 1967. Curlingbanor fanns på Östra Platån vid Fjällgården, och den årliga curlingveckan hölls i början av mars.

1957 brann Fjällstugan ned, och 1960 stod den om- och tillbyggda Hotell Fjällgården klar.[3]

1966 byggdes Duveds första lift, och många som tidigare åkt i Åre sökte sig till Duved eftersom backarna ansågs mer familjevänliga och köerna i Åre alltför långa. Åre fortsatte dock att vara den största vintersportorten i landet med sina många hotell och sitt nöjesutbud.

Under 1960-talet sjönk sysselsättningen i Åre Kommun liksom i övriga Jämtland och en stor avfolkning skedde. I Åre by var emellertid innevånarantalet tämligen konstant, pendlade mellan 425–450 personer.

1965 stod E75 (nuvarande E14) klar. Detta och att dubbdäcken blev allt vanligare gjorde att en del turister tog bilen på vintern till Åre, men de flesta turisterna tog fortfarande tåget.

1968 invigdes Tott Hotell, och 1969 stod Tottliften klar.

1969 ordnade Bibbo Nordenskiöld den första World-Cup tävlingen till Åre. Den andra var 1971 och den tredje 1977 med Ingmar Stenmark.

1975–1976 byggdes Kabinbanan, vars stora satsning gjordes främst av staten som tillsköt kapitalet. Detta medförde en hög fart i utvecklingen av Åre by som alpin turistort.

Från 1979 fram till 2002 hade Åre Sveriges enda Sunwing-hotell, vid Tott, som därefter ersattes av Tott Hotell & Spa.[4][5]

I januari 2000 köpte Skistar AB upp Åres skidområde plus bydestinationen och förklarade att det är 'ett renodlat alpint resort-bolag inriktat på alpin skidsport'. I början av 2000-talet enades kommunen och näringslivet om en gemensam vision, Vision 2011. Tanken med visionen var att hitta en arbetsmetod för att hålla turismen levande under en längre tid och inte gå in i liknande svackor som under 1960-talet.[6]

I början av 2000-talet började Åre hitta något för att locka sommarturister. Bland annat byggdes Holiday Club och Multihallen med äventyrsbad, bowling, sauna world med mera för att ha mer än bara skidåkning. Bland annat hölls ett EAPR-säkerhetsforumsmöte (vanligt refererat som ett NATO-möte) där i maj 2005. I mitten av 2006 hölls ett nytt stormöte där, denna gång med EU:s miljöministrar. Efter att Åres centrala skidområde förnyades med stolliftarna VM6:an och Hummelliften år 2002, öppnades år 2005 Åre Bike Park för mountainbikecykling sommartid som därefter har blivit Åres största sommaraktivitet. Från att ha gått från praktiskt tagit noll sommarturister kring millennieskiftet blev det hela 200 000 sommarturister år 2006.[7]

Under år 2007 arrangerades VM i alpin skidåkning i Åre för andra gången. Inför mästerskapet förändrades mycket i centrala Åre. Butiksytorna fördubblades på några få år, ett nytt stationshus byggdes. En 30 meter bred bro över E14 byggdes om till en 130 meter lång tunnel på E14 för att få till ett större målområde till tävlingarna samt byggde om störtloppsbacken och en världsunik telemixlift VM8:an. Även massor av bostadsrättshus byggdes där alla ville vara klara tills VM började. För att inte marknaden skulle avta efter VM döptes Vision 2011 om till Vision 2020.[8]

Den 5 juni 2014 blev det klart att Alpina VM 2019 arrangeras i Åre, efter att ha konkurrerat ut italienska Cortina d'Ampezzo med en rösts marginal av totalt 17 jurymedlemmar.[9] (Åre hade tidigare ansökt om VM 2017, också Cortina även då, men detta gavs till tredje kandidaten S:t Moritz.) Till följd av de 350 miljoner kronorna som destinationen erhålls med fram tills dess står en rad nya projekt och upprustningar på planeringen, både i byn och skidområdet.[10]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Turismen är den överlägset mest framgångsrika näringsgrenen i Åre; med omkring 450 000 besökare per år och cirka 32 000 bäddar finns det gott om hotell och stugor.[11] Även IT och handel är nämnvärda näringsgrenar.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns en låg- och mellanstadieskola i Åre, högstadium finns i Duved, i kommunens centralort Järpen samt i Mörsil. I Järpen finns även ett skidgymnasium. Åre gymnasieskola har inriktning på turism och restaurang. Det finns även en inriktning på vinterakrobatik i samarbete med Cirkus Cirkör. Men även de flesta vanliga linjer som går att välja mellan finns.

Vuxenutbildningar finns i form av komvux som bland annat har en skidlärarlinje.

Campus Åre har flera inriktningar mot turism bland annat vildmarksguide, hästguide och eventproducent.

Övrig sport[redigera | redigera wikitext]

VM6:ans dalstation, på Stjärntorget intill Kabinbanehuset.
Åre kabinbana sedd från dess toppstation.

Det mesta i sportväg i Åre handlar om utförsåkning. Åre har ansökt om Olympiska vinterspelen sju gånger, först år 1984 samt 1988 tillsammans med Falun och sedan åren 1992, 1994, 1998 och 2002 tillsammans med Östersund.

År 1999 arrangerade Åre Bergscyklister[12] världsmästerskapen i Mountainbike och 2005 de nordiska mästerskapen i downhill, ett arrangemang som återkom till orten 2007. I slutet av juli år 2006 arrangerades mountainbike-SM, med downhill och fourcross.

Förutom skidor och mountainbike finns även forsränning, hängflygning, fjällvandring och hundspannsåkning. Haglöfs Åre Extreme Challenge arrangerades i början av juli 2007 och räknas som de inofficiella mästerskapen i multisport där paddling, bergslöpning och mountainbikecykling ingår.

Åre har även en 18-håls golfbana 13 km väster om Åre by, invigdes 1990. När denna satsades var den i första början menad som ett aprilskämt, men blev snabbt seriöst.[13][14]

Den 30 januari år 2007 invigdes Åres Zipline-park som är den största i Europa. Parken har åtta Zipline-banor med olika svårighetsgrader, den längsta banan är 360 meter lång. Den första banan startar vid VM6:ans Bergstation och går fram och tillbaka över Susabäcken.

Kända personer födda i Åre[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åre 1960–2010[15]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
453
1965
  
424
1970
  
450
1975
  
523
1980
  
576
1990
  
816 134
1995
  
1 078 138
2000
  
1 019 138
2005
  
1 260 157
2010
  
1 417 167

Åre som hållbart turistmål[redigera | redigera wikitext]

2012 blev Åre utvald som en av fem destinationer att dela på 60 miljoner kronor från tillväxtverket[16] med målet att skapa hållbara destinationer och stärka orterna på den internationella marknaden. Av 40 sökande blev Åre tillsammans med Vimmerby, Kiruna, Stockholms skärgård och Bohuslän utvalda.[17]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

  • I mars och april 2014 spelades familjekomedifilmen Sune i fjällen in i Åre, den sista filmen i den moderna Sune-trilogin. [18][19]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.akaskidor.se/artiklar/tester/20080724/toni-sailer-tavlingsakningens-gudfader ANtal åskådare VM 1954, Åka Skidor 2008-07-24, läst 2012-11-30
  3. ^ http://www.sjs-hotellen.com/medlem/jubileum.pdf Fjällgårdsbranden 1957, sidan 19, läst 2014-05-02.
  4. ^ http://www.ving.se/sunwing/historik
  5. ^ http://www.travelnews.se/Hotell/Hotellarkiv/Sunwing-lamnar-Are/
  6. ^ Vision 2011 hos Åre Kommun
  7. ^ Artikel hos Sydsvenskan
  8. ^ Vision 2020 hos Åre Kommun
  9. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-aare-arrangerar-alpina-vm-2019-1005022 Alpina VM 2019 i Åre, läst 2014-06-05.
  10. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5890825 Investeringar/projekt inför VM 2019, läst 2014-06-16.
  11. ^ http://www.are.se/naeringsliv/naeringslivsutveckling Näringslivet i Åre Kommun
  12. ^ Åre Bergscyklisters hemsida
  13. ^ Åre golfbana
  14. ^ http://www.aregolfklubb.com/historik Åre golfbanas historia
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  16. ^ ”Tillväxtverket om hållbar destinationsutveckling”. Tillväxtverket. http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/besoksnaring/hallbardestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae180008518.html. Läst 8 november 2013. 
  17. ^ Skistar (2012-06-05). ”Tillväxtverket satsar på Åre som hållbart turistmål”. Pressmeddelande. Läst 2012-06-05.
  18. ^ http://www.svtplay.se/klipp/1914724/sune-i-fjallen Sune i fjällen, på SVT Play, 2014-03-21.
  19. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/skistar_ab/pressreleases/skistar-aare-sune-i-fjaellen-filmteamet-noejda-med-inspelningarna-985240 Efter inspelningarna av Sune i fjällen, läst 2014-04-26.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]