Aberdeen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Aberdeen (olika betydelser).
Koordinater: 57°09′N 2°05′V / 57.150°N 2.083°V / 57.150; -2.083
Aberdeen
Aiberdeen, Obar Dheathain
Stad
Aberdeen, 2010.
Aberdeen, 2010.
City Flag of Aberdeen.svg
Flagga
CoA of Aberdeen.svg
Vapen
Land  Storbritannien
Riksdel Skottland
Kommun Aberdeen City
Koordinater 57°09′N 2°05′V / 57.150°N 2.083°V / 57.150; -2.083
Area
 - centralort 56,05 km²[1]
 - kommun 185,71 km²[2]
 - tätort 65,07 km²[3]
Folkmängd
 - centralort 196 670 (30 juni 2012)[4]
 - kommun 227 130 (30 juni 2013)[2]
 - tätort 209 460 (30 juni 2012)[4]
Befolkningstäthet
 - centralort 3 509 invånare/km²
 - kommun 1 223 invånare/km²
 - tätort 3 219 invånare/km²
Riktnummer 01224
Aberdeens läge i Storbritannien.
Aberdeens läge i Storbritannien.
Webbplats: http://www.aberdeencity.gov.uk/
Aberdeen år 1900.
Belmont Street Market.

Aberdeen (scots: Aiberdeen, skotsk gäliska: Obar Dheathain) är en hamnstad i nordöstra Skottland. Staden är administrativ huvudort för Aberdeenshire, även om staden idag inte ligger i själva regionen. Aberdeen är Skottlands befolkningsmässigt tredje största stad, med cirka 200 000 invånare. Staden utgör kärnan i kommunen Aberdeen City.

Aberdeen kallas ofta Europas oljehuvudstad, eftersom den är centrum för den mesta av oljeaktiviteten på den brittiska sektorn, och oljeindustrin utgör den större delen av den lokala ekonomin. Flygplatsen är centrum för en väsentlig del av helikoptertrafiken till och från den brittiska sektorn, och är en av de största helikopterflygplatserna i världen. Staden har två universitet, University of Aberdeen och Robert Gordon University. University of Aberdeen är ett av Skottlands äldsta universitet, grundat 1495.

Aberdeens bebyggelse präglas av byggnader i lokal granit, bruten från 1700-1900-talen. Den grå stenen har gett staden ett av dess många smeknamn: Granite City (Granitstaden).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dagens Aberdeen är en sammansmältning av två medeltidsstäder, Old och New Aberdeen, som båda kan föra sina historier bak till 1100-talet. Även om de två medeltidsbyarna bara ligger några kilometer ifrån varandra höll de båda en egen identitet fram till modern tid och blev inte sammanslagna förrän 1891. Gamla källor refererar ofta till "The cities of Aberdeen" (svenska: Städerna Aberdeen).

Old Aberdeen ligger strax söder om floden Dons utlopp, och växte upp runt St. Macharkatedralen, och var ett viktigt kyrkocentrum fram till reformationen. Enligt en gammal legend blev den första kyrkan på platsen byggd så tidigt som under 500-talet. Katedralen blev biskopssäte 1131, och den nuvarande katedralbyggningen påbörjades under 1100-talet. 1495 blev den första delen av det som senare blev University of Aberdeen, King's Collage, grundlagt av biskop Elphinstone.

New Aberdeen var ett viktigt handelscentrum från 1100-talet. Vilhelm I av Skottland hade en residens där, och gav staden sina första rättigheter 1179; den hade tidigare fått stadsrättigheter av David I. New Aberdeen växte fram norr om utloppet av floden Dee, och floden gjorde en av de bästa naturliga hamnarna i denna del av Skottland.

1336 brändes staden ner av Edvard III av England, men snart byggdes staden upp igen. Staden hade då namnet New Aberdeen. Stadens stadsarkiv är ett av de äldsta i Skottland och går tillbaka till 1398. Med undantag för en kort period, täcker detta arkiv hela historien fram till idag.

Under kung Robert Bruce fick staden, som tack för deras stöd under de skotska frihetskriget, skogen Stocket av kungen. Detta området gav staden stora intäkter.

New Aberdeen fick sitt eget universitet 1593, då Marischal College grundlades. Marischal College och King's College i Old Aberdeen var separata universitet fram till 1800-talet, och slogs samman 1870 till det som idag är University of Aberdeen.

På grund av angrepp från baroner i området hade staden kraftiga försvarsverk, men innan 1770 var alla stadsportar borttagna. Under striden mellan rojalister och covenanters blev staden plundrad på båda sidor. 1715 förklarade stadens ledare att de stöttade James Francis Edward Stuart (The Old Pretender), och 1745 bodde hertigen av Cumberland en tid i Aberdeen, innan han angrep Karl Edvard Stuart (The Young Pretender).

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Aberdeens musikscen inkluderar flera musikanläggningar, inkluderat pubar, klubbar och flera kyrkor med körer. Céilidhs är också vanliga i några av stadens hus. Populära arenor är The lemon Tree, Aberdeen Exhibition and Conference Centre och Aberdeen Music Hall. Musiker från Aberdeen inkluderar Evelyn Glennie, Annie Lennox och Sandi Thom.

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

Den lokala dialekten av scots är ofta känd som Doric, den skiljer sig något från övriga scotsdialekter. Som andra scotsdialekter i storstadsområden, är den inte lika utbredd som den en gång var.

  • "Fit like?" – En hälsning; "How are you doing?"
  • "Fit?" – "What?"
  • "Fit ye deein?" – "What are you doing?"
  • "Far?" – "Where?"
  • "Bide" – "Reside"
  • "Far div ye bide?" – "Where do you live?"
  • "Fou's yer dous?" – ordagrant "How are your pigeons?", idag använd som "How are you?"
  • "Louns an quines" – Lads and lassies, boys and girls
  • "Fair dingin doun" – Raining heavily (i.e., pouring down)
  • "It's auld, ding it doun!" – i tal om byggnader, "It's old, demolish it!"

Media[redigera | redigera wikitext]

Huvudtidningen i Aberdeen är den dagliga Press and Journal och Evening Express, båda tryckta sex dagar i veckan av Aberdeen Journals. Det finns en arbetsannonstidning, Scot-Ads. Aberdeen har också två gratistidningar, Aberdeen Citzen och Aberdeen Independent.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra huvudvägar till och från staden:

Staden ursprungliga ringväg, Anderson Drive, byggdes under 1930-talet. Vägen är idag inte tillräckligt bra för att klara av stadens expansion och den dagliga trafiken. En ny väg byggs och ska leda trafiken utanför stadens centrum. Vägen beräknas öppna 2010. Bussar i Aberdeen sköts av First Group (som har högkvarter i staden), samt av Stagecoach Group. First Aberdeen har störst antal linjer i staden med 22 linjer som kör genom hela staden.

Staden är välservad med det nationella järnvägsbolaget. Aberdeen Joint Station har reguljärtrafik till Glasgow och Edinburgh samt långdistanståg till London. Reguljära tåg kör också nordväst mot Inverness och norr mot Dyce mot flygplatsen. Royal Deeside Line, som körde västerut mot Ballater öppnade 1853, men Beeching Reports öppnande ledde till att denna järnvägslinje lades ner 1966. Linjen är idag ett populärt promenad- och cykelstråk.

Aberdeen flygplats, i den närliggande staden Dyce, servar europeiska destinationer för passagerare och frakttransporter och är den största helikopterterminalen i världen.

Den sista spårvagnen körde 3 maj 1958.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ General Register Office for Scotland; Population Densities of Localities, mid-2012 (excelfil) Läst 29 augusti 2014.
  2. ^ [a b] General Register Office for Scotland; Mid-2013 Population Estimates Scotland (excelfil) Läst 29 augusti 2014.
  3. ^ General Register Office for Scotland; Population Densities of Settlements, mid-2012 (excelfil) Läst 29 augusti 2014.
  4. ^ [a b] General Register Office for Scotland; Mid-2012 Population Estimates for Settlements and Localities in Scotland (excelfil) Läst 29 augusti 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]