Alphonse de Lamartine

Från Wikipedia
Alphonse de Lamartine
Alphonse de Lamartine
Alphonse de Lamartine
FöddAlphonse Marie Louise Prat de Lamartine
21 oktober 1790
Mâcon i Frankrike
Död28 februari 1869 (78 år)
Yrkeförfattare och politiker
Nationalitetfransk
Språkfranska
Verksam18181857
Genrerpoesi[1] och roman[1]
Litterära rörelsersymbolism
Hemortrue de l'Université[2]
SläktingarFrançois de Montherot[3]
Alphonse de Lamartine, ca.1865

Alphonse Marie Louise Prat de Lamartine, född 21 oktober 1790 i Mâcon, död 28 februari 1869 i Paris, var en fransk författare och politiker.

Biografi

Lamartine kom från en rojalistisk adelsfamilj och gick i jesuitisk skola. Under åren 1811–1812 gjorde han en stor Italienresa, där han förälskade sig i en napolitansk tobaksarbeterska, vilken under namn av Elvire och Graziella kom att besjungas i erotiska dikter.[4] Han kom i tjänst under Ludvig XVIII efter Napoleon I:s fall.

Hans debutsamling dikter, Méditations poétiques (1820), tillkom efter hans kärlek Julie Charles död i tuberkulos. Den inledde romantiken i Frankrike för lyrikens del, och han blev senare en viktig influens till symbolisterna, i synnerhet Paul Verlaine. Han innehade olika ambassadörsposter i Italien mellan åren 1820–1830. bland annat i Neapel 1821 och 1825 i Florens. En orientresa 1832 gav honom stoffet till Voyage en Orient.[4] Därefter inledde han i samband med revolutionen en politisk karriär och valdes till deputerad 1833. Han var en övertygad girondist och som nyutnämnd utrikesminister utropade han andra republiken i Frankrike den 25 februari 1848; ett av hans mest berömda litterära verk handlar om partiet, Historie des girondins (1847). Han ingick i det verkställande utskott som kollektivt var Frankrikes statschef 6 maj–28 juni 1848, och invaldes 1828 i Franska akademien. Efter att han förlorade presidentvalet i december 1848 drog han sig tillbaka från det politiska livet, och författade i stället. Han avled drygt tjugo år senare, utblottad och utan barn.

Bibliografi

  • Saül (1818)
  • Méditations poétiques (1820)
  • Nouvelles Méditations (1823)
  • Harmonies poétiques et religieuses (1830)
  • Sur la politique rationnelle (1831)
  • Voyage en Orient (1835
  • Jocelyn (1836)
  • La chute d'un ange (1838)
  • Recueillements poétiques (1839)
  • Histoire des Girondins (1847)
    • Girondisternas historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1848–1849)
  • Trois mois au pouvouir (1848)
    • Tre månader vid statsrodret (anonym översättning, Bonnier, 1848)
  • Raphaël (1849)
  • Confidences (1849)
  • L'Histoire de la révolution de 1848 (1849)
    • Historia om revolutionen år 1848 (Bonnier, 1849)
    • Franska revolutionen 1848 (Cronholm, 1849)
  • Geneviève, histoire d'une servante (1851)
  • Le tailleur de pierre de Saint-Point (1851)
    • Stenhuggaren i Saint-Point: en byhistoria (1851)
  • Graziella (1852)
    • Graziella: berättelse (Bonnier, 1852)
  • Les visions (1853)
  • Histoire de la Turquie (1854)
    • Turkiska rikets historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1854–1856)
  • Cours familier de littérature (1856)
  • La Vigne et la Maison (1857)
  • Histoire de la Restauration
    • Restaurationens historia 1814–1830 (översättning Gustaf Thomée, 1852-1853)
  • Christophe Colomb
Ej identifierad svensk översättning
  • Charlotte Corday och Jean Paul Marats sista stunder (öfv. o. bearb. af W-t, Lundholm, 1888)

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online, läst: 14 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dominique Saint-Pierre, Dictionnaire historique des Académiciens de Lyon : 1700-2016, Académie des sciences, belles-lettres et arts de Lyon, mars 2017, s. 1369, ISBN 978-2-9559433-0-4.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 771-72 

Externa länkar