Amalia av Hessen-Darmstadt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amalie von Hessen-Darmstadt

Amalia av Hessen, född den 20 juni 1754 i Prenzlau, död den 21 juni 1832 i Bruchsal, var en prinsessa av Baden. Hon var dotter till Ludvig IX av Hessen-Darmstadt och Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken.

Gift 15 juli 1775 med sin kusin på farssidan, Karl Ludvig av Baden; hans mor var hennes faster.

Barn:

  1. Amalie av Baden (1776-1823; ogift).
  2. Karolina Fredrika av Baden (1776-1841; gift med Maximilian I Joseph av Bayern).
  3. Louise Marie (Elisabeth) (1779-1826; gift med Alexander I av Ryssland).
  4. Frederika Dorothea Wilhelmina av Baden (1781-1826; gift med Gustav IV Adolf av Sverige) (skilda 1812)
  5. Marie av Baden (1782-1808; gift med Friedrich Wilhelm, hertig av Braunschweig-Wolfenbüttel ).
  6. Karl Fredrik (1784-1785)
  7. Karl av Baden (1786-1818; gift med Stephanie de Beauharnais (Deras dotter → Louise av Baden gifte sig med sin kusin Gustav Gustavsson av Wasa)
  8. Vilhelmina (1788-1836; gift med storhertig Ludvig II av Hessen-Darmstadt).

Amalia fördes 1772 av sin mor till Ryssland tillsammans med sin syster Wilhelmine som kandidat till äktenskapet med den ryske tronföljaren Paul, men det blev Wilhelmine som blev vald.

Amalia klagade efter sitt eget bröllop över sin makes omognad och sin svärfars kyla och saknade det ryska hovet. Från sin svärmors död 1783 till sin sons giftermål 1806 spelade hon den ceremoniella rollen som hovets första dam i Karlsruhe . Hon besökte Ryssland och sedan Sverige med sin familj år 1801 för att besöka sina döttrar, under vilka hon försökte försona sina svärsöner, de svenska och ryska monarkerna.

Besöket i Sverige varade från september 1801 till maj 1802; hon beskrevs då som intelligent, kvick och älskvärd och som den som bestämde i äktenskapet. Paret besökte Drottningholm och Gripsholm. Hon blev god vän med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, något som ogillades av kungen, och invigdes efter makens död i Carl Adolf Bohemans mystiksällskap Gula Rosen strax före sin avresa.

Hon mottog 1803 svenska kungaparet som gäster i Baden, under vilket det sades att hon mycket väl skulle kunna påverka Gustav Adolf politiskt, eftersom hon var älskvärd och underhållande, intresserad av politik och hade samma åsikter som han. Det sades om henne att hon hade en härsklystnad och viljestyrka som kunde jämföras med Katarina den storas.

Som motståndare till Napoleon försökte hon förhindra sonens giftermål med Stephanie de Beauharnais, och flyttade till sitt änkesäte Bruchsal efter deras giftermål 1806. År 1807 sände hon drottning Fredrika ett brev från kejsarinnan av Ryssland, där Frederika uppmanades att försöka få Gustav Adolf att sluta fred med Napoleon. 1809 tog hon emot Gustav Adolf och Fredrika efter deras avsättning, och arrangerade 1811 Fredrikas villkor vad gällde underhåll och barnansvar efter att första ha försökt förhindra parets skilsmässa.

År 1815 kallade Baden före detta kronprins Gustav för prins av Sverige i en officiell kungörelse, vilket orsakade protester från Bernadotte, som trodde att Amalia låg bakom i ett försök att skaffa Gustav en tron. Under Wienkongressen 1815 åstadkom Amalia genom sitt inflytande på sin svärson tsaren att Baden fick behålla sina territorier och sin status av storhertigdöme intakt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia