1832
Från Wikipedia
 |
|
| 1832 – MDCCCXXXII 181 år sedan |
|
| År 1829 | 1830 | 1831 1832 1833 | 1834 | 1835 |
|
| Årtionde 1810-talet | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2585 |
| Bahá'í- kalendern |
-12 – -11 |
| Buddhistisk kalender |
2376 |
| Etiopisk kalender |
1824 – 1825 |
| Nengō (Japan) |
Tenpō 3 |
| Judisk kalender |
5592 – 5593 |
| Muslimsk kalender |
1247 – 1248 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1210 – 1211 |
| Sakakalendern (Indien) |
1754 – 1755 |
| Thailändsk solkalender |
2375 |
1832 (MDCCCXXXII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Februari [redigera]
- 6 februari - Swan River-kolonin blir Västaustralien.[1]
- 6-9 februari - Amerikanska flottan landstiger på Sumatra och stormar ett fort som vedergällning mot de infödda i staden Quallah Battoo som plundrat det amerikanska skeppet Friendship.[2]
- 12 februari - Ecuador annekterar Galápagosöarna.[3]
- 12 februari - I England utbryter den andra kolerapandemin och börjar spridas, från East End of London. Den förklaras vara över tidigt i maj men fortsätter skörda dödsoffer ytterligare. Den kräver minst 3000 liv. I Liverpool blir Kitty Wilkinson "Slummens helgon"[4] och arbetar för bättre hygien.[5]
April [redigera]
- April - Den liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning börjar utkomma.
Maj [redigera]
- 7 maj - Fördraget i London skapar det självständiga Grekland. Otto väljs till kung.
- 11 maj - Grekland erkänns som självständig stat; Fördraget i Konstantinopel avslutar Grekiska självständighetskriget i juli.
Juni [redigera]
- 4 juni - Azorerna blir självstyrande en översjöisk provins i Portugal.[6]
- 7 juni - Reform Act 1832 blir lag i Storbritannien.
Augusti [redigera]
- 17 augusti - Kina slutar tillverka kaststjärnor av järn.
September [redigera]
- 26 september - Göta kanal mellan Vättern och Östersjön står färdig, varvid hela kanalen invigs och öppnas för trafik.[7]
November [redigera]
- 14 november - Världens första spårvagn tas i bruk.
- 2 november-5 december - Demokraten Andrew Jackson besegrar Nationalrepublikanen Henry Clay och Antimasoniska partiets William Wirt vid presidentvalet i USA.
Okänt datum [redigera]
- Erik Gustaf Geijers Svenska folkets historia börjar utkomma.
- De svenska brukarägarnas hypotekskassa bildas. Lokala hypotekskassor bildas genom den nya kredtimarknad som uppstått.
- Konstnärer och konstvänner bildar Konstföreningen, ursprunget till Sveriges Allmänna Konstförening.
- Svenska privatbanker får tillstånd att utge egna sedlar.
- Några kvinnor i Ångermanland bildar ett nykterhetssällskap som förbinder sig att aldrig ge brännvin till barn.
- Munktells Mekaniska Verkstad grundas i Eskilstuna.
- Sveriges riksdagsfullmäktige upphör med den pantbanksverksamhet, som man övertog från Generalassistentkontoret 1792, på grund av olönsamhet.
- Kutschupproret kväses slutgiltigt i Indien.
Födda [redigera]
- 1 januari - Charles N. Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891-1893.
- 17 januari - Henry Martyn Baird, amerikansk historiker.
- 23 januari - Edouard Manet, fransk konstnär.
- 27 januari - Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 3 februari
- Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa.
- Abram P. Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1886-1887.
- 6 februari - John Brown Gordon, amerikansk general och politiker.
- 18 februari - Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879-1885.
- 21 februari - John L. Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882-1884.
- 1 mars - Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.
- 15 mars - Antonin Proust, fransk politiker.
- 17 mars
- Walter Q. Gresham, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1893-1895.
- Philip W. McKinney, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890-1894.
- 10 april - Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868-1871.
- 20 maj - Garretson Gibson, Liberias president 1900-1904.
- 28 maj - Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
- 31 maj - Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker.
- 10 juni - Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
- 14 juni - Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
- 6 juli - Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863-1867.
- 17 juli - August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
- 24 juli - John J. Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873-1877.
- 27 juli - Đura Jakšić, serbisk konstnär och poet.
- 31 juli - Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
- 2 augusti - Samuel E. Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884-1886.
- 21 augusti - Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
- 10 september - Randall L. Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883-1892.
- 30 september - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 3 oktober - Lina Sandell, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
- 6 oktober - Janne Marcuson, svensk ångbåtskommissionär och riksdagsman.
- 11 oktober - Per Truedsson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
- 16 oktober - Gideon C. Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889-1891.
- 29 oktober - Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.
- 30 oktober - Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
- 1 november - Richard B. Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
- 12 november - Nancy Edberg, svensk simmare; pionjär i att göra simkonsten tillgänglig för kvinnor
- 18 november - Adolf Erik Nordenskiöld, mineralog och polarforskare.
- 8 december - Bjørnstjerne Bjørnson, norsk författare, nobelpristagare 1903.
- 15 december - Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet.
- 28 december - Mark L. De Motte, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- Albert Samuel Gatschet, amerikansk etnograf.
Avlidna [redigera]
- 22 februari - Kristina Charlotta Mörner, svensk poet, konstnär, tecknare och författare.
- 24 februari - Victor Escousse, fransk dramatiker (självmord).
- 22 mars - Johann Wolfgang von Goethe, tysk författare.
- 16 april - John Taylor, amerikansk politiker.
- 31 maj - Evariste Galois, fransk matematiker.
- 1 juni - Thomas Sumter, amerikansk militär och politiker.
- 2 september - Franz Xaver von Zach, tysk astronom.
- 21 september - Sir Walter Scott, skotsk författare.
- 27 september - Karl Christian Friedrich Krause, tysk författare och filosof.
- 3 november - Pietro Generali
- 14 november - Charles Carroll, amerikansk politiker, senator 1789-1792.
- 15 november - Jean-Baptiste Say, fransk ekonom och politiker.
- 26 december – Jacob Tengström, finsk ärkebiskop sedan 1817.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Australian_States.html.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ecuador.html.
- ^ ”'Slum Saint' honoured with statue”. BBC News. 4 februari 2010. http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/merseyside/8499533.stm.
- ^ Rathbone, Herbert R. (1927), Memoir of Kitty Wilkinson of Liverpool, 1786-1860, H. Young & Sons
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Azores.html.
- ^ ”Det hände i dag - 26 september”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100926&list=true.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1832.
