Ammarnäs
| Ammarnäs | |
| Småort | |
 Vy över Ammarnäs
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Sorsele kommun |
| Församling | Sorsele församling |
| Koordinater | |
| Area | 47 hektar |
| Folkmängd | 95 (2005) |
| Befolkningstäthet | 2,02 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Småortskod | S8405 |
  Ammarnäs läge i Västerbottens län
|
|
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 31 maj 2008) | |
Ammarnäs (umesamiska Gávtsjávrrie, sydsamiska Geavtse el. Geavtsjaevrie) är en småort i Sorsele kommun Västerbottens län (Lappland). Orten ligger på näset mellan Vindelälven och älvens dittills största biflöde Tjulån, vilka här mynnar i Gautsträsket.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Förhistoria
Området kring Gautsträsket, Vindelälven och Tjulån är rikt på lämningar från förhistorisk fångstkultur. Framför allt rör det sig om boplatslämningar. Bland lösfynden kan nämnas skrapor av kvartsit, en stenklubba med skaftränna, brynstenar och en sländtrissa av täljsten.[2]
[redigera] Samisk historia
I historiska källor uppträder Ammarnäsområdet för första gången på Anders Bures karta över norra Skandinavien, tryckt 1611. Gautsträsket finns där med under namnet Kaute T[räsk], medan det närbelägna Tjulträsket kallas för Kunoko T[räsk]. På Jonas Persson Geddas karta över Ume lappmark från 1671 är lappskatteland inritade runt hela Ammarnäsområdet.[3]
I området runt Ammarnäs finns en mängd lämningar efter gamla samiska visten som i många fall var i bruk under 1900-talets första decennier. Flera gravar och kultplatser är också kända.[4]
Ammarnäs ligger inom det umesamiska språkområdet. I samband med tvångsförflyttningen av Karesuandosamer på 1930-talet flyttade dock två nordsamiska familjer in till Grans sameby, vilket innebär att även detta språk finns representerat i området.[4]
[redigera] Nybyggarna
Ammarnäsområdet hade en uteslutande samisk befolkning fram till början av 1800-talet. På den plats som idag heter Ammarnäs insynades 1803 ett nybygge under namnet Övre Gautsträsk, men det förblev öde tills det återupptogs 1820 av samerna Måns Sjulsson i Gran och Abraham Sjulsson i Ran. Det blev dock Nils Johansson från Grundfors i Stensele som blev platsens förste aktive jordbrukare efter att ha övertagit nybygget 1827.[5]
Jordbruket i Ammarnäs byggde i stor utsträckning på ängsbruk, främst bedrivet i det deltaland som bildas vid Vindelälvens och Tjulåns utlopp. Ängarna översvämmas av vårfloden varje år och blir därigenom naturligt gödslade. Höet samlades i lador, som fortfarande i stor utsträckning finns bevarade. Frosten var ett allvarligt problem för åkerbruket, men potatisland anlades på sydsidan av en av de tre stora moränkullarna, känd som Potatisbacken.[2]
[redigera] Kapellplatsen
Ammarnäs kapell tillkom 1858 för att ersätta Jillesnåle kapell som barmarksperiodens kyrkplats för samerna. Namnet Ammarnäs användes till att börja med i samband med kyrkplatsen.[6] Kring kyrkan växte det fram en samisk kyrkstad med enkla stolpbodar.[2]
[redigera] Riksintresse för kulturmiljövården
Ammarnäs är av riksintresse för kulturmiljövården. Uttryck för riksintresset är kyrkan med den samiska kyrkstaden, Gautsträskets deltalandskap med slåtter- och betesmarker med många ängslador samt Potatisbacken mitt i byn.[7]
[redigera] Utbildning, forskning och övriga institutioner
Forskare från Lunds universitet har sedan 1960-talet bedrivit ekologisk forskning inom det så kallade Luvre-projektet med Ammarnäs som bas. Forskningen har framför allt varit inriktad på fåglar.[8] Sedan 1995 finns en fast forskningsstation i Ammarnäs.[9]
[redigera] Näringsliv
Ammarnäs ligger ovanför odlingsgränsen, där fjällsamebyarna har sina åretruntmarker. Renskötsel bedrivs på norra sidan om Vindelälven inom Grans sameby och på södra sidan inom Rans sameby.
På orten finns också ett antal turismföretag, bland annat med verksamhet i Vindelfjällens naturreservat, som omsluter Ammarnäs. Kungsleden går genom orten.
[redigera] Kommunikationer
Ammarnäs ligger vid slutet av länsväg 363. Under många år har diskussioner förts om att dra en väg över fjället mellan Ammarnäs och Tärnaby, genom Vindelfjällens naturreservat.[10] Kollektivtrafiken består av buss från Sorsele.
Tidigare var Mo i Rana i Norge den närmaste större orten. Dit reste ammarnäsbor för att köpa och sälja. År 1893 byggdes övernattningsstugor längs Vindelälvens dalgång med medel från länsstyrelsen för att underlätta dessa resor.[11]
[redigera] Kända personer från orten
- Sven-Gösta Jonsson (den rockande samen)
[redigera] Kuriosa
Potatisbacken framröstades 2010 som Sveriges åttonde underverk av Sveriges Radio P4 Extras lyssnare.[12]
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
- ^ [a b c] Sander, Annika (1982). Ammarnäs: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen, Västerbottens län, 0348-0291 ; 1982:4. Umeå: Västerbottens museum. Libris 457283
- ^ Norstedt, Gudrun (2011). Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Umeå: Thalassa. Libris 12091599. ISBN 978-91-972374-4-4 (inb.)
- ^ [a b] Manker, Ernst (1947). De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället ; 4STF:s publikation ; 967. Stockholm: Svenska turistföreningens förlag. Libris 569755
- ^ Egerbladh, Ossian (1972). ”Ur socknens historia”. i Nyström David. Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 68–69. Libris 818719
- ^ Wærnér, Olof (1972). ”Ur Sorsele kyrkokrönika”. i Nyström David. Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 133–134. Libris 818719
- ^ ”Ammarnäs”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/Kulturmiljo/Sorsele/Pages/ammarnas.aspx?keyword=ammarn%C3%A4s. Läst 22 november 2011.
- ^ ”Historik”. Luvre. http://www.luvre.org/Historik.htm. Läst 22 november 2011.
- ^ ”Vindelfjällens forskningsstation”. http://www.vindelfjallen.se/default.asp?ML=2534. Läst 22 november 2011.
- ^ Gunilla Sjögren (2011-10-14). ”Fjällbor positiva till nya vägar mellan dalarna”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/Article.jsp?article=484906&category=390. Läst 22 november 2011.
- ^ ”Norgeresorna”. http://www.vindelfjallen.se/default.asp?ML=2355. Läst 22 november 2011.
- ^ ”Vi söker Sveriges åttonde underverk!”. P4 Extra. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3864&grupp=11589. Läst 22 november 2011.
[redigera] Externa länkar
[redigera] Vidare läsning
- Abrahamsson, Tore (1989). Detta är Vindelfjällen: [vandringar, dagsturer, geologi, fauna, flora]. Stockholm: Bonnier. Libris 7247194. ISBN 91-34-51043-5
- Alner, Hjalmar (1916). ”Sorsele-lapparnes vårmässa i Ammarnäs”. Från bygd och vildmark (Luleå stift): s. 27–47.
- Campbell, Åke (1948). Från vildmark till bygd: en etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv, 99-0219309-9 ; 5. Uppsala: Hermes. Libris 234841
- Haglund, Göte (1976). Folk i fjällby: om Ammarnäsborna och deras jaktmarker. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7589574. ISBN 91-7008-523-4 (inb.)
- Haglund, Göte (1980). Med samer till fjälls. Ingelstad: Aaja bokförl.. Libris 245492. ISBN (Inb.)
- Haglund, Göte (1973). Nybyggarpräst i vildmarken. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 8369229. ISBN 91-7008-354-1
- Manker, Ernst (1936). Vägen går krokigt: strövtåg i ett hörn av Lappland. Stockholm: Hökerberg. Libris 880457
|
||||||||||||||||
