Anafylaxi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En anafylaktisk reaktion, ofta kallad allergisk chock eller allergichock, är en överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande. En anafylaktisk chock orsakas av ett plötsligt frisläppande av substanser från cellerna ut i blodet och vävnaderna. De frisläppta substanserna, främst histamin, utvidgar blodkärlen och orsakar svullnad i mun och svalg. Blodtrycket faller på grund av att blodkärlen utvidgas och buksmärtor kan uppstå. Yrsel, svimning och chock kan följa och patienten förlorar medvetandet. Då talar man om en anafylaktisk chock eller allergichock.

Innehåll

Orsaker och reaktioner [redigera]

De vanligaste orsakerna till en anafylaktisk reaktion är födoämnen, insektsstick och vissa läkemedel. Åtta födoämnen, jordnötter, soja, trädnötter, vete, fisk, skaldjur, mjölk och ägg står för 90 procent av reaktionerna, men även andra livsmedel såsom sesamfrö eller Quorn är kända orsaker. Reaktioner på jordnötter är oftast allvarligare än andra födoämnen. Så lite som en halv jordnöt eller mindre kan orsaka en allvarlig reaktion.

Reaktioner kan komma inom ett par minuter eller ett par timmar efter det att man har utsatts för något man inte tål. Astma och födoämnesallergi innebär en ökad riskfaktor. Tidig diagnos och snabbt insatt behandling är viktig. Adrenalin injicerat in i lårmuskeln är förstahandsmedel vid allvarliga reaktioner. Allergiker som riskerar att få en anafylaktisk chock bör vara utrustade med adrenalin för egeninjektion.

Har man haft en anafylaktisk reaktion skall orsaken utredas av en läkare. Om reaktionen beror på jordnötter, trädnötter, skaldjur, eller fisk skall den inte ignoreras även om den är lindrig. Särskilt viktigt är detta vid reaktioner på grund av jordnötsallergi. Till trädnötter räknas till exempel hasselnötter, paranötter, valnötter och cashewnötter.

Första gången patienten exponeras för ett allergen behöver det inte bli en reaktion, men kroppen bildar ändå antikroppar mot ämnet. Vid nästa tillfälle som patienten utsätts för ämnet finns antikropparna kvar och orsakar en reaktion. Se allergi.

Symtom [redigera]

Lindriga symtom är nässelutslag, stickningar och klåda runt munnen, enbart svullnad runt ögon och mun, men personen mår i övrigt ganska bra.

Allvarliga symtom är klåda, särskilt under fötter, i handflator eller hårbotten, stickande känsla i munnen, svullnad i mun och svalg, blodtrycksfall, magsmärtor, illamående och kräkning, andnöd, astmasymtom och en pågående försämring av allmäntillståndet. Situationen är akut om patienten förlorar medvetandet.

Behandling [redigera]

Patienter som riskerar att få en allvarlig reaktion bör förses med adrenalin för intramuskulär injektion, antihistamintabletter och vattenlösliga kortisontabletter för egenbehandling.

Lindriga symtom kan behandlas med antihistaminer. Om symtomen förvärras bör läkare kontaktas.

Vid en allvarlig reaktion är förstahandsbehandlingen adrenalin intramuskulärt. Har patienten adrenalin för injektion skall det injiceras omedelbart. Därefter tas antihistamintabletter för att lindra nässelutslag och klåda, samt kortisontabletter som minskar risken för senare reaktioner. Vid astmasymtom ska även astmamediciner användas. 112 skall kontaktas och patienten skall så snart det är möjligt till akutmottagningen. Vid andningssvårigheter ska patienten sitta upp, annars ligga ned, eventuellt med benen högt[1].

Det finns tre adrenalinpennor på den svenska marknaden - Anapen, Epipen och Jext. Anapen hålls mot låret och injektionen utlöses med hjälp av en avtryckningsknapp. Epipen är en autoinjektor som utlöses när den stöts mot låret. Jext trycks mot låret och injektionen utlöses med hjälp av en autoinjektor. Vid tillräckligt kraftigt tryck slår den omkring 1,4 centimeter långa nålen genom en skyddsplast in i lårmuskeln och injektionen utlöses.

Det finns en rad olika antihistamintabletter till exempel Clarityn, Loratadin, Zyrlex och Cetirizin. Vanligen förskrivs Betapred kortisontablett.

Vissa allergier, till exempel allergi mot insektsbett, kan behandlas med immunoterapi (vaccinering).

Adrenalin [redigera]

Vid anafylaktisk reaktion vidgas blodkärlen och blir mer genomsläppliga så att vätska från blodet läcker ut i vävnaderna och ger svullnad samtidigt som blodtrycket sjunker. Dessutom dras luftrören samman och ger andningsbesvär. Adrenalinet drar snabbt ihop blodkärlen, men får glatt muskulatur att slappna av. Det förbättrar andningen, stimulerar hjärtat och förhindrar fortsatt uppsvullnad av ansiktet och läpparna. Vanligen upplever man kort efter en adrenalininjektion en kraftig förbättring av allmäntillståndet och man känner sig pigg och kraftfull. En del personer upplever även att de blir lättretliga och får svårare att kontrollera aggressiva impulser. Efter en behandling med adrenalin kan man under några dagar få blodtrycksvariationer, vilket kan medföra ökad trötthet.

Ett bi kan vara dödligt

Förebyggande åtgärder [redigera]

Den bästa behandlingen är att undvika det man inte tål.

Insektsallergier [redigera]

  • Slå inte efter bin och getingar. Döda bin och getingar kan utsöndra lukter som göra att andra getingar eller bin kommer och attackerar. Var försiktig på ställen där det kan finnas bon.
  • Använd inte parfymer och inte fladdrande kläder med starka färger.
  • Täck över matvaror och var försiktig när du äter och dricker utomhus.
  • Ha inte doftande, färgglada blommor och övermogen frukt nära maten.
  • Gå inte barfota utomhus.

Matallergier [redigera]

För matallergiker (se födoämnesöverkänslighet) är det viktigt att läsa innehållsförteckningar. De måste vara extra försiktiga med godis, choklad, mat och bakverk som saknar innehållsdeklaration. De som har en allvarlig matallergi måste vara särskilt vaksamma när de äter ute, och be om exakt information om vad maten innehåller. Köksutrustning kan vara ett problem om till exempel om samma köksredskap används till flera maträtter. Allergiker bör inte chansa utan undvika att äta där de inte har full kontroll på tillagningen.

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ SFFA (2009). ”Anafylaxi: Rekommendationer för omhändertagande och behandlin”. SFFA. http://www.sffa.nu/Webbsidor/Diverse/2010_Anafylaxi.pdf. Läst 4 januari 2012.