Anna-Lisa Öst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna-Lisa Öst
Lapp-lisa.jpg
Lapp-Lisa på omslaget av bildtidningen Se nr 12, 1948.
Foto: Lennart Nilsson
Pseudonym(er) Lapp-Lisa
Född 8 oktober 1889
Död 27 april 1974 (84 år)
Bakgrund Mark,  Sverige
Genre(r) Kristna sånger
Roll Sångerska
Frälsningsofficer

Anna Lovisa "Anna-Lisa" Öst, ogift Vikström, född 8 oktober 1889 i Vilhelmina församling, död 27 april 1974 i Hedemora, var en svensk sångerska och frälsningsofficer. Hon var känd som Lapp-Lisa och är den senare av de två sångerskor som framträtt under detta namn. Hon är känd för sången "Barnatro".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Öst föddes i byn Mark som är belägen 35 kilometer nordväst om tätorten Vilhelmina. Som barn var hon nära att drunkna 1904 under en båtfärd och lovade då Gud att ge sitt liv åt honom; 1908 tog hon steget och blev frälst. År 1911 började hennes utbildning till officer i Frälsningsarmén och hon verkade sedan som frälsningsofficer i tolv år.

År 1924 gifte sig Anna-Lisa Öst med Johan "Jonte" Öst i Hedemora och slutade som frälsningsofficer. År 1927 tog paret adoptivdottern Gun och 1935 föddes dottern Siw. Johan Öst avled 9 mars 1952.

Även efter giftermålet fortsatte Öst att resa runt i Sverige och övriga Norden. Under den perioden sjöng hon och höll möten. Även i USA var hon en återkommande gäst. Hennes repertoar omfattade närmare 800 sånger.

Lapp-Lisas första skivinspelning gjordes 1929 (eller 1931) när Svenska Journalen lanserade skivmärket Tal och ton. När Tal och ton upphörde 1934 gjorde hon under närmare tjugo år sina inspelningar på Sonora-ägda skivmärket Sonata. Under 1940-talets senare år fick Lapp-Lisa en egen etikett med sitt porträtt på. På 1950-talet inledde hon ett samarbete med Cupol. Under sin livstid gjorde hon 450 grammofoninspelningar och många framträdanden i radio samt TV, bland annat 2 januari 1963 hos Lennart Hyland i TV-programmet Hylands hörna.

Med sången Barnatro blev Öst känd i två världsdelar, och hennes grammofoninspelning av sången såldes i mer än hundratusen exemplar.

Frälsningsarméns bönekåta i Fatmomakke är Lapp-Lisas gåva till bygden. Kåtan byggdes 1946 och bekostades av henne. Vid Lapp-Lisas begravning 1974 kom fyra små buketter med blåviol från Stockholms musikklasser; "Till vår tant Barnatro" stod det i hälsningen.

Anna-Lisa Östs grav finns på Norra Kyrkogården i Hedemora. I Mark har man öppnat ett museum över hennes gärning.

Prästen och psalmkompositören Lars Åke Lundberg var som barn sommarbarn hos Lapp-Lisa.

Några av Lapp-Lisas mest kända sånger[redigera | redigera wikitext]

Lapp-Lisa som staty i Vilhelmina. Konstnär Jörgen Nilsson.

Sångtexter

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Lapp-Lisa (1944). "Lapp-Lisa" berättar.. Hedemora. Libris 3206270 

Diskografier[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lapp-Lisa (1955). Lapp-Lisa sånger.. Stockholm: Birgin. Libris 1455212 
  • Lapp-Lisa sjunger : andliga sånger ur den populära sångerskans repertoar : utg. för enskilt och offentligt gudstjänstbruk. Sundbyberg: Sv. Eduards musikförl. 1974. Libris 1717208 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]