Frälsningsarmén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frälsningsarmén
Staty över Frälsningsarméns grundare William Booth.
Förkortning FA
Grundad 5 juli 1865
Grundare William Booth
Typ Kristet samfund
Säte London
Officiella språk Engelska
För scoutverksamheten, se Frälsningsarméns Scoutförbund

Frälsningsarmén (engelska The Salvation Army) är en internationell kristen rörelse för evangelisation och socialt arbete med metodistisk bakgrund. Den grundades 1865 av den brittiske predikanten William Booth i East End i London. Rörelsen finns sedan 1882 i Sverige.

Frälsningsarmén omfattar (år 2010) 1 109 249 frälsningssoldater uppdelade på 14 869 kårer och utposter och under ledning av 26 032 officerare. Man predikar på cirka 180 språk i 122 länder (1 jan 2011). Omkring en miljon medlemmar deltar i olika ungdomsgrupper. Man driver bland annat 315 sjukhus och kliniker med sammanlagt ca 1,5 miljoner patienter samt omkring 3 000 hem och centra för missbrukare, uteliggare, handikappade etc och 4 600 stationer för matutdelning. [1]

Symboler[redigera | redigera wikitext]

Fanan och flaggan[redigera | redigera wikitext]

FA:s fana med svensk text.

Catherine Booth, William Booths fru, planerade Frälsningsarméns fana/flagga, som togs i bruk år 1878. Fanan står framme i alla Frälsningsarméns lokaler. Den används vid olika högtidliga förrättningar och i processioner, och den kan också hissas i en flaggstång. Frälsningsarméns fana/flagga halas dock inte på halv stång, utan vid begravningar och minneshögtider fästes en vit bandrosett på fanan.

Fanans färger är rött, gult och blått, vilka symboliskt står för de sanningar Frälsningsarmén förkunnar.

  • Rött – Jesu försoningsblod.
  • Gult – Den Helige Andes eld.
  • Blått – Helgelse och hjärtats renhet.
  • I mitten av fanan är en gul stjärna där FA:s motto Blod & Eld finns och som syftar på Jesu försoningsblod och den Helige Andes eld.

Den flagga som hissas på en vanlig flaggstång brukar inte ha stjärnan med texten Blod & Eld utan ortens/landets namn följt av ... för Kristus till exempel Göteborg för Kristus eller Sverige för Kristus

Vapnet (Emblemet)[redigera | redigera wikitext]

Frälsningsarmélokal i Santiago de Chile, med vapnet målat på byggnaden.

Vapnet är Frälsningsarméns officiella märke. Dess form och bilder beskriver Frälsningsarméns andliga krigföring mot synd och ondska.

  • Korset: Jesu kors, 1 Kor. 1:18
  • Bokstaven F: Frälsning, Apg. 4:12
  • Blod och eld: Frälsningsarméns motto, 1 Joh. 1:7
  • Svärden: Kampen mot det onda, Frälsningskriget 1 Tim. 6:12a & 1 Tim. 1:18
  • Kulorna: Evangelii sanningar, Rom. 1:16
  • Cirkeln och strålarna: Den heliga Andens inflytande och kraft i den troendes liv, Apg. 1:8
  • Kronan: Härlighetens krona, som Gud har lovat åt de trofasta, Upp. 2:10

Röda Skölden[redigera | redigera wikitext]

Frälsningsarmén har även en annan symbol som kan vara enklare att känna igen, "Den röda skölden". Först användes denna sköld som symbol för Frälsningsarméns arbete bland de allierade soldaterna under 1:a och 2:a världskrigen. Senare kom den att användas som symbol för Frälsningsarméns sociala arbete men är numera en symbol för hela Frälsningsarmén.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hanna Ouchterlony startade Frälsningsarmén i Sverige.

Rörelsen hette till en början "Östra Londons Kristna Mission" och startades 5 juli 1865, men bytte namn till the Salvation Army 1878. Till Sverige kom rörelsen 1882 under ledning av Hanna Ouchterlony som även var med och startade "Frelsesarmeens" arbete i Norge 1888.

Frälsningsarméns första möte i Sverige hölls i Ladugårdslandteatern vid Östermalmstorg i Stockholm 28 december 1882.

Under sin historia har Frälsningsarmén drabbats av en del schismer och utbrytningar som resulterat i trossamfund som Volunteers of America och American Rescue Workers i USA, Nederlandsch Leger des Heils i Holland, Church Army i England, Kirkens Korshær i Danmark och Svenska Frälsningsarmén, grundad 1905 och numera ett icke-territoriellt distrikt inom Svenska Missionskyrkan.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Frälsningsarméns internationella högkvarter i London.

Central organisation[redigera | redigera wikitext]

Det internationella högkvarteret ligger i London, England, där Frälsningsarméns världsledare som tituleras general finns. Generalen utses av Höga Rådet som består av ledarna i FA:s olika territorier. Tidigare generaler med anknytning till Sverige är svensken Erik Wickberg (1969-74), finlandssvensken Jarl Wahlström (1981-85) och svenskättlingen John Larsson (2002-2006) som 1996-99 var ledare för Frälsningsarmén i territoriet Sverige/Lettland.

Lista över Frälsningsarméns generaler genom tiderna:

  1. (1878-1912) William Booth
  2. (1912-1929) Bramwell Booth
  3. (1929-1934) Edward Higgins
  4. (1934-1939) Evangeline Booth
  5. (1939-1946) George Carpenter
  6. (1946-1954) Albert Orsborn
  7. (1954-1963) Wilfred Kitching
  8. (1963-1969) Frederick Coutts
  9. (1969-1974) Erik Wickberg
  10. (1974-1977) Clarence Wiseman
  11. (1977-1981) Arnold Brown
  12. (1981-1986) Jarl Wahlström
  13. (1986-1993) Eva Burrows
  14. (1993-1994) Bramwell Tillsley
  15. (1994-1999) Paul Rader
  16. (1999-2002) John Gowans
  17. (2002-2006) John Larsson
  18. (2006-2011) Shaw Clifton
  19. (2011-2013) Linda Bond
  20. (2013- ) André Cox

Territorier[redigera | redigera wikitext]

Under generalen och hans högkvarter är Frälsningsarmén indelat i olika territorier. Sverige tillhör det svensk-lettiska territoriet med högkvarter i Stockholm. Nuvarande ledare för detta territorium är kommendör Marie Willermark.

Lettisk statistik 1 oktober 2010[redigera | redigera wikitext]

Källa: [1]

  • 276 frälsningssoldater.
  • Omkring 575 medlemmar i olika ungdomsgrupper.
  • 14 officerare.
  • 122 anställda.
  • 6 kårer och 6 utposter.
  • 1 mödra- och barnavårdsklinik.
  • 2 barnhem.
  • 1 dagcenter för barn.
  • Skolhem. (Skangal)


Frälsningsarmén i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Källa: [1]

TempletÖstermalmsgatan i Stockholm invigdes juldagen 1887 och var Frälsningsarméns första kyrkolokal i Sverige
  • 4 909 frälsningssoldater
  • 727 civilmedlemmar
  • 2 837 medlemmar i Frälsningsarméns ungdom.
  • 1 166 medlemmar i Frälsningsarméns scouter.
  • 351 officerare.
  • 116 kårer.
  • 20 verksamheter med öppen social verksamhet.
  • 3 platser med arbete för döva och synskadade.
  • 13 verksamheter för missbruksvård.
  • 8 verksamheter för vård och omsorg för barn, ungdomar och familjer.
  • 1 kvinnoboende
  • 3 förskolor/fritidshem.
  • 1 äldreboende.
  • Eftersökningsbyrå.

Frälsningsarméns utåtriktade tidning heter Stridsropet.

Frälsningsarmén bedriver socialt arbete bland döva, blinda, alkoholister och hemlösa bland annat på Kurön. Frälsningsarmén i Sverige driver även Ågesta folkhögskola. Före augusti 2006 hette folkhögskolan Dalarö Folkhögskola.

FA-scouterna har en rikslägergård vid Örserum som heter Högaberg. Den 2 januari 2006 grundade Frälsningsarmén även ett onlinecommunity på nätet inriktat främst mot åldern 13-30. Communityt heter Blod och Eld.

Myrorna är Frälsningsarméns kedja med secondhandbutiker.

Frälsningsarmén ger ut böcker på eget förlag med namnet FA-press och skivor på märket Festival och från och med 2005 även på skivmärket Jenny (uppkallat efter en av Frälsningsarméns första soldater i Sverige, sångerskan Jenny Swensson).

Divisioner[redigera | redigera wikitext]

Territorierna är normalt sett indelade i divisioner. I Sverige upphörde dock divisionsindelningen den 1 juli 2009.

Kårer[redigera | redigera wikitext]

Divisionerna är i sin tur indelade i ett antal kårer, ledda av officerare och bestående av soldater. Barn- och ungdomsarbete (bland annat scoutverksamhet) förekommer i många kårer i Sverige.

Urval av kårer[redigera | redigera wikitext]

Soldater[redigera | redigera wikitext]

Frälsningssoldaterna är arméns fotfolk, som när de invigs får lova trohet till Frälsningsarméns organisation och lärosatser och får ett soldatpass som helst ska förnyas årligen.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Frälsningsarmén är starka motståndare till homosexualitet och vill inte anställa homosexuella. De har vid olika tillfällen lobbat till motstånd mot antidiskrimineringslagar och även hotat stänga alla sina soppkök i USA om de skulle tvingas följa en förordning om jämställdhet.[2]

Frälsningsarmén i skönlitteratur, film, teater med mera[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Frälsningsarméns Person & adressregister 2011
  2. ^ Sounding Quiet Dissent About a Holiday Perennial, New York Times, 2011-12-24

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]