Arbrå
| Arbrå | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Bollnäs kommun |
| Koordinater | 61°29′N 16°23′Ö / 61.483°N 16.383°Ö |
| Area | 309 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 2 108 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,82 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7004[2] |
| Geonames | 2725456 |
  Arbrås läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Arbrå | |
Arbrå (uttalas arr-brå)[3] är en tätort i Bollnäs kommun och kyrkbyn i Arbrå socken i Hälsingland. Samhället ligger längs Ljusnan och vid Norra stambanan.
Historia
Arbrå ligger i Ljusnandalen och försågs tidigt med ett vattenkraftverk och spåren av vattenkraften syns tydligt i de nästan torrlagda strömmar som omger Forsön i centrala Arbrå. Där finns spår av tidiga dammbyggen. Sedan 1960-talet finns ett relativt stort vattenkraftverk, Norränge kraftstation, strax norr om tätorten. Därifrån leds Ljusnans vatten ner i en tunnel som har sitt utlopp på södra sidan av Forsön.
13 september 1907 inrättades Arbrå municipalsamhälle i Arbrå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1961.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Arbrå 1950–2015[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 255 | |||
| 1960 | 1 934 | |||
| 1965 | 2 133 | |||
| 1970 | 2 491 | |||
| 1975 | 2 734 | |||
| 1980 | 2 818 | |||
| 1990 | 2 680 | 388 | ||
| 1995 | 2 499 | 397 | ||
| 2000 | 2 294 | 397 | ||
| 2005 | 2 262 | 397 | ||
| 2010 | 2 215 | 394 | ||
| 2015 | 1 961 | 291 | ||
Industri
Arbrå samhälle kretsade länge kring olika industrier, främst Arbrå verkstad, sedermera Svedala-Arbrå, Sandvik SRP samt Bruks verkstäder. Andra verksamheter som längre tillbaka bedrivits i Arbrå är bland annat Arbrå Kassaskåpsfabrik och Forsbro textil.
Fortum har sin kundtjänst centrerat till sitt kontor i Arbrå. Detta kontor var tidigare huvudkontor för Hälsingekraft. Här arbetar idag cirka 200 personer
Idrottsliv
Idrottslivet i Arbrå är starkt rotat, och mest framstående är handbollsklubben Arbrå HK vars damlag nu spelar i Division 1 östra mellansvenska. För övrigt finns också bland annat skid- och fotbollsklubb. Invid samhället ligger skidbacken Koldemoåsen som var en av Hälsinglands första. Tidigare har också friidrotten varit mycket stark. Svenska mästare inkluderar Per Eriksson i tiokamp och Thomas Eriksson i höjdhopp. Thomas satte också svenskt rekord i både höjdhopp och tresteg tävlande för Arbrå.
Kända profiler från orten
- Eric Sundin, grundare av bland annat Hiab
- Eric Berglund, författare av bland annat boken Byriket (Norränges- och Arbråbygdens historia)
- Gottfrid Fröderberg, kommunalpolitiker
- Ida Gawell-Blumenthal, Delsbostintan
- Tove Lifvendahl, före detta MUF-ordförande (uppvuxen i Arbrå)
- Gösta "Snoddas" Nordgren
- Anna-Clara Tidholm, författare och konstnär (inflyttad)
- Po Tidholm, journalist, författare och kulturdebattör (uppvuxen i Arbrå)
- Thomas Tidholm, författare (inflyttad)
- Peter Stormare, Skådespelare
- Peter ”Puma” Hedlund, (Iste) Riksspelman, Världsmästare på nyckelharpa
- Ewa Westling, Prins Daniels mor
Galleri
-
Sommar i Åsparken -
Vinter i Åsparken -
Vinterlandskap i Arbrå -
Vattenkraftverket i Arbrå
.JPG)
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 4
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
| |||||