Bollnäs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 61°21′0″N 16°24′0″Ö / 61.35000°N 16.40000°V / 61.35000; -16.40000
Bollnäs kommun
Kommun
Bollnäs vapen.svg
Land  Sverige
Län Gävleborgs län
Landskap Hälsingland
Domsaga Hudiksvalls domsaga
Koordinater 61°21′0″N 16°24′0″Ö / 61.35000°N 16.40000°V / 61.35000; -16.40000
Centralort Bollnäs
Areal 1 976,7 km² (2012-01-01)[1]
49:e största (av 290)
 - land 1 814,35 km²
 - vatten 162,35 km²
Folkmängd 26 128 (2013-03-31)[2]
96:e största (av 290)
Befolkningstäthet 14,4 invånare/km²[2][1]
206:e högsta (av 290)
Kommunkod 2183
Bollnäs Municipality in Gävleborg County.png
Webbplats: www.bollnas.se

Bollnäs kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är staden Bollnäs, belägen i mellersta delen av kommunen.

Innehåll

Administrativ historik [redigera]

Bollnäs kommun har sitt ursprung i sex landskommuner som inrättades när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. 1888 inrättades Bollnäs municipalsamhälle inom Bollnäs landskommun. Municipalsamhället bryts ut 1906 och bildar Bollnäs köping. 1907 inrättas Arbrå municipalsamhälle inom Arbrå landskommun. 1919 inrättas Björkhamre municipalsamhälle inom Bollnäs landskommun och bryts ut 1923 ut för att bilda Björkhamre köping. 1942 läggs de två köpingarna samman för att bilda Bollnäs stad.

Kommunreformen 1952 innebär att Undersvik uppgår i Arbrå landskommun, medan Segersta går upp i Hanebo landskommun. Bollnäs stad påverkas inte. 1959 går Bollnäs landskommun upp i staden. 1971 införs enhetlig kommuntyp och Bollnäs stad blir Bollnäs kommun. Denna färdigbildas 1974 när Alfta, Arbrå, Hanebo och Rengsjö förs till kommunen och sist 1977 när området motsvarande Alfta församling förs över till Ovanåkers kommun.

Kommunvapnet [redigera]

Blasonering: I blått fält en trana av silver med hjässa, ben och näbb röda, vilken i sin upplyfta högra fot håller en röd sten, stående ovanför två av vågskuror bildade strängar av silver.

För Bollnäs stad fastställdes 1943 ett vapen, innehållande en trana (tagen från ett sockensigill från 1600-talet) och ett hjul, symboliserande järnvägen. Efter kommunbildningen modifierades vapnet (järnvägen ansågs inte ha samma betydelse då) och i stället infogades de två strängarna, symboliserande Ljusnan och Voxnan. Vapnet registrerades i PRV 1976. Vapnet antogs under den korta tid som Alfta ingick i kommunen och det är också från dess vapen som strängarna kommer.

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Bollnäs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
27 716
1975
  
27 667
1980
  
27 877
1985
  
27 871
1990
  
28 094
1995
  
27 933
2000
  
26 735
2005
  
26 237
2010
  
26 248
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Orter i Bollnäs kommun [redigera]

Politik [redigera]

Den politiska majoriteten i kommunen besitts av Socialdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet som tillsammans har 24 av 45 mandat.

Ordförande i kommunstyrelsen är Marie Centerwall (s)

Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]

Valår V S MP Bollp SJVB SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 19 10 5 1 2
4 19 10 5 2
41 84,2
34 7
1973 4 21 16 5 1 2
4 21 16 5 2
49 89,6
42 7
1976 4 22 14 5 1 3
4 22 14 5 3
49 89,6
35 14
1979 4 23 13 4 1 4
4 23 13 4 4
49 88,3
34 15
1982 3 25 1 10 3 1 6
3 25 10 3 6
49 89,2
32 17
1985 3 24 2 8 5 1 6
3 24 2 8 5 6
49 87,4
31 18
1988 3 24 3 8 5 1 5
3 24 3 8 5 5
49 83,1
29 20
1991 3 20 2 2 8 4 3 7
3 20 2 2 8 4 3 7
49 83,8
28 21
1994 3 26 3 8 3 1 5
3 26 3 8 3 5
49 83,8
23 26
1998 7 19 3 7 3 4 6
7 19 3 7 3 4 6
49 77,31
27 22
2002 3 16 2 13 7 3 5
3 16 2 13 7 3 5
49 79,09
28 21
2006 3 17 1 3 1 13 3 2 6
3 17 3 13 3 2 6
49 76,14
24 25
2010 2 14 1 6 2 3 5 5 2 5
2 14 6 2 3 5 5 2 5
45 78,71
27 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Sport [redigera]

Bollnäs är även känt som ett bandyfäste och i den anrika bandyklubben Bollnäs GoIF/BF har bland annat Gösta "Snoddas" Nordgren spelat.

Kuriosa [redigera]

Bollnäs har Norrlands lägsta kommunalskatt, trots det har kommunens budget legat på plus-sidan de senaste åren. 2010 visade dock ekonomin ett stort minus varpå nedskärningar i framförallt skolan har skett under 2011. Och fortsätter under 2012, om än i mindre utsträckning, då kommunen lyckades få en budget i balans 2011. Besparingarna beror på att man har för stora kostnader för skollokaler.

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013. 

Externa länkar [redigera]