Bahnhof

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bahnhof AB
Pionen Bahnhof 2012.jpg
Bahnhof i PionenSödermalm
Org.nr 556519-9493
Typ Publikt aktiebolag
Aktietorget
BAHN-B
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Jon Karlung
VD
Andreas Norman
Styrelseordförande
Bransch IKT
Historia
Grundat 1994
Grundare Oscar Swartz
Struktur
Moderbolag K.N. Telecom AB
Övrigt
Webbplats Bahnhof.se

Bahnhof är en svensk internetleverantör av bredbandstjänster, inklusive IP-telefoni och IPTV. På företagsmarknaden driver Bahnhof också datacenter, däribland Pionen i Stockholm, som håller servrar kontinuerligt anslutna till internet. Företaget är börsnoterat under benämningen BAHN-B (Aktietorget). Antalet privatkunder är 134 000, främst via öppna stadsnät.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jon Karlung.
Entrén till Bahnhof vid Renstiernas gata 37 i Stockholm, där varm frånluft från datahallen strömmar ut som vit ånga.

Företaget grundades 1994 av Anders Arestav, Thomas Eriksson och Oscar Swartz i Uppsala. Dess slogan var i början "Bahnhof - stationen på infobahn". 

Entré till Bahnhof Thule, Tunnelgatan 2.

Under IT-bubblan-åren kring millennieskiftet hade Jon Karlung uppfattningen att verksamheten i IT-företag skulle bygga på långsiktig uthållighet och ville följa den gamla ekonomins principer för företagande. Efter ett ägarbråk till följd av detta lämnade Karlung jämte Andreas Norman (storägare och tidigare vice VD i Bahnhof, och grundare av Dalnet) bolaget under ett par år för att hösten 2004 på nytt återkomma i ledningen för Bahnhof som VD.

Karlung och Andreas Norman fördubblade omsättning och vinst på ett par år (2004 - 2006 års resultat). En starkt bidragande orsak var en storsatsning på det som kallas för öppna stadsnät samt på företagstjänster inriktade på datacenter.

Med Karlung som vd ökade Bahnhofs omsättning från 1 MSEK till ett resultat på 180 MSEK för 2009. Arbetet beskrivs i boken Internetrevolutionen: 1000 dagar som förändrade Sverige av Nicklas Mattsson och Christian Carrwik.[1]

Karlung avgick[2] som VD i april 2010 och efterträddes av Anna Mossberg, som behöll posten i tre månader[3] varefter Klas Westholm tillträdde[4]. Efter två år, i maj 2012, återkom Karlung som VD[5].

Karlung och Bahnhof har valt att ta ställning i olika frågor som värnar om yttrandefrihet och personlig integritet på nätet, bland annat som initiativtagare till att integritetsmärka bredband. Vidare har Bahnhof vägrat lämna ut uppgifter till Skatteverket som verket begärt inom ramen för en så kallad tredjemansrevision riktad mot företagets kunder. Karlung har också varit remissinstans för förslag om ökad datalagring.

I fildelningsfrågan anser Karlung att ny teknik kräver nya affärsmodeller som måste anpassas till verkligheten och det offentliga (lagstiftning, polis och åklagare) inte ska använda offentliga medel för att tillgodose ett särintresse (som film- och musikindustrin) på bekostnad av ett klimat som pressar fram och inspirerar till innovationer och nya tekniska och kommersiella lösningar.

Bahnhofaffären[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bahnhofaffären

Den 10 mars 2005 hamnade Bahnhof i svårigheter efter att myndigheterna beslagtagit servrar som tillhörde två anställda. Beslaget fick stort massmedialt[6] genomslag som Bahnhofaffären och efteråt genomförde Bahnhof en stor undersökning för att gå till botten med ansvarsfrågan.

Resultatet av undersökningen visade att Antipiratbyrån hade själv lagt upp de filer som Bahnhof skulle ha ansvarat för.[7][8][9]

Toppdomäner[redigera | redigera wikitext]

Karlung förhandlade i början av 1999 till sig till en överenskommelse med Sao Tome och Principe (i Västafrika) om att driva landets toppdomän .st. Bahnhof har dels investerat i datasalar och uppkoppling av skolor och infört en intäktsmodell som bygger på lika fördelning. Bahnhof driver toppdomänen .st från ett av sina datacenter i Stockholm.

Karlung har fört liknande förhandlingar om domänadresser med Nordkorea (.kp), Västsahara (.eh), DR Kongo (.cd) och Zimbabwe (.zw), där Karlung personligen träffade utrikesministern i Västsahara, den nordkoreanska ambassadören, DR Kongos president Laurent-Désiré Kabila, samt Zimbabwes oppositionsledare Morgan Tsvangirai[10].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ web.archive.org: Internetrevolutionen: 1000 dagar som förändrade Sverige
  2. ^ IDG.se: Jon Karlung kliver av
  3. ^ IDG.se Bahnhofs VD får sparken
  4. ^ Aktietorget: Bahnhof: Klas Westholm ny vd för Bahnhof
  5. ^ IDG.se Karlung tillbaka som VD på Bahnhof
  6. ^ Aftonbladet:se ”Tillslaget mot Bahnhof en rättsskandal”
  7. ^ http://www.aftonbladet.se/pryl/article274012.ab
  8. ^ Bahnhof avslöjar Antipiratbyrån som pirat, Ny Teknik 2005-03-22
  9. ^ Bahnhof: Antipiratbyrån lade själva piratkopior på servrarna, IDG.se 2005-03-22
  10. ^ entreprenör.se: "Vi lovade att bygga nätinfrastruktur och datorisera för intäkterna"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]