Julian Assange

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julian Assange
Född Julian Paul Assange
3 juli 1971 (42 år)
Townsville, Queensland, Australien
Nationalitet Australier
Yrke/uppdrag Journalist,[källa behövs] programmerare

Julian Assange ([əˈsɑːnʒ]), född 3 juli 1971 i Townsville, Queensland, Australien[1], är en australisk journalist, programmerare och Internet-aktivist, mest känd för sitt engagemang inom den internetbaserade whistleblower-plattformen Wikileaks, vars mål är att offentliggöra hemligstämplade dokument.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Assange föddes i Australien, och har studerat fysik på University of Melbourne.[1] Därefter har han bott och arbetat i Kina, Iran, Australien, USA och i Storbritannien.[2] Assange tilldelades 2008 Economist Index on Censorship Award[2] och 2009 Amnesty International Media Award (New Media)[3] för att ha rapporterat om avrättningar utan föregående rättegång.

Från 1994 bodde Assange i Melbourne och sysselsatte sig som programmerare och utvecklare av fri programvara.[4] 1995 skrev han Strobe, den första fria portskannern baserad på öppen källkod.[5]

Engagemang i Wikileaks[redigera | redigera wikitext]

Assange är medlem i Wikileaks styrelse, bestående av nio medlemmar, och är en framstående talesman i media för organisationen. Han har också beskrivits som webbplatsens redaktör[6] och grundare.[7] Även om han inte använder den senare termen om sig själv,[8] har han medgivit att han har den sista beslutanderätten i huruvida dokument ska publiceras på webbplatsen.[9] Precis som alla andra som är involverade i Wikileaks är Assange inte betald av organisationen, utan jobbar som volontär.[8] I april 2010 sade sig Assange vara beredd att placera delar av Wikileaks verksamhet i Sverige.[10]

Wikileaks servrar finns i Sverige, därför att landet har en grundlagsskyddad yttrandefrihet. För att skyddas av denna lag krävs kanske att organisationen har en ansvarig utgivare i Sverige, varför Julian Assange har sökt arbetstillstånd i Sverige, dock utan framgång.[11]

90 000 hemliga NATO-dokument som rör USA:s krigföring i Afghanistan har publicerats på Wikileaks, tillsammans med en säkerhetsklassad video filmad genom kameran på en amerikansk stridshelikopter i Irak, som visar hur de skjuter ihjäl civila reportrar från Reuters[12] .

Talesmän för amerikanska myndigheter uppmanar andra länder att undersöka om läckorna strider mot deras säkerhetslagstiftning.[13]

Misstankar om sexualbrott[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2010 besökte Julian Assange Sverige för att presentera Wikileaks senaste offentliggörande.[14] Under besöket anhölls Assange av jouråklagaren i sin frånvaro[15] misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande[16] av två kvinnor. Anhållandet hävdes knappt ett dygn senare, den 25 augusti, av ordinarie åklagare Eva Finné,[15] och misstankarna ändrades till ofredande.[17] Den 1 september återupptogs förundersökningen, nu av överåklagare Marianne Ny och rubriceringen ändrades till att återigen gälla våldtäkt.[18] Den 18 november häktades Assange i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt [19] och den 7 december rapporterades att han gripits av brittisk polis då han kommit till polisstationen.[20] Den 16 december släpptes Julian Assange fri mot borgen.[21] Den 24 februari 2011 beslutade domstol att Julian Assange ska utlämnas till Sverige.[22] Det överklagades, och en ny rättegång om utlämning genomfördes 12-13 juli 2011. Den 2 november 2011 beslutade High Court i England att man avslår hans överklagan och att han fortfarande ska utlämnas till Sverige.[23] Den 19 juni 2012 framkom att Assange sökt politisk asyl i Ecuador och därmed befann sig på landets ambassad i London.[24] Den 16 augusti 2012 kom beskedet att Ecuador beviljat honom asyl.[25] Nio personer som ställde borgen för Assange har därför av en brittisk domstol beordrats betala 93 000 pund till det brittiska statsverket.[26]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet kritiseras Assange alltmer öppet för toppstyrning inom Wikileaks och för att han ständigt framhäver sin egen person. Tidningen upplever framförallt hans uttalanden om Sverige som "feminismens Saudiarabien" och att han riskerar att hamna i Guantánamo och avrättas om han utlämnas till Sverige som pinsamma.[27]

Tidningen Expressen hävdar, dock utan att uppvisa bevis, att de har ett pm som visar att Wikileaks och/eller Julian Assange (tillsammans med företaget Ullman PR) bedriver en kampanj för att granska privatekonomin för några svenska journalister som kritiserat Assange.[28] Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson menar att Expressen fabricerar bevis. Expressen vägrade att delta i en TV-debatt med Hrafnsson.[29][30] Den mänskliga-rättigheter bloggen Professors blogg (Prof. Marcello Ferrada-Noli), som citerades flitigt av WikiLeaks sajter mellan 2010-2012, förde tesen att det var tvärtom; nämligen, att det var Expressen som ”initierade ett mediadrev mot WikiLeaks och Assange som stöd till de svenska myndigheterna”, en kampanj som enligt författaren skulle ha följts av övriga medierna och TV.[31] [32]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I december 2010 sålde Assange rättigheterna till sin biografi för över 1 miljon pund (SEK 10,7 milj). Han sade då, enligt brittiska Sunday Times, att han kände sig tvungen att skriva boken för att kunna betala sina rättskostnader och kunna fortsätta med WikiLeaks och dess arbete.

Bokrättigheterna såldes till Edinburgh-baserade förlaget Canongate (Storbritannien) och Alfred A. Knopf (Nordamerika), och även till andra förlag i Europa: Feltrinelli (Italien), Kiepenheuer and Witsch (Tyskland), Laffont (Frankrike), Text (Australien), Random House/Mondadori (Spanien), De Geus (Holland), Objektiva (Portugal), Font (Norge), Norstedts (Sverige), och Companhia das Letras (Brasilien). Enligt Guardian skulle alla länder samordna utgivningen av boken.[33]

Men i juni 2011 drog sig Assange ut ur projektet, enligt förlaget Canongate kunde han inte betala tillbaka förskottsbeloppet och förlaget bestämde sig för att ge ut biografin ändå.

Assanges självbiografi The Unauthorised Autobiography, är skriven av spökskrivaren Andrew O’Hagan[ej i angiven källa] och gavs ut i oktober 2011. På svenska heter den ”Memoarer är prostitution” - en omtvistad självbiografi. Den gavs ut i februari 2012.[34]

Flera andra böcker har redan gjorts om WikiLeaks och Julian Assange. Till exempel WikiLeaks: Inside Julian Assange's War on Secrecy (Guardian Books), skriven av journalisterna David Leigh & Luke Harding, och den tidigare WikiLeaks-talesmannen Daniel Domscheit-Bergs avslöjande bok om världsfenomenet han lämnade hösten 2010; WikiLeaks: Historien bakom sajten som förändrade hela världen (Bokförlaget Forum) /org: Inside WikiLeaks - My Time with Julian Assange at the World's Most Dangerous Website (Random House).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Raffi Khatchadourian (7 juni 2010). ”No secrets; Julian Assange’s mission for total transparency”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/reporting/2010/06/07/100607fa_fact_khatchadourian?currentPage=all. Läst 28 juli 2010. 
  2. ^ [a b] ”Julian Assange”. The Centre for Investigative Journalism. http://www.tcij.org/about-2/teachers-and-speakers/julian-assange. Läst 1 juni 2010. 
  3. ^ ”Amnesty Media Awards Shortlist 2009”. amnesty.org.uk. 11 juni 2009. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. http://archive.is/mVnY. Läst 1 juni 2010. 
  4. ^ Lagan, Bernard (10 april 2010). ”International man of mystery”. The Sydney Morning Herald. http://www.smh.com.au/technology/technology-news/international-man-of-mystery-20100409-ryvf.html. Läst 16 juni 2010. 
  5. ^ ”strobe-1.06: A super optimised TCP port surveyor”. The Porting And Archive Centre for HP-UX. http://hpux.connect.org.uk/hppd/hpux/Networking/Admin/strobe-1.06/. Läst 16 juni 2010. 
  6. ^ McGreal, Chris (5 april 2010). ”WikiLeaks reveals video showing US air crew shooting down Iraqi civilians”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/world/2010/apr/05/WikiLeaks-us-army-iraq-attack. 
  7. ^ Richard Guilliat (30 maj 2009). ”Rudd Government blacklist hacker monitors police”. The Australian. http://www.theaustralian.com.au/news/rudd-government-blacklist-hacker-monitors-police/story-e6frg8yx-1225718288350. 
  8. ^ [a b] ”Leak-o-nomy: The Economy of WikiLeaks”. http://stefanmey.wordpress.com/2010/01/04/leak-o-nomy-the-economy-of-WikiLeaks. 
  9. ^ ”Inside WikiLeaks’ Leak Factory”. Mother Jones magazine. 2010-03-12. http://motherjones.com/politics/2010/04/WikiLeaks-julian-assange-iraq-video?page=3. Läst 9 april 2010. 
  10. ^ Wikileaks grundare om satsningen på Sverige, Aftonbladet 30 april 2010.
  11. ^ Hemligstämplat - Så arbetar Wikileaks, Svenska Dagbladet 2010-12-05
  12. ^ ”Vi fick lära oss att hata”, Aftonbladet 2 februari 2012.
  13. ^ Philip Shenon (10 augusti 2010). ”U.S. Urges Allies to Crack Down on WikiLeaks”. thedailybeast.com,. http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2010-08-10/a-western-crackdown-on-wikileaks. 
  14. ^ Assange: Pentagon utnyttjar medier mot Wikileaks, Aftonbladet 14 agugusti 2010.
  15. ^ [a b] Assange överväger stämning mot staten, Aftonbladet. Hämtad 18 september 2010
  16. ^ Sexbrottsmisstankarna en världsnyhet. Dagens Nyheter. 21 augusti 2010.
  17. ^ Åklagare: Misstankarna mot Julian Assange kvarstår. Dagens Nyheter. 24 augusti 2010.
  18. ^ Dagens Nyheter, 1 september 2010: Assange våldtäktsmisstänkt
  19. ^ Ström Sofia (18 november 2010). ”Julian Assange kommer att efterlysas”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/julian-assange-kommer-att-efterlysas_5694301.svd. Läst 18 november 2010. 
  20. ^ Assange gripen Svenska Dagbladet 2010-12-06
  21. ^ Magnus Hellberg (14 december 2010). ”Julian Assange släppt mot borgen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/1.2254490/julian-assange-slappt-mot-borgen. Läst 15 januari 2011. 
  22. ^ Domstolsbeslut 24 februari 2011
  23. ^ Julian Assange to be extradited to Sweden: UK High Court på tubu.in (engelska), läst 2011-12-20
  24. ^ ”Assange söker asyl i Ecuador”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/assange-soker-asyl-i-ecuador. Läst 20 juni 2012. 
  25. ^ ”Assange får asyl i Ecuador”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/assange-far-asyl-i-ecuador. Läst 16 augusti 2012. 
  26. ^ Reuters: WikiLeaks founder Assange’s bail guarantors ordered to pay out 2012-10-08.
  27. ^ ”Stjärnläckan får konkurrens”. Svenska Dagbladet. 17 januari 2011, 23.21. Senast ändrad: 17 januari 2011, 23.37. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/wikileaks-far-konkurrens-det-lacker-som-ett-sall-pa-natet_5871569.svd#. Läst 2011-01-18. 
  28. ^ Organisationen kartlade svenska journalister, Expressen 2012-03-06.
  29. ^ Wikileaks och Expressen i nytt storbråk, Dagens media 2012-03-06
  30. ^ Vi tänker inte smutskasta Sverige, debattartikel på svt.se av Kristinn Hrafnsson, talesperson för WikiLeaks, 2012-03-05.
  31. ^ M Ferrada-Noli (23 Feb 2012). ”Anatomy of an untruthful scoop: Sweden’s psychological warfare against WikiLeaks, and the political case VS Julian Assange. Part One”. professorsblogg.com. http://professorsblogg.com/2012/02/23/anatomy-of-an-untruthful-scoop-swedens-psychological-warfare-against-wikileaks-and-the-political-case-vs-julian-assange-part-one/. 
  32. ^ M Ferrada-Noli (3 March 2012). ”Plan Z: the latest campaign anti-WikiLeaks in the Swedish media”. professorsblogg.com. http://ferrada-noli.blogspot.se/2012/03/swedens-plan-z.html. 
  33. ^ ”Canongate to publish Julian Assange memoirs”. The Guardian. 7 januari 2011, 14.34. http://www.guardian.co.uk/edinburgh/2011/jan/07/edinburgh-assange-book-canongate-wikileaks. Läst 2011-02-01. 
  34. ^ Julian Assange: ”Memoarer är prostitution.” En omtvistad självbiografi., recension, DN.se.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]