Beppe Wolgers

Från Wikipedia
Version från den 9 januari 2018 kl. 02.51 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: -överkategorisering, removed: Kategori:Svenska skådespelare med AWB)
Beppe Wolgers
Fr.v. Max von Sydow, Povel Ramel och Beppe Wolgers i De sista entusiasterna (1968).
Fr.v. Max von Sydow, Povel Ramel och Beppe Wolgers i De sista entusiasterna (1968).
FöddJohn Bertil Wolgers
10 november 1928
Stockholm, Sverige
Död6 augusti 1986 (57 år)
Östersund, Sverige
YrkeFörfattare, poet, översättare, textförfattare, skådespelare, underhållare, konstnär
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1953-1986
GenrerLyrik, sångtextförfattare, barnboksförfattare m.m.
DebutverkJag sjunger i skon (1953)
HemortLidingö[1]
WebbplatsBeppe.se

John Bertil "Beppe" Wolgers,[2] född 10 november 1928 i Stockholm, död 6 augusti 1986 i Östersund, var en svensk författare, poet, översättare, textförfattare, skådespelare, underhållare och konstnär.

Biografi

Beppe Wolgers föddes som son till jägmästare John Gerhard Wolgers (1876–1937) och Gerda Elisabeth Korsgren (1892–1973). Han växte upp i Stockholm tillsammans med sina två bröder, Stig Gerhard och Bo Gerhard Wolgers. Han började sin skolgång på Carlssons skola för att senare studera vid Nya Elementar i Åkeshov i västra Stockholm.[3] I början av 1940-talet började han intressera sig för musik, främst jazz, och köpte en gitarr samt började ta lektioner. Vid sidan av musiken började han skriva sina egna dikter som han skickade till bland annat Bonniers förlag. 1946 började han studera vid Otte Skölds målarskola. Året därpå reste han till USA där han blev kvar i ungefär ett års tid.

Beppe Wolgers hade även utställningar tillsammans med konstnären Ernfrid Bogstedt.

Wolgers debuterade som poet 1953 med diktsamlingen Jag sjunger i skon. Under 1950-talet umgicks han i en konstnärskrets med generationskamrater som Lars Forssell, Pär Rådström, Olle Adolphson och Carl Fredrik Reuterswärd. Sitt publika genombrott fick han med visan Okända djur, tonsatt och framförd av Olle Adolphson, när den litterära kabarén startades på Hamburger Börs i Stockholm, hösten 1956. Denna tid skildrar Beppe Wolgers i den självbiografiska och postumt utgivna Cabaret – Mina memoarer del 5 (1986).

Vid sidan av författarskapet och visdiktandet medarbetade Beppe Wolgers i underhållningsprogram i radio och television. Han blev rikskänd som ett av de så kallade Skäggen i en serie uppmärksammade och omdebatterade TV-program hösten 1963.

Han blev hela Sveriges godnattfarbror i barnprogramserien Beppes godnattstund, som sändes i fem omgångar åren 1968–1974. Klädd i nattskjorta och nattmössa låg han i en jättelik säng och talade med sina dockor. Scenografen och dockmakaren Bernt Franckie gjorde Hungrans röst, Beppes hustru Kerstin gjorde Gäspan, producenten Ulla Berglund tog sig an Kraman och Sigrid på pottan. Busan, som inte var med från början, fick röst av Beppe, och kallade honom "jättebabyn i knasluvan".

Andra minnesvärda barnprogram med Beppe Wolgers är Beppes världshus (1969) och Där är du, här är jag (1971–1973). Han spelade även Pippi Långstrumps pappa Efraim Långstrump på film och i TV och gjorde björnen Baloos röst (dock ej i sångnumren, vilka utfördes av Roffe Bengtsson) till filmen Djungelboken 1967[4]. Han gjorde också Lille Johns röst (Wolgers sjöng inte i sångnumren där heller, utan de utfördes av Bernt Dahlbäck.) till Robin Hood 1973. Han medverkade även i den svenska versionen av radioföljetongen Dickie Dick Dickens som gangsterbossen Jim Cooper.

Wolgers var en produktiv kabaréförfattare, och han skrev sångtexter till åtskilliga svenska artister, främst Monica Zetterlund (Sakta vi gå genom stan, Monicas vals med flera) och Gals and Pals (Det är vårt öde att dooa, Kära båt med flera). Som revyförfattare samarbetade Beppe Wolgers med Povel Ramel i Ryck mig i snöret (1964), Ta av dej skorna (1965) och De sista entusiasterna (1968). I "Ridåöverhalningen" som ingick i revyn Vi älskar er blir Beppe verbalt trakasserad av Lars Ekborg. Beppe blir svarslös och ser verkligen ut att lida. Upphovsmannen till elakheterna var dock Beppe själv.

Wolgers skrev åtta diktsamlingar, fem prosaböcker, sju barnböcker och kanske tusen sångtexter. För sina diktsamlingar med motiv från norra Jämtland erhöll han 1975 Jamtamots hederspris.[5]

Den 6 augusti 1986 avled Beppe Wolgers av ett magsår, och begravdes den 25 september 1987 i Strömsunds nya kyrkogårds minneslund.[6][7][2] Wolgers änka Kerstin öppnade 1999 ett Beppemuseum på Öhn strax utanför Strömsund i norra Jämtland där Beppe Wolgers bodde och verkade från 1968. Museet skildrade hans liv och verk, och drevs sedan 2003 inklusive café[8] (sommartid) av dottern Camilla Wolgers. Museet stängdes 2013[9]. Strömsunds kommun delar årligen ut ett kulturpris, Beppepriset, till hans minne.

Sveriges Television sände våren 2007 dokumentären "Barnens Beppe" under ledning av journalisten Henrik Koelman.

Beppe Wolgers var far till musikern Tom Wolgers, folkhögskoleläraren Benton Wolgers och Camilla Wolgers, samt farbror till konstnären Dan Wolgers.

”

Här möts vi mitt natten:

vuxna, barn och fulla katter.

Träffas för att prata,

ta en drink och diskutera nå'n och nåt' du hatar.

Och sedan skyndsamt börja spana in en kvinna,

i takt med att ölen framför

börjar försvinna .

„
– Beppe Wolgers, Bilder från Milwaukee, 1969

Bibliografi

Lyrik

  • Jag sjunger i skon (1953)
  • Bilden av vattnet (1954)
  • Gissningar (1957)
  • Kärleksbevisen (1961)
  • Bilder från Milwaukee (1969)
  • Röster från Vattudalen (1972)
  • Episod i Vikens kapell (1973)
  • Mannen i Vattudalen (1983)

Kortprosa

  • Djur som inte... (fabler, 1956)
  • Andra. Noveller (1958)

Barnböcker

  • Doj-doj (1969)
  • Förtrollningar (1969) med Bernt Franckie (utgiven på Hasse och Tages förlag Svenska Barn)
  • Sommaren med Pia och Muliga Glömma-Karlson (1972)
  • Dunderklumpen! (1973) med Per Åhlin och Lennart Carlsson
  • Den stora fixaren (1973) med Mats Wolgers
  • Fantasier (1973) med Peter Csihas
  • Ur en kos dagbok (1973) med Olof Landström

Memoarer

  • Mina memoarer del 3 (1972)
  • Månsken över Dalarö - Mina memoarer del 2 (1985)
  • Cabaret – Mina memoarer del 5 (1986)
  • Memoarer (samlingsvolym, 2003)


Översättningar (urval)

  • Jonathan Swift: Gullivers resor ("översatt och bearbetad för barn av Beppe Wolgers (som själv har varit barn)") (Natur och kultur, 1953)
  • Howard Pyle: Robin Hoods glada äventyr (The merry adventures of Robin Hood) (Natur och kultur, 1954)
  • John Hartmann: Bambi hemma hos oss (Bambi fra Gadevang) (Natur och kultur, 1954)
  • Ernest Thompson Seton: Indianliv: en sommar i vildmarken (Natur och kultur, 1955)
  • Rudyard Kipling: Rikki-tikki-tavi och andra djurberättelser (Natur och kultur, 1955)
  • William Makepeace Thackeray: Historien om Samuel Titmarsh och den stora Hoggartydiamanten (The history of Samuel Titmarsh and The Great Hoggarty Diamond) (Tiden, 1956)
  • Frank Crisp: Spökrevet (The haunted reef) (Bonnier, 1967)
  • Riccardo Aragno: Oblomov [pjäs] (otryckt översättning för Sandrews 1969)
  • Kjell Aukrust och Ivo Caprino: Flåklypa Grand prix (Flåklypa Grand prix) (Forum, 1976)
  • Roger Hargreaves: Gubben Tvärtom (Mr. Topsy-Turvy) (Novator, 1980)

Sångtexter (urval)

Filmer och tv-serier (urval)

Alla är filmer om inget annat anges.

Teater och revy

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1965 Medverkande Du grabbar, revy
Beppe Wolgers och Åke Söderqvist		 Claes von Rettig Idéonteatern
1966 Medverkande Bom krasch, revy
Beppe Wolgers		 Johan Bergenstråhle Idéonteatern
1967 Medverkande Vi älskar er, revy
Beppe Wolgers		 Stig Ossian Eriksson Idéonteatern

Diskografi

Barnskivor

  • Resan till Jultomten (1969)
  • Beppes sagostund / Sagan som hörs bra och andra sagor (1969)
  • Mors lilla Olle (1970)
  • Gullivers resor (1971)
  • Godnattstunden (1972)
  • Godnattstunden 2 (1972)
  • Dunderklumpen (1974)
  • Godnattstunden 3 (1974)
  • Långtradarchaufförens berättelser (1975)
  • Godnattstunden 4 (1976)
  • Flåklypa grand Prix (1976)

Övriga skivor

Referenser

Noter

  1. ^ Vem är det : svensk biografisk handbok 1985, Norstedts förlag, 1985, s. 1210, ISBN 978-91-1-843222-4, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] gravar.se - Strömsunds pastorat[död länk]
  3. ^ Beppe.se
  4. ^ Djungelboken
  5. ^ Jamtamots hederspris 1975
  6. ^ Begravda i Sverige, 2008
  7. ^ Gustafson, Klas (2003). Beppe, Biografin. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789100577698 
  8. ^ SR - Camilla Wolgers har gården som hjärta
  9. ^ Camilla Wolgers, telefonsamtal sommaren 2014

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Beppe_Wolgers&oldid=42317337”