Magsår
Magsår, ulcus duodeni respektive ulcus ventriculli, är en gemensam beteckning på magsår i tolvfingertarmen och i magsäcken, och är en vanlig åkomma med upp till 15% i den manliga befolkningen. Magsår uppstår då skadliga faktorer i magsäcken och tolvfingertarmen övertrumfar de skyddande. De vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter pylori(H. Pylori)och läkemedel av typen NSAID. Magsår ger smärta som främsta symtom.
Innehåll |
[redigera] Etiologi och Patofysiologi
Magsår kan ha en mängd olika etiologiska orsaker. De två vanligaste är infektion med H. Pylori och NSAID. Även andra orsaker som kan ge eller förvärra magsår finns, men de är ovanligare.
[redigera] Infektion med Helicobacter Pylori
Helicobacter Pylori är en bakterie av typen spirochet. Den är en av få bakterirer som klarar sig i den mänskliga magsäckens sura miljö. Detta kan den tack vare:
- Flageller, som ger möjlighet att ta sig fram i det tröga slemlager som ligger närmast epitelet.
- Adhesiner, vilket gör att bakterien kan adherera (fästa in) till epitelcellerna.
- Ureas, som är ett enzym vilket bryter ner urea till ammoniak och koldioxid. Resultatet blir en höjning av pH och därmed en vänligare miljö för bakterien.
Själva skadan uppkommer av huvudsakligen två anledningar. Dels så blir det en lokal inflammation. Dels så har H. Pylori ett toxin vid namn CagA. Den inflammatoriska processen ger skadapå epitelet som bryts ned tills att submukosan exponeras. Ca 80% av personer med magsår har H pylori-infektion, men endast 20 % av de med H pylori-infektion har magsår. H pylori är således en av de vanligare orskerna till magsår, men de flesta infekterade utvecklar inte magsår.
[redigera] NSAID
Non-Steroidal Anti Inflammatory Drugs är en grupp läkemedel som ger ökad benägenhet för magsår. Detta eftersom NSAID hämmar enzymet COX. COX är involverat vid syntesen av prostaglandiner. Prostaglandiner främjar i sin vid ett antal skyddande mekanismer, så som produktion av mucin och bikarbonat samt ökar den vaskulära perfusionen. Då dessa skyddande mekanismer minskar vid användning av NSAID såökar benägenheten för magsår.
[redigera] Övriga orsaker
Stress, rökning och alkohol kan vara utlösande eller förvärrande faktorer. Även Zollinger-Ellisons syndrom kan ge magsår.
[redigera] Diagnostik
Vid diagnostik så är anamnesen viktig, vanligen så är magsmärtor det första den drabbade märker. Vid troligt magsår ges behandling för det, och sedan går man vidare med ytterligare undersökningar. Vidare undersökning som görs är gastroskopi där man vid ett eventuellt sår oftast kan se det. Även biopsier kan tas för undrsökning av patolog. Infektion med H. pylori kan påvisas på
[redigera] Symtom
Symtomen kan innefatta:
- Magsmärtor, som varierar med måltid.
- Känsla av uppsvälldhet, eller mättnad
- Illamående och kräkningar
- Aptitlöshet
- Blod vid kräkning. Kan bero både på magsåret och på skada på matstrupen.
- Melena (mörk illaluktande avföring, pga blod)
- Mycket ovanligt kan man få duodenala perforeringar. Detta ger upphov till akut peritoneit.
Symtomen varierar mellan olika personer och kan även tyda på andra besvär såsom gastro-esophageal reflux.
[redigera] Behandling
Målet med behandling är att höja pH i magsäcken. Detta kan göras med ett antal läkemedel:
- Antacida: ämnen som i sig neutraliserar pH.
- Protonpumpshämmare: Blockerar H+/K+-ATPas. Exempelvis omeprazol
Ytterligare ett steg i behandlingen är att ta bort faktorer som förvärrar magsår, exempelvis NSAID, rökning och alkohol.
[redigera] Externa länkar
[redigera] Källor
Kumar, Vinay (2010). Robbin's and Cotran's Pathologic Basis of Disease. Philadelphia: Saunders. ISBN 978-0-8089-2402-9
Denna artikel om matspjälkning (gastroenterologi) är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
