Lars Forssell
| Lars Forssell | |
Lars Forssell omkring 1960
|
|
| Född | 14 januari 1928 Stockholm |
|---|---|
| Död | 26 juli 2007 (79 år) Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Make/maka | Kerstin Hane |
| Barn | Jonas Forssell, Malte Forssell |
Lars Hans Carl Abraham Forssell, född 14 januari 1928 i Stockholm, död 26 juli 2007 i Stockholm[1] , var en svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1971–2007 (stol nummer 4). Han var en mångsidig författare som var verksam i många genrer, däribland poesi, dramatik, visor, barnböcker, översättningar.
Forssell gifte sig den 16 maj 1951 med Kerstin Hane och paret fick sönerna Jonas Forssell och Malte Forssell.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Forssell gick i Kungsholms Folkskola, som i början på 1900-talet var världens största folkskola.[källa behövs] På Stockholms stadsmuseum finns information om att antalet barn var 3 800, men då inte alla barn gick varje dag läste de i skift, och då var elevantalet uppe i 6 000 elever.
Forssell studerade i USA på 1940-talet vid Augustana College, Rock Island, Illinois, blev fil. kand. i Uppsala 1952 och försörjde sig därefter som kulturskribent i tidningar och litterära tidskrifter (Utsikt, BLM, Poesi, Dagens Nyheter, Expressen), samtidigt som han etablerade sig som vistextförfattare till kabaréer och egna revyer (bland annat Två åsnor i Göteborg 1957). Hans diktsamlingar gav honom en plats i Svenska Akademien 1971, men det var hans sångtexter som gjorde honom allmänt känd. På 1970-talet var han verksam både som poet och som schlagertextförfattare och han skrev texten till Sommaren som aldrig säger nej, som vann den svenska uttagningen 1973, och 1980 skapade han en show till Lill-Babs.
Forssell blev något av nationalpoet när han 1999 på beställning av Riksdagen skrev en kantat om svenskheten och "de långa nätternas och de stora avståndens språk". Han fick ta emot Evert Taube-stipendiet den 12 mars 1966 på Gyldene Freden i Stockholm, med motiveringen "För samtidens mest dräpande satirer i visans form, för sånger som drabbar de teknokratiska nationernas känsloköld, krigsvanvett, rasförtryck, penningdyrkan och kulturella ihålighet, men också för dikter med ystert skämt och innerlig älskog."[2]
[redigera] Bibliografi
- Ryttaren och andra dikter, 1949 (dikter)
- Narren, 1952 (dikter)
- Chaplin, 1953, 1993 (essä)
- F C Tietjens: en bild ur den samtida intelligentians liv, 1954 (rolldikt)
- Cattus 1955
- Kröningen, 1956 (drama)
- Telegram, 1957 (dikter)
- Snurra min jord, 1958 (visor)
- En kärleksdikt, 1960, 1993 (dikter)
- Mary Lou, 1962 (drama)
- Prototyper, 1962
- Charlie McDeath, 1962 (enaktsdrama)
- Söndagspromenaden, 1963 (drama)
- Torsten Andersson, 1963
- Röster, 1964 (dikter)
- Galenpannan, 1964 (drama)
- Jack Uppskäraren och andra visor tryckta i år, 1966
- Samtal vid Ganges, 1967
- Upptåg, 1967
- Christina Alexandra, 1968 (drama)
- Ändå, 1968 (dikter)
- Nedslag, 1969
- Rötmånad, 1970 (filmmanus)
- Borgaren och Marx, 1970 (komedi)
- Show, 1971 (komedi)
- Oktoberdikter, 1971, 1993 (rolldikt om Lenin)
- Solen lyser på himlen blå, 1971 (barnvisor)
- Sigfrid Siwertz, 1971
- Försök, 1972
- Visor, svarta och röda : Cornelis Vreeswijk sjunger Lars Forssell, 1972 (musiktryck)
- Det möjliga, 1974 (dikter)
- En bok för alla människor, 1975
- Dikter, 1975
- De rika, 1976
- Teater 1-2, 1977
- Haren och vråken, 1978 (drama)
- Poeten och glasmästaren, (med Hans Gefors), 1979
- Jag står här på ett torg : Lars Forsells sångbok, 1979 (musiktryck)
- Brokigheten, 1980
- Stenar, 1980 (dikter)
- Lasse i gatan eller Pirater, 1982 (drama)
- Bilder bakom kulisserna, (med H Gedda), 1983
- Axplockerskan, 1984
- Ola med handklaveret, (med Fibben Hald), 1985
- Poesi, 1986
- Christina, (med H Gefors), 1986 (opera)
- Sånger, 1986, utökad upplaga 1992 (dikter)
- Visa stenar, (med C F Reutersvärd), 1987
- Dagbrott, 1988
- Sorgen och munterheten, 1989
- Vänner, 1991
- Peer Gynt, (tolkning av Henrik Ibsens pjäs), 1975, 1991
- Hustruskolan, (tolkning av Molières pjäs), 1992
- Rörliga bilder, 1992
- Loggbok, 1996
- Förtroenden, 2000 (dikter)
- Jag har dansat : visor : första samlingen 2004 (musiktryck)
- Säj vad ni vill : visor : andra samlingen 2004 (musiktryck)
[redigera] Sångtexter i urval
- Snurra min jord, (fransk visa av Leo Ferré)
- Jag står här på ett torg, (fransk visa, Le déserteur av Boris Vian)
- Marknadsvisa
- Balladen om tiggaren och målaren Salvador Dali
- Jonas visa
- Sommaren som aldrig säger nej, (musik: Monica och Carl-Axel Dominique, vinnare av Melodifestivalen 1973)
- Tillägnan, (musik: Monica Dominique)
[redigera] Priser och utmärkelser
- Carl Emil Englund-priset 1965 (för Röster)
- Evert Taube-stipendiet 1966
- Bellmanpriset 1968
- De Nios stora pris 1969
- Bellmanpriset 1981
- Övralidspriset 1981
- Ferlinpriset 1983
- Pilotpriset 1992
- Litteris et Artibus 1993
- Cornelis Vreeswijk-stipendiet 1997
- Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 1997
- Svenska Akademiens nordiska pris 1998
- Erik Lindegren-priset 2000
- Olle Adolphsons Minnespris 2005
- Fick 2009 en gata på Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig [3]
[redigera] Källor
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Panorama 66 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1966, s. 96
- ^ Fastighetssverige 2009-03-05
[redigera] Externa länkar
- Svenska akademiens presentation
- Lars Forssell i Libris
- Lars Forssell i DramaDirekt
- Lars Forssell på Svensk Filmdatabas
- Lars Forssell på Internet Movie Database (engelska)
| Företrädare: Sigfrid Siwertz |
Svenska Akademien, Stol nr 4 1971–2007 |
Efterträdare: Anders Olsson |
