Biodling

Varningsskylt för bigård, Trädgårdsföreningen, Linköping.

Med biodling avses hållandet av honungsbin som husdjur för att pollinera växter och för att utvinna honung samt vax.

Historik

Traditionell bikupa av halm. Vanlig från medeltiden fram till ca 1850.

Mayaindianerna i Mesoamerika sysslade med biodling för husbehov mycket tidigt. I Europa har biodling med säkerhet förekommit sedan folkvandringstid. Biodling vid denna tid omnämns av historikern Jordanes. Kunskapen om biodling spreds med kristendomen, eftersom bivax var nödvändigt för att förse kyrkorna med vaxljus. Från mitten av 1800-talet har biodling utvecklats till en näring med industriella metoder.

Bisamhället

se också Honungsbi#Bo

Mobil bikupa

Biodlare erbjuder sina bin en bikupa för dem att bo i. Det är viktigt för kolonins produktionsförmåga att bikupan är lämpligt utformad. Moderna bikupor kan vara transportabla, sk vandringskupor, så att bina kan förflyttas till platser där tillgången på nektar är god och ibland till odlingar som behöver binas pollinering. Exempel på användningsområden för vandringskupor i Sverige kan vara de omfattande odlingar av fruktträd och raps som finns i Södra Sverige som under en kort och intensiv blomningstid kräver effektiv pollinering på kort tid. Utomlands används vandringskupor t.ex. i Kaliforniens mandelodlingar där mandelblomman blommar tidigt på året innan de lokala bina hunnit utvecklas till effektiva antal för att kunna pollinera mandelblomstren.

Bina samlar in nektar och andra söta vätskor från växter, framför allt växternas blommor. Dessutom kan bina under vissa omständigheter samla in den söta vätska som växtlöss producerar. Nektarn omvandlas inne i biets kropp till honung. Honungen lagras, liksom pollen, i vaxkakornas celler. Binas syfte med honungsinsamlingen är att använda honungen som vinterföda. Den biodlare som på hösten samlar in sitt bisamhälles årliga honungsproduktion måste därför tillse att bina har tillgång till annat vinterfoder för att bisamhället inte skall gå under av svält under vintern. Vanliga vinterfoder kan vara sockervatten (60%vol strösocker uppblandat med 40% kranvatten) eller kommersiellt saluförda ämnen, t.ex. Bifor.

Biodlare med ram innehållande en vaxkaka.

När en biodlare håller bin för honungsproduktion används i modern biodling kupor som tillåter sk. ramar. Det innebär att hela bisamhället sitter samlat på 3-10 vaxkakor som är fäst i trä- eller plastramar. Biodlaren kan enkelt lyfta upp varje ram för inspektion eller flytta ramar mellan olika bikupor. Ramarna har olika mått i höjd och bredd beroende till stor del biodlarens tycke och smak men följer i regel internationell standardiserade rammått. Det inbördes avståndet mellan ramarna i kupan är av yttersta vikt för samhällets fortlevnad: sitter ramarna för långt isär kommer bina att bygga ihop ramarna, sk. "vildbygge". Om de å andra sidan sitter för tätt klarar inte bin av att bo på båda ramarna varpå deras produktionsförmåga sänks. Avståndet mellan ramarna kallas för "bigång" och reglerar genom att på varje ram fäst ett avståndsstift som ser till att ramarna alltid är på exakt rätt avstånd från varandra, normal ca 8mm. Upptäckten av bigången har haft stor betydelse för biodlingen, då man inte längre behövde avliva samhället för att utvinna honung.

Drottningodling är en term inom biodling, som beskriver hur man tar tillvara på för biodlaren goda gener och föder upp bidrottningar. I vissa fall styr man även med vilka gener bidrottningen blir parad med, renparning. Det finns två metoder för renparning: den ena är ett isolerat område i vilket man har kontroll över vilka bidrönare som finns i närheten och den andra metoden är genom inseminition, detta sker under mikroskop. För den moderna biodlaren är en eller flera av följande egenskaper önskvärda hos bina:

• Bina skall vara lugna vid hantering och inte aggressiva. Detta är särskilt viktigt för de biodlare som har biodling som hobby eller som odlar på amatörnivå. Det är dessutom särskilt viktigt för de biodlare som bor i nära anslutning till andra människor.
• Bina skall vara bra dragbin, dvs. hämta mycket vikt honung per antal bin.
• Bina skall vara städvilliga. Det innebär att de självmant skall hålla sin egen bikupa ren, t.ex. genom att slänga ut självdöda bin eller vaxrester från kupan.
• Bina bör vara kakfasta, dvs sitta stilla på sina ramar när biodlaren hanterar dem. Det är då för biodlaren enkelt att inventera bisamhällets styrka och storlek.

I Sverige förekommer flera biraser i normal biodling. Några arter som visats sig ha flera av ovanstående egenskaper samt varit tåliga mot det svenska klimatet är Lingustica (ibland kallat Gula eller Italienska bin), Buckfast och Crainer.

Handhavande

Biodlare som arbetar med sina bikupor.

För att kunna få någorlunda kontroll på bina vid arbete med bikupan används rök, ofta från en rökpust. Röklukten gör att bina sätter sig och provianterar, antagligen som förberedelse inför flykt från annalkande brand.

Som bränsle i rökpusten används oftast ruttet, torkat lövträ, det går också bra att använda äggkartong men förbränningstiden är kortare. Vissta biodlare änväder även torv att elda med. Det går också bra att använda nejlikeolja som man kan köpa i vanliga butiker, det appliceras vanligen på en fuktig trasa som man sedan lägger över ramarna.

Kupkniv är ett redskap som biodlare använder för att lyfta upp ramar och diversearbeten i bikupan.

I andra delar av världen är handhavandet helt annorlunda. I Afrika, t.ex., kallas biodling bijakt. Vildbina slår sig ner i ihåliga stockar i träden.

Produkter

Pollinering

Den viktigaste ekonomiska insatsen som bina står för är pollineringen av frukt och bär. Den insatsen är cirka 90 procent av ekonomin, bara 10 procent kan biodlaren få ut vid honungsförsäljning. Som exempel är mandelodlingen i Kalifornien beroende av att bikupor transporteras dit från varmare trakter, eftersom dess pollinering måste ske så tidigt på våren att lokalt anpassade bin inte har tillräcklig kapacitet vid den tiden på året.

Honung

Biodlaren skördar honungen genom att ovanpå binas yngelrum sätta en så kallad skattlåda, som avskiljs från yngelrummet med ett galler, ett s.k spärrgaller, som låter arbetsbina passera fritt men som inte släpper igenom den något större drottningen. Detta förhindrar äggläggning i skattlådorna. När biodlaren bedömer att bina har flugit färdigt på sin huvudsakliga nektarkälla, samlar han eller hon in skattlådorna och slungar vaxkakorna efter att först ha tagit bort det skyddande lager av vax som bina täcker de fulla cellerna med, det så kallade täckvaxet. En honungsslunga är i stora drag en centrifug med plats för ett par tre till hundratalet vaxkakor. Den relativt lättflytande, sirapslika nyslungade honung som är resultatet samlas upp i ett förvaringskärl, där den efter ett par dagar börjar kristallisera. Biodlaren måste då röra om i honungen för att den inte ska bli grynig. En enklare och effektivare metod än att röra honungen är att blanda in en liten mängd redan färdigkristalliserad honung. När honungen fått lagom fast konsistens tappar biodlaren upp den på burkar. När honungen har stelnat så kan den värmas upp till max 40 grader innan den tappas upp i glasburkar. Värmer man upp honungen över 40 grader så blir den inte hård igen. Den färdiga honungens egenskaper är starkt beroende av vilka källor bina huvudsakligen samlat in nektar från. Som exempel ger raps en mycket fast, nästan vit honung med kraftig sötma.Ljung ger en mörk ton på honungen.

Bivax

Vid en viss ålder utsöndrar arbetarbin bivax från körtlar på bakkroppen. Vaxet används till att bygga väggarna och locken på cellerna i bikakan. Människan kan använda bivaxet i flera olika produkter, till exempel ljus.

Propolis (bikitt)

Råvaran till biets produktion av propolis (eller bikitt) är kåda från barrträd och harts som finns utanpå knopparna hos vissa lövträd. Bina använder propolis till att laga sitt bo, till exempel genom att fylla igen springor. Propolis anses ha hälsofrämjande egenskaper och äts därför av människan som hälsokost.

Källor

• Boken om Biodling (utgåva Första upplagan). Vimmerby: Effect Reklambyrå AB. juni 2008 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Biodling
  Bilder & media
• Biodlingsföretagarna
• Sveriges Biodlares Riksförbund