Bombarderbagge
| Bombarderbagge | |
 Art i släktet Brachinus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Underordning | Rovskalbaggar Adephaga |
| Familj | Jordlöpare Carabidae |
| Underfamilj | Bombarderbaggar Brachininae |
| Släkte | Brachinus |
| Art | Bombarderbagge B. crepitans |
| Vetenskapligt namn | |
| § Brachinus crepitans | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Bombarderbagge (Brachinus crepitans) är en art i insektsordningen skalbaggar, inom familjen jordlöpare och underfamiljen bombarderbaggar. Den har fått sitt namn av sin försvarsteknik där den "bombarderar" en fiende.
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Bombarderbaggen har en kroppslängd på 6 till 10 millimeter. Den har ett förhållandevis stort huvud med stora fasettögon, smal framkropp, breda täckvingar och långa antenner och ben. Täckvingar är mörka, oftast med en blåaktig eller grönaktig metallisk glans, medan färgen på övriga delar av kroppen är rödgulaktig.
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Denna skalbagge förekommer främst i centrala och södra Europa, från södra Storbritannien i väst till Syrien, Kaukasus och Turkistan i öst. Den förekommer också i delar av norra Europa, som Sverige (främst på Öland, Gotland och i Stockholmstrakten[1]), Estland och Lettland. Fynd av arten har gjorts i Finland, men dessa kan vara ett resultat av vinddrift. I Norge finns den inte.
Status[redigera | redigera wikitext]
I Sverige är bombarderbaggen klassad som sårbar. Det största hotet mot arten är igenväxning av dess habitat.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Bombarderbaggen har ett särskilt sätt att försvara sig mot predatorer, genom att rikta sin bakkropp mot hotet och "bombardera" fienden med en het vätska. Vätskan bildas genom att väteperoxid och hydrokinon[2] från två olika körtlar i bakkroppen blandas med varandra och därvid reagerar genom att övergå till gasform. När detta sker bildas en hög värme och ett även för människor fullt hörbart ljud uppstår. Syftet med detta invecklade kemiska försvar är att avskräcka angriparen. Beteendet finns även hos de cirka 500[1] andra arterna inom underfamiljen bombarderbaggar.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”bombarderbaggar”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bombarderbaggar. Läst 1 juli 2019.
- ^ ”Bombarderbaggen avfyrar moln av bomber”. illvet.se. https://illvet.se/djur/overlevnad/bombarderbaggen-avfyrar-moln-av-bomber. Läst 1 juli 2019.
- ^ Chasseriaud, Mathilde (5 april 2018). ”La force chimique du coléoptère bombardier - par Océane Bartholomée”. www.echosciences-grenoble.fr. https://www.echosciences-grenoble.fr/communautes/le-magazine-des-sciences-de-rcf-isere/articles/la-force-chimique-du-coleoptere-bombardier. Läst 1 juli 2019.
- Artdatabankens faktablad om bombarderbagge, läst 13 augusti 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör bombarderbagge.
|