Browning Automatic Rifle
| Browning Automatic Rifle | |
 |
|
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | kulsprutegevär |
| Ursprungsland | USA |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | första världskriget till och med Koreakriget och Vietnamkriget |
| Medverkan i krig | första världskriget, andra världskriget, Koreakriget, Vietnamkriget |
| Era | första världskriget |
| Produktionshistoria | |
| Designdatum | 1917 |
| Varianter | M1918, M1922, M1918A1, M1918A2 |
| Specifikationer | |
| Vapentyp | kulsprutegevär |
| Kaliber | 7,62 mm |
| Piplängd | 610 mm Kulsprutegevär m/21 612 mm, Kulsprutegevär m/37 610 mm |
| Ammunition | .30-06 Springfield, kulsprutegevär m/21 och m/37 6,5 mm patron m/94 och m/41 |
| Magasin | 20 patroner |
| Låsmekanism | Gaslås med tippande slutstycke |
| Längd | 1214 mm |
| Vikt | 8,8 kg oladdad 9,8 kg Laddad, kulsprutegevär m/21 8,7 kg oladdad, kulsprutegevär m/37 9,7 kg oladdad |
| Eldhastighet | 300–650 skott i minuten |
| Mynningshastighet | 805 m/s |
| Effektiv räckvidd | ca 550 meter |
Browning Automatic Rifle (BAR) är ett kulsprutegevär som utvecklades 1918 av John Moses Browning för att öka de amerikanska skyttegruppernas eldkraft med ett bärbart automatvapen och som en ersättning av de franska Chauchat-kulsprutegevären som hade en liknande funktion men som var mindre mekaniskt pålitliga. BAR M1918 användes i liten skala i slutet av första världskriget och tillverkades av Colt, Marlin och Winchester. Dessa fabriker hann tillverka cirka 85 000 BAR M1918 innan freden kom. En variant av BAR, M1918A2, användes under andra världskriget och Koreakriget av amerikanska trupper. BAR användes även i liten skala i inledningsskedet av Vietnamkriget. Olika varianter av BAR har dessutom exporterats och licenstillverkats av ett antal länder. Även om BAR var mekaniskt pålitlig, så drogs den med vissa nackdelar jämfört med andra liknande vapen som användes från och med andra världskriget och framåt: magasinet höll endast 20 patroner och pipan kunde inte bytas snabbt i fält. Detta ledde till att BAR-skyttar hade svårt att upprätthålla understödjande eld under längre stund.
Innehåll |
Svenska BAR [redigera]
1921 tillsattes en kommitté i Sverige för att utvärdera erfarenheterna från första världskriget och vad det motiverade för nyanskaffningar av vapen. 400 exemplar av BAR köptes in från USA, och senare licenstillverkades även vapnet vid Carl Gustav Stads Gevärsfaktori med beteckningen kulsprutegevär m/21 (kg m/21). Största skillnaden med amerikanska BAR var kalibern 6,5 mm och en löstagbar pistolkolv. kulsprutegevär m/21 användes i Hemvärnet fram till 1960-talet. 1937 utformades en ny variant av kg m/21 med snabbt utbytbar pipa och bärhantag på sidan i stället för handskydd kring pipan som fick namnet kg m/37. Vissa vapen hade även uttag för bakre benstöd på kolven.[1] Under andra världskriget gjordes även försök med en bandmatad kg m/37. Kg m/37 användes inom försvarsmakten fram till 1970-talet.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Hemvärnet 1940-1990 Red. Bo Kjellander s. 265-66
