Kinesiska inbördeskriget

Kinesiska inbördeskriget
Folkets befrielsearmé attackerar regeringspositioner i Shangtang.
Ägde rum 1927-1950 Inringningsfälttåg (april 1927 – december 1936) Intermittenta sammandrabbningar (januari 1941 – juli 1945) Fullskaligt krig (mars 1946 – maj 1950) Beskjutning över sundet och upprorsoperationer i västra Kina (1950–1979) Kriget förklarat slut av Taiwan år 1991 Plats Kina Resultat Kommunistisk militär seger Folkrepubliken Kina etablerat på Kinas fastland Kinas regering flyttade till Taipei, Taiwan Striderna upphörde Inget vapenstillestånd eller fredsavtal undertecknat
Stridande
Kinas nationalistparti Nationella revolutionära armén Efter 1949:  Republiken Kina	Kinas kommunistiska parti Folkets befrielsearmé Efter 1949:  Kina
Befälhavare/ledare
Chiang Kai-shek Bai Chongxi Chen Cheng Li Zongren Yan Xishan He Yingqin	Mao Zedong Zhu De Peng Dehuai Lin Biao He Long
Styrka
4 300 000 (juli 1945) 3 650 000 (juni 1948) 1 490 000 (juni 1949)	1 200 000 (juli 1945) 2 800 000 (juni 1948) 4 000 000 (juni 1949)
Förluster
1928–1936: ~2 000 000 militär förluster 1945–1949: ~1-3 miljoner döda

Inbördeskriget i Kina var ett krig i Kina, där kommunisterna under Mao Zedong gjorde uppror mot Republiken Kina, som styrdes av Guomindangpartiet under Chiang Kai-shek. Kriget varade 1927 till 1949 med några års vapenvila under den japanska invasionen mellan 1937 och 1943. Striderna slutade då kommunisterna hade erövrat hela fastlands-Kina och grundat Folkrepubliken Kina, och Republiken Kina endast fanns kvar på Taiwan. Inget fredsfördrag har undertecknats, och därför är Taiwans politiska status idag oklar.

Det kommunistiska partiet grundades år 1921 och inledde 1924 ett samarbete med Guomindangpartiets dåvarande ledare Sun Yat-sen för att försöka ena Kina och kväsa upproriska krigsherrar. Sun Yat-sens efterträdare, Chiang Kai-shek, var dock avogt inställd till kommunisterna, och 1927 bröt de båda partierna. Efter att Chiang Kai-shek 1927 plötsligt gått till angrepp mot sina motståndare och nära nog krossat dem var inbördeskriget i full gång.

År 1930 utropades en självständig kommunistisk sovjetrepublik i provinsen Jiangxi, som Nationella revolutionära armén lyckades besegra först 1934. Kommunisterna begav sig då iväg på den "långa marschen" genom de västra delarna av Kina till Shaanxi där man upprättade ett nytt högkvarter i Yan'an.

Japansk invasion

Den japanska invasionen av Kina, som började 1931 med ockupationen av Manchuriet, sågs nu av båda sidor i inbördeskriget som ett allvarligt hot. Mao vädjade till sin motståndare om vapenstillestånd och fick detta år 1937, precis innan den japanska invasionen satte igång. Till en början var kineserna nästan försvarslösa mot japanerna, och framför allt Nationella revolutionära armén fick utstå svåra förluster. Efter japanernas anfall på Pearl Harbor 1941 ingrep dock amerikanerna i andra världskriget mot japanerna, och Nationalisterna fick flera mäktiga allierade.

Kina hade under Chiang Kai-sheks styre utvecklats till en i det närmaste fascistisk enpartistat, vilket dock förbisågs av de allierade som gav Guomindang sitt fulla stöd. Amerikanerna gick så långt att de genom ett avtal i januari 1943 annullerade alla de handelsfördrag man tvingat till sig av Kina under tiden före Republiken. Trots att kommunisterna hade slutit fred med Guomindang förde båda sidor intensiva folkliga kampanjer under kriget, vilket, efter att Japan kapitulerat och kriget ändats 1945, ledde till att inbördeskriget snart blossade upp igen med förnyad styrka.

Inbördeskriget blossar upp igen

Efter krigsslutet upphörde amerikanernas bistånd i form av vapen till Guomindang, och samtidigt såg de sovjetiska trupperna som ockuperade Manchuriet till att kommunisterna hade tillgång till ett ständigt flöde av gamla japanska vapen. Under åren 1946 till 1947 var det trots detta de överlägsna Guomindangstyrkorna som hade det militära övertaget. Under hösten 1947 lyckades dock kommunisternas effektiva gerillakrig tillsammans med ökad inflation och ovilja bland regeringstrogna styrkor vända krigslyckan. Mellan juni och oktober svalt minst 160 000 av Changchuns invånare ihjäl på grund av kommunisternas belägring.

Den 21 januari 1949 avgick Chiang Kai-shek som president och flydde i december det året till Taiwan. I november följde uppemot två miljoner Guomindangtrogna efter och med sig tog de större delen av Kinas valutareserv och en väldig mängd konstskatter från kejsartiden. Den 1 oktober 1949 proklamerade Mao Zedong på Himmelska fridens torg i Beijing den kinesiska folkrepublikens grundande.

Kommunisterna planerade att följa efter och "befria" även Taiwan, men i juni 1950 utbröt Koreakriget och USA lade delar av sin Stillahavsflotta i Taiwansundet.