Brunkebergs hotell

Se även: Televerkets hus, Jakobsbergsgatan

Brunkebergs hotell, senare benämnd Telegrafstyrelsens hus eller Televerkets hus, var en byggnad på Brunkebergstorg 2 i kvarteret Fyrmörsaren på Norrmalm i centrala Stockholm.

Historia

Brunkebergs hotell ritades av arkitekten Per Axel Nyström och uppfördes 1837–1841^[1] av byggmästaren Jonas Jonsson på uppdrag av friherre Johan Nordenfalk.^[2] Det byggdes om i slutet av 1920-talet för att husera Kungl. Telegrafstyrelsen (en myndighet med ansvar för telekommunikationen i Sverige). 1969 revs slutligen huset under Norrmalmsregleringen, då stora delar av Klarakvarteren på nedre Norrmalm revs för att ge plats åt det moderna Stockholms city.

Byggnaden bestod ursprungligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, och den kallades av August Blanche för ”en begravningsplats för penningen.” Bland de som bott i huset märks Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, konstnären Jenny Nyström och Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers förlag.

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskoleföreningen hyrde från 1909 till 1928 lokaler i Brunkebergs hotell åt Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholms studentkår. Båda organisationerna hade grundats 1909. Högskolan och dess studentkår inrättade sig på våning två och halva våning tre i hotellet.

Beroende på ett ökande antal studenter, visade sig lokalerna i byggnaden efter cirka 10 år för små och Handelshögskoleföreningens medlemmar började planera för att flytta verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler. 1926 kunde högskolan och dess studentkår flytta till sin nuvarande adress, en nyuppförd byggnad på Sveavägen 65 i Stockholm.

Kungl. Telegrafstyrelsen

Senare togs Brunkebergs hotell över av Kungl. Telegrafstyrelsen. I samband med myndighetens inflyttning i huset 1924^[3] byggdes det om till förvaltningsbyggnad^[4]. Ansvarig för ombyggnationen var arkitekten Nils G:son Friberg.^[5] En våning lades till, samtidigt som fasaden förenklades och putsades i mörkare terrasitputs, med ljusare fält på gavlar och runt fönstren. Tillsammans med den kraftigare taklisten, vilken kröntes av en balustrad, lånade den sitt formspråk från svenska 1600-talspalats och Stockholms slott. Två gripar i kopparplåt med långa spjut i klorna blickade ut över Brunkebergs torg från taket.

Norrmalmsregleringen och Riksbankshuset

Byggnaden revs 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, och gav plats för dagens Riksbankshus 1976. Interiören från Televerkets styrelserum i Brunkebergs hotell återuppbyggdes på det numera nedlagda Telemuseum.

Kända hyresgäster

Handelshögskolans i Stockholm studentkår grundades 1909 och hade sina lokaler i Brunkebergs hotell

Personer

Lars Johan Hierta, till 1849 och från cirka 1859^[6]
Maria Röhl, till 1875
Jenny Nyström, 1880-tal^[7]
Edvard Bergh
August Jernberg
Albert Bonnier
Filip Lundström
Fredrique Hammarstedt 1855–1881

Verksamheter

Svenska Slöjdföreningen
Stockholmsutställningen 1851, 16 juni–18 juli 1851
Militärsällskapet, till 1877^[8]
Palmgrenska samskolan, cirka 1876–1882^[9]
Handelshögskolan i Stockholm, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
Handelshögskolans i Stockholm studentkår, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
Kungl. Telegrafverket (ändrade namn till Telegrafverket 1946 och till Televerket 1953), 1924–1969
Figaro (tidning)
Hammarstedtska flickpensionen

Bildgalleri

Arkitekt Per Axel Nyström d.ä.s ritning från 1840-talet
Brunkebergs hotell 1858^[10]
Stortorgsbrunnen framför Brunkebergs hotell 1910
Ernst Walb undervisar studenter vid Handelshögskolan i Stockholm i Brunkebergs hotell 1911
Brunkebergshotell 1921
Odeon och Brunkebergs hotell
Rivning av Odeon bredvid Brunkebergs hotell
Televerkets hus till vänster och dess Telefontorn till höger
Televerkets hus 1953
Klaratunneln färdigställd 1967, Televerkets hus ännu inte rivet
Televerkets hus kort innan rivningen 1969