Cecilie av Mecklenburg-Schwerin

Från Wikipedia
Cecilie av Mecklenburg-Schwerin
Cecilie av Mecklenburg-Schwerin, 1905.
FöddCecilie Auguste Marie zu Mecklenburg-Schwerin
20 september 1886[1][2][3]
Schwerin[4], Tyskland
Död6 maj 1954[1][2][3] (67 år)
Bad Kissingen[5]
BegravdBurg Hohenzollern
Medborgare iTyskland
SysselsättningFörfattare
MakeWilhelm
(g. 1905–)[6]
BarnWilhelm av Preussen (f. 1906)
Louis Ferdinand av Preussen (f. 1907)
Hubertus av Preussen (f. 1909)
Friedrich av Preussen (f. 1911)
Alexandrine av Preussen (f. 1915)
Cecilie av Preussen (f. 1917)
FöräldrarFredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin
Anastasia Michailovna av Ryssland
SläktingarAlexandrine av Mecklenburg-Schwerin (syskon)
Fredrik Frans IV av Mecklenburg-Schwerin (syskon)
Juliana av Nederländerna
Utmärkelser
Louise-orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Cecilie av Mecklenburg-Schwerin, född 20 september 1886 i Schwerin, död 6 maj 1954 i Bad Kissingen, var genom giftermål, med kronprins Wilhelm, kronprinsessa av Kejsardömet Tyskland och Kungariket Preussen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till storhertig Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin och hans maka, storfurstinnan Anastasia Michailovna av Ryssland. Hennes syster Alexandrine var från 1912 Danmarks drottning.

Cecilie gifte sig 6 juni 1905 i Berlin med kronprins Wilhelm (1882-1951). De var bosatta i Kronprinzenpalais i Berlin och i Marmorpalais i Potsdam, där man residerade innan familjen byggde sitt eget slott, Cecilienhof, färdigt omkring 1915.

Cecilie och Wilhelm fick sex barn tillsammans:

  • Wilhelm (1906-1940)
  • Louis Ferdinand (1907-1994)
  • Hubertus (1909-1950)
  • Friedrich (1911-1966)
  • Alexandrine (1915-1980)
  • Cecilie (1917-1975)

Cecilie hade en lycklig barndom, ofta tillbringad utomlands på grund av faderns klena hälsa. Hon utvaldes till att gifta sig med Wilhelm, och bröllopet 1905 beskrivs som en spektakulär offentlig demonstration med en konstfullt dekorerad procession genom Brandenburger Tor i Berlin. Cecilie anpassade sig snabbt till sin roll och blev populär både bland allmänhet och vid hovet för sitt öppna sätt. Hon beskrevs som intelligent och naturligt vacker, blev en förebild inom modet och var också socialt engagerad, särskilt för kvinnors utbildning. Flera skolor och vägar fick sitt namn efter henne.

Då monarkin avskaffades 1918 vägrade Cecilie att följa maken och svärföräldrarna i exil utan föredrog att stanna i Potsdam med sina barn. Efter första världskriget gled Cecilie och Wilhelm alltmer isär, mycket på grund av Wilhelms ständiga kvinnoaffärer. Maken tilläts 1923 att återvända till Tyskland, men deras förhållande blev inte återupptaget. Under 1930-talet separerade man i det närmaste totalt, makarna träffades bara vid större familjehögtidligheter som bröllop m.m.

Hon var verksam inom flera organisationer för välgörenhet fram till 1933, då nazisterna tog över alla organisationer. Hon levde sedan ett tillbakadraget liv på Cecilienhof i Potsdam, där hon ägnade sig åt att arrangera privata konserter, där flera berömda musiker fanns bland dirigenterna. Cecilie kom att bo kvar på Cecilienhof i det längsta. Hon övertalades att lämna slottet och Potsdam i februari 1945 och flydde till Bayern. Hon bodde sedan i Bad Kissingen och 1952-54 i en lägenhet i Stuttgart.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Cecilie zu Mecklenburg, 17 april 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Find a Grave, Cecilie Hohenzollern, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Cecilie Auguste Marie Herzogin von Mecklenburg-Schwerin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Cecilie.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]