6 juni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     6 juni     ►►
Veckodag 2014: Fredag
Maj · Juni · Jul
Årets 157:e dag
(158:e under skottår)
208 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 6 juni

Se även Mall:6 juni

6 juni är den 157:e dagen på året i den gregorianska kalendern (158:e under skottår). Det återstår 208 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Sverige Sverige: Nationaldagen och Svenska flaggans dag (till minne av Gustav Vasas val till kung denna dag 1523, vilket symboliserar Sveriges frihet och oberoende, och antagandet av regeringsformen denna dag 1809, vilket symboliserar att Sverige är ett demokratiskt land. Dagen firad som Svenska flaggans dag sedan 1916. Officiell nationaldag sedan 1983 och helgdag sedan 2005)

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Gustav och Gösta
  • Föregående i bokstavsordning
    • Candida – Namnet fanns, till minne av en romersk martyr från 300-talet, på dagens datum före 1774, då det utgick.
    • Gusten – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Gustav – Namnet förekom tidvis på både 6 juli och 9 december, innan det 1708 flyttades till 27 mars. 1774 flyttades det till dagens datum, där det har funnits sedan dess, även i formen Gustaf, till minne av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523.
    • Gösta – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1774 – Candida
    • 1774–1900 – Gustav eller Gustaf
    • 1901–1985 – Gustav
    • 1986–1992 – Gustav, Gusten och Gösta
    • 1993–2000 – Gustav och Gösta
    • Från 2001 – Gustav och Gösta
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1523 – Den 27-årige adelsmannen och upprorsledaren Gustav Eriksson (Vasa), har sedan 1521, som ledare för Befrielsekriget mot danskarna, varit Sveriges riksföreståndare. Denna dag blir han, under ett riksmöte i Strängnäs, vald till Sveriges kung.[1] Även om hela Sverige ännu inte helt är i svenska händer (Stockholm intas först på midsommarafton, den sista svenska borgen Viborg faller i svenska händer först 10 oktober och freden sluts först året därpå) brukar kungavalet ses som det symboliska slutet på Sveriges medlemskap i Kalmarunionen, vilket symboliserar landets nyvunna självständighet. Därför firas 6 juni idag (2014) som Sveriges nationaldag.
  • 1654 – Sveriges regerande drottning Kristina abdikerar från den svenska tronen vid en ceremoni i Uppsala domkyrka och därmed avslutas Vasaättens tid på den svenska tronen, på dagen 131 år efter att dess förste medlem Gustav Vasa blev kung. Kristinas abdikation grundar sig dels i det faktum, att hon vill bli katolik, vilket är förbjudet i det strängt protestantiska Sverige, dels att hon inte vill gifta sig för att skaffa en tronarvinge. Efter mycket motstånd från ständerna har hon 1649 lyckats få sin kusin Karl Gustav utnämnd till tronföljare och denne blir kung och kröns samma dag med kunganamnet Karl X Gustav. Med honom tillträder den pfalziska ätten, som kommer att inneha tronen till 1720.
  • 1683 – Den engelske forskaren Elias Ashmole låter öppna sin samling böcker och antikviteter, däribland uppstoppade djur, i Olde-Ashmole-byggnaden i Oxford för allmänheten. Detta blir grunden till The Ashmolean Museum som blir världens första museum för allmänheten och inträdespriset varierar beroende på hur länge man tänker vara där. Museet finns än idag (2014), men den nuvarande byggnaden är från 1897.
  • 1809En ny svensk regeringsform antas, då tre av de fyra ståndens talmän undertecknar den (bondeståndet dröjer ytterligare några veckor) och riksföreståndaren hertig Karl stadfäster den. Därigenom avskaffas Gustavianska tidens kungliga envälde och Sverige får istället en regeringsform grundad på maktdelningsprincipen (makten delas mellan kungen och riksdagen). Den medeltida ståndsriksdagen bibehålls, trots att de radikala vill införa tvåkammarriksdag. Under ledning av ett statsråd på nio ledamöter (som blir till- och avsatta av kungen), ska den sammanträda vart femte år. Kungen har den verkställande (styrande) makten, i det att han utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar, men han ska ta råd från statsråden och statssekreterarna, som är ansvariga inför riksdagen och inte kungen. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs riksdagen, som helt och hållet får den beskattande makten. Kungen och riksdagen delar på den lagstiftande makten, medan den dömande helt läggs på Högsta domstolen. Visserligen ska kungen utse domare, men domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare blir oavsättliga. Slutligen tvingas adeln avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten. Sedan hertigen har stadfäst den nya grundlagen väljs han till Sveriges kung med namnet Karl XIII. Dock är detta endast en tillfällig lösning, då den 60-årige kungen är gammal, skröplig och barnlös, varför frågan om en ny tronföljare återstår att lösa.
  • 1844 – Tygförsäljaren George Williams grundar på St. Paul’s Churchyard 72 i London föreningen Kristliga Föreningen av unga män (förkortat KFUM; engelska: Young Men’s Christian Association; YMCA). Han är upprörd över de fruktansvärda förhållandena för unga arbetare i den brittiska huvudstaden och skapar därför föreningen, för att de ska ha någonstans att ta vägen, ”som inte leder dem i frestelse”, och att man där ska kunna praktisera kristna principer, genom att utveckla ”en sund själ i en sund kropp”. Kvinnovarianten på föreningen (KFUK, engelska: YWCA) grundas 1855 och svenska avdelningar av föreningarna grundas 1885 (kvinnor) respektive 1887 (män). Idag är mansföreningen med 58 miljoner medlemmar världen över världens största och äldsta ungdomsrörelse.
  • 1907 – Det tyska kemiföretaget Henkel & Cie börjar i sin huvudort Düsseldorf marknadsföra Persil, som blir världens första tvättmedel för hushållsbruk. Tidigare tvättmedel har mest bestått av pulvriserad tvål, men Henkels kemister har funnit ett sätt att sammanföra blekmedlet natriumperborat med grundtvättmedlet silikat och enligt reklamen skapas därmed bubblor, som ”gör tvättbrädans jobb”.
  • 1912 – Vulkanen Novarupta i Alaska får ett utbrott, som varar i tre dagar och är det största i världen under 1900-talet (till exempel 10 gånger så stort som Mount Saint Helens utbrott 1980).
  • 1944De allierade inleder Operation Overlord, genom vilken brittiska, amerikanska och kanadensiska styrkor från södra Storbritannien far över Engelska kanalen och landstiger i Normandie i norra Frankrike. Därmed påbörjas den allierade befrielsen av det av Nazityskland ockuperade Europa och man öppnar ”andra fronten” på kontinenten, vilket den sovjetiske ledaren Josef Stalin länge har efterfrågat, för att avhjälpa Röda arméns kamp mot tyskarna på östfronten. Dagen går till historien som D-dagen eller Den längsta dagen.
  • 1970 – Experimentkärnreaktorn R1Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm stängs av, efter att ha körts i nästan 16 år (sedan 1954). Den har varit Sveriges första kärnreaktor, som har skapats för att experimentera med kärnkraft, men då andra svenska kärnreaktorer nu har tillkommit behöver man inte längre ha någon reaktor på KTH.
  • 1973 – Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en ny svensk regeringsform. Eftersom det är en ny grundlag behöver den antas i två omröstningar med riksdagsval emellan, men då ett val hålls redan i september samma år kan den andra omröstningen hållas redan 27 februari året därpå, varpå regeringsformen träder i kraft 1 januari 1975. I den nya grundlagen byts den gamla inledningsformuleringen ”Kungen äger att allena styra riket” ut mot ”All makt utgår från folket” och kungen får endast ceremoniella uppgifter. Detta blir alltså första gången, som regeringsformen officiellt anger, att Sverige är en parlamentarisk och konstitutionell monarki, trots att kungen inte har utövat någon makt sedan 1914 och parlamentarismen har införts 1917.
  • 1982 – Israel inleder en invasion av Libanon efter att palestiniern Abu Nidal den 3 juni har försökt mörda Israels ambassadör i Storbritannien Shlomo Argov. Genom att driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO ur Libanon och installera en pro-israelisk regering hoppas Israel, som premiärminister Menachem Begin uttrycker det, få till en 40-årig fred. Sedan den Israelvänlige presidentkandidaten Bashir Gemayel i september har blivit mördad grusas de israeliska planerna och gerillatrupper bekämpar sedan den israeliska ockupationen av södra Libanon i 18 år, fram till 2000.
  • 2003 – Den nybyggda ostindiefararen Götheborg sjösätts i Göteborgs hamn. Fartyget är en replik av den ostindiefarare, som sjönk vid inloppet till Göteborgs hamn 1745 och byggandet av det nya fartyget har pågått sedan 1995. 2005–2007 genomför man en seglats i de gamla ostindiefararnas spår fram och tillbaka till Kina.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sweden” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]