Schwerin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 53°38′N 11°25′Ö / 53.633°N 11.417°Ö / 53.633; 11.417
Schwerin
Ort
Schelfstadt, en stadsdel i Schwerin.
Schelfstadt, en stadsdel i Schwerin.
DEU Schwerin COA.svg
Schwerins stadsvapen
Land  Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Kreisfri stad
Koordinater 53°38′N 11°25′Ö / 53.633°N 11.417°Ö / 53.633; 11.417
Yta 130,53 km² (2011)[1]
Folkmängd 91 327 (2011)[2]
Befolkningstäthet 700 inv./km²
Borgmästare Angelika Gramkow (Vänstern)
Postnummer 19053, 19055, 19057, 19059, 19061, 19063
Riktnummer 385
Registreringsskylt SN
Kommunkod 13 0 04 000
Schwerin i Tyskland
Schwerin i Tyskland
Webbplats: www.schwerin.de

Schwerin är huvudstad i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern. Den ligger omkring 55 kilometer sydost om Lübeck och omkring 70 kilometer syd om Rostock. Schwerin är huvudstad i delstaten och som sådan den minsta i förbundsrepubliken med sina omkring 95 000 invånare (2010).

Schwerin ligger i den västligaste delen av delstaten på den Mecklenburgska sjöplatån vid den sydligaste änden av Schweriner See. Inom stadens gränser finns ytterligare ett antal sjöar i ett skogrikt landskap.

Omkring tjugo kilometer söder om staden passerar motorvägen A 24 (Europaväg 26) mellan Hamburg och Berlin. Motorväg A 14 (Bundesautobahn 14) går norrut från Europaväg 26 mot Schwerin. Vägen avses byggas ut till Wismar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Schwerins sigill från 1298
Schwerin 1653

Omkring år 500 etablerade slaver av stammen obotriter en borg, Swarzyn, för sin furste i området. Enligt bedömning av olika historiker var det samma borg som omnämns av en spansk resenär år 965. En annan slavisk borg fanns nära samhället som idag är Dobin am See där både Henrik Lejonet 1147 och danska enheter misslyckade med att erövra den.

1160 lyckades Henrik Lejonet med att besegra furst Niklot och han lät bygga en ny borg på platsen av den nedbrända slaviska borgen. 1167 flyttade cisterciensermunken Berno sitt biskopssäte till Schwerin och samma år blev orten huvudort i grevskapet Schwerin under greve Gunzelin. Efter invigningen av den av Henrik Lejonet stiftade domkyrkan 1171 blev Schwerin centrum för kristendomen i det som senare blev Mecklenburg. Staden hade vid denna tid cirka 500 invånare.

En tid gick stadens utveckling inte lika fort som önskad på grund av oenigheter mellan greven och biskopen. Fram till 1340 ersattes stadens palissad av trä med en ringmur av sten. Schwerins första rådhus var klar 1351 och brann ned tre gånger men skapades alltid åter på samma ställe. Den nya ringmuren var en viktig anledning att Albrekt den store 1358 misslyckade med sin belägring av staden. Grevskapet upplöstes däremot samma år då greven dog utan efterkomna och Albrekt köpte staden för 20 000 mark silver som numera var en del av hertigdömet Mecklenburg.

Under Henrik IV tid föll många invånare offer för pesten och först under Magnus II blev situationen bättre. Under trettioåriga kriget påverkades Schwerin inte lika tydlig som hela hertigdömet. Ett försök att etablera nya industrier i staden misslyckade under 1700-talet på grund av adelns och riddarnas motstånd. 1765 flyttades hertigarnas residens från Schwerin till Ludwigslust.

Under 1800-talet byggdes nya sten- och fackverkhus istället för de gamla trähus och även ringmuren revs för att använda materialet för nya byggen. Olika stadsdelar byggdes på träskmark som utgjorde svåra projekt för stadens byggmästare. 1837 bestämdes att hertigarnas residens skulle flyttas tillbaka och på grund av att den gamla borgen var i dåligt skick påbörjades ett helt nytt slott. Ritningarna skapades av arkitekten Georg Adolf Demmler efter franska renässansslott. I samband med den industriella revolutionen fick Schwerin järnvägsanslut, ett elektricitetsverk, en spårvagnslinje och en ångbåt för utflykter på Schweriner See.

Första världskriget medförde hunger och nöd för stadens befolkning och 1918 blev Schwerin huvudort i fristaten Mecklenburg-Schwerin. 1932 vann nazistpartiet med liten marginal i fristaten som sedan blev en del av Gau Mecklenburg. Under kristallnatten 1938 förstördes Schwerins synagoga och 1942 deporterades stadens sista judar till olika koncentrationsläger.

Staden var under andra världskriget flera gånger mål för amerikanska och brittiska bombningar men dessa var inte lika förödande som i andra nordtyska städer då Schwerin saknade större industrianläggningar. I närheten av Schwerin slutade den så kallade dödsmarschen från koncentrationslägret Sachsenhausen med cirka 18 000 överlevande. Schwerin intogs 2 maj 1945 av amerikanska enheter men ingick senare i den sovjetiska ockupationszonen.

Efter bildandet av Tyska demokratiska republiken (DDR) blev Schwerin huvudort i ett län (Bezirk) med samma namn. Flera nya stadsdelar tillkom och dessutom skapades en djurpark, nya sport- och kongressanläggningar samt ett TV-torn.

Efter den tyska återföreningen 1990 blev Schwerin säte för regeringen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Schwerin

Källa: [3],[4], [5], [6]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Staden Schwerin har följande vänorter:[7]

Stadens vapen[redigera | redigera wikitext]

Schwerins vapen visar Henrik Lejonet som sitter på en häst på blå grund. Han har en riddarrustning på och bär en flagga i högra handen samt en trekantig sköld i vänstra handen. På skölden visas ett lejon. Alla element utom grunden är guldfärgade.

Vapnet hade sin nuvarande form redan från 10 april 1858 till 30 september 1939. Mellan 1939 och 1991 hade Schwerin ett modifierat vapen.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningen Schweriner SC (SSC) är känd för sin framgångsrika damvolleybollag, som blev tyska mästare i volleyboll tio gånger (sista gången i säsongen 2012/2013).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Färjan Petermännchen

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafiken i Schwerin består av fyra spårvagnslinjer, 14 busslinjer och en båtslinje. Spårvagns- och bussnätet täcker hela staden. Båtslinjen Petermännchen drivs mellan april och oktober på den konstgjorda sjön Pfaffenteich.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

I Schwerin börjar järnvägarna till Rehna och Parchim, som trafikeras med regionaltåg. Staden ligger också vid järnvägslinjerna Hamburg-Rostock och Wismar-Ludwigslust/Berlin. Sträckan Hamburg-Rostock/Stralsund drivs också med fjärrtåg.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Genom staden går förbundsvägarna (tyska:Bundesstraße) B 104, B 106 och B 321. 20 kilometer söder om Schwerin finns motorvägen (tyska:Autobahn) A24 (Hamburg-Berlin) och öster om staden går A14, som förbinder motorvägen A 24 med A20.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Schwerins slott

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Musikgrupper[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Folkmängd 1819 och 1972: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  4. ^ Schwerins folkmängd i 1885 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1890)
  5. ^ Schwerins folkmängd i 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1916)
  6. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
  7. ^ Schwerins vänorter, Stad Schwerin (tyska)


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]