Brandenburger Tor
| Brandenburger Tor | |
| Monument | |
|
Brandenburger Tor vid Pariser Platz
|
|
| Land | |
|---|---|
| Delstat | Berlin |
| Distrikt | Mitte |
| Stad | Berlin |
| Längd | 65,5 m |
| Bredd | 11,0 m |
| Höjd | 26,00 m |
| Skapare | Carl Gotthard Langhans |
| Stil | nyklassicistisk |
| Grundad | 1788 - 1791 |
| Ägare | Staden Berlin |
| För allmänheten | Ja |
| Nås enklast | U-bahn Brandenburger Tor station |
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- För sången, se Brandenburger Tor (sång).
- För tunnelbanestation, se Brandenburger Tor station.
Koordinater: 52°30′59″N 13°22′40″Ö / 52.51639°N 13.37778°V
Brandenburger Tor är en stadsport i Berlin, ritad av arkitekten Carl Gotthard Langhans och uppförd 1788–1791. Den kröns av en quadriga-staty.[1]
Denna triumfbåge har kommit att bli en symbol för Berlin. Den står placerad vid Pariser Platz och är den enda återstående av en rad stadsportar som ledde in till Berlin som delar av Berliner Zollmauer. Ett kvarter norrut ligger Riksdagsbyggnaden. Porten utgör den monumentala avslutningen av Unter den Linden, den berömda boulevarden med lindar som ledde till det kungliga residenset. Triumfbågen lät Fredrik Vilhelm II bygga som ett tecken på fred och den är byggd i nyklassicistisk stil.
Brandenburger Tor består av tolv doriska kolonner, sex på var sida. Detta ger fem genomfarter, men ursprungligen fick vanligt folk bara använda de två yttre. Porten kröns av en quadriga, bestående av segergudinnan körande en vagn dragen av fyra hästar i triumf. Fyrspannet är riktat österut mot den plats där slottet tidigare har stått. Porten är 26 meter hög, 65,5 meter lång och 11 meter bred.
Utformningen av porten är inspirerad av Propyléerna, porten till Akropolis i Aten i Grekland.[1] Berlin hade en lång klassicistisk historia; först nybarock, sedan nypalladianism, men detta var det första återupplivade neoklassiska byggnadsverket i Berlin, som skulle komma att kallas Spreeathen (Aten vid floden Spree) under 1830-talet, då många nyklassicistiska byggnadsverk uppfördes av arkitekten Karl Friedrich Schinkel.
Medan den huvudsakliga stilen på Brandenburger Tor varit densamma sedan den byggdes, har den spelat olika roller i Tysklands historia. Då Napoleon marscherade in i Berlin 1806 förde han fyrspannet till Paris som krigsbyte. Efter att Napoleon besegrats 1814 återfördes statyn till Berlin, varvid ekkransen med den preussiska krönta örnen i segergudinnans stav tillfogades järnkorset.[1]
Då nazisterna kom till makten 1933 använde de porten som en symbol för sin makt. Det var den enda byggnad som stod kvar bland ruinerna på Pariser Platz 1945, med undantag för ruinerna efter Konstakademin, och porten rustades 1957 gemensamt upp av Östberlin och Västberlin.
År 1961 stängdes den i samband med att Berlinmuren byggdes. 1963 besökte den amerikanske presidenten John F. Kennedy Brandenburger Tor. Talet med den berömda parollen ’’ich bin ein Berliner’’ höll han däremot vid Västberlins rådhus i Schöneberg. Från den sovjetkontrollerade sidan hängdes stora banderoller upp, så att Kennedy inte skulle kunna se över till den andra sidan.
"Den tyska frågan kommer att vara öppen så länge som Brandenburger Tor är stängd" var hur Västberlins borgmästare Richard von Weizsäcker beskrev situationen i början av 1980-talet. 12 juni 1987 höll den amerikanske presidenten Ronald Reagan ett berömt tal till folket i Västberlin vid Brandenburger Tor, ett tal som även kunde höras på den östra sidan om muren och i vilket Reagan uppmanade Gorbatjov att riva ner Berlinmuren.
När Berlinmuren i november 1989 slutligen föll, blev Brandenburger Tor symbolen för fred och enandet av staden. Den öppnades 22 december det året, då den västtyske kanslern Helmut Kohl gick igenom för att välkomnas av den östtyske premiärministern Hans Modrow.
Den 12 juli 1994 höll den amerikanske presidenten Bill Clinton ett tal till folket i Berlin vid Brandenburger Tor, och talade huvudsakligen om fred i Europa efter kalla kriget.
12 december 2000 påbörjades arbetet att restaurera Brandenburger Tor. Nu användes laser för att rengöra sandstenen, och fler än tusen stenbitar ersätts. Detta beräknas kosta omkring 3 miljoner dollar och finansieras genom bidrag från privatpersoner.
Den 1 januari 2002 infördes euro som valuta i och Tyskland har sedan dess Brandenburger Tor som symbol på flera av mynten.
Kommunikationer [redigera]
I närheten av Brandenburger Tor finns en underjordisk station med samma namn som trafikeras av pendeltåg och tunnelbana:
Brandenburger Tor station
Referenser [redigera]
- ^ [a b c] Brandenburg Tor, Denkmaldatenbank Berlin (tyska), läst 27 april 2012.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Brandenburger Tor
- Brandenburger Tor i sin historiska kontext.
- Webcam på gatan "Unter den Linden" med Brandenburg Tor