Juliana av Nederländerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Juliana
Juliana av Nederländerna 1963
Drottning av Nederländerna
Regeringstid 4 september 1948-
30 april 1980
(&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239 dagar)
Företrädare Vilhelmina av Nederländerna
Efterträdare Beatrix av Nederländerna
Gemål Bernhard av Lippe-Biesterfeld
Barn Drottning Beatrix av Nederländerna
Prinsessan Irene av Nederländerna

Prinsessan Margriet av Nederländerna
Prinsessan Christina av Nederländerna

Personnamn Juliana Louise Emma Marie Wilhelmina
Far Henrik av Mecklenburg-Schwerin
Mor Vilhelmina av Nederländerna
Född 30 april 1909
Haag, Nederländerna Nederländerna
Död 20 mars 2004 (94 år)
Soestdijk, Baarn, Nederländerna Nederländerna
Begravd Nieuwe Kerk (Delft)
Juliana som barn på 1910-talet.
Prinsessan Juliana på 1930-talet.

Juliana Louise Emma Marie Wilhelmina, hertiginna av Mecklenburg-Schwerin, född 30 april 1909 i Haag, död 20 mars 2004 på slottet Soestdijk i Baarn, var regerande drottning av Nederländerna från 1948 till 1980.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till drottning Vilhelmina av Nederländerna och prins Henrik av Mecklenburg-Schwerin. Juliana var uppkallad efter sin anmoder Juliana av Stolberg-Werningerode, mor till bl.a. Vilhelm I av Oranien. Hennes födsel hälsades med stor lättnad, eftersom hennes mor redan haft flera missfall efter flera års äktenskap och inte förväntades få några fler barn, och det rådde en oro i Nederländerna över att kungadynastin skulle dö ut och tronen ärvas av en tysk furst, något som vore mycket impopulärt. Juliana förblev också enda barnet och enda tronarvinge. Hennes ställning som Nederländernas enda tronarvinge utan ersättare gjorde att hon överbeskyddas under sin uppväxt och till exempel tvingas bära handskar utomhus för att inte riskera att röra vid en giftig växt. Hon fick en isolerad uppväxt i palatset i Het Loo och undervisades privat tillsammans med tre flickor ur adliga familjer. 1927 demonstrerade hon sin självständighet genom att mot sin mors vilja klippa av sig håret i den då moderna singlade stilen och utverka tillstånd att studera i Leiden. Hon studerade i Leiden mellan 1927 och 1930. Hon intresserade sig bland annat för Nederländernas historia och samhället i Nederländska Ostindien.

Juliana vigdes den 7 januari 1937 med prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld (1911-2004). Äktenskapet var arrangerat: den holländska diplomatin fick i uppdrag att välja ut kandidater att presenteras för henne. Kriterierna var att de skulle vara adliga eller kungliga protestanter utan maktanspråk. Juliana uppges ha funnit detta förödmjukande och uppträdde avvisande, men då Bernhard presenterade sig hösten 1936 blev hon förälskad. Efter smekmånaden uppmärksammades hur hon hade genomgått en förvandling och blivit världsvan och elegant. Juliana och hennes make och döttrar evakuerades snabbt till London med båt efter den tyska invasionen 1940, strax före drottning Vilhelmina. Under andra världskriget vistades Juliana först i Storbritannien och sedan i Kanada. Hennes mor och Bernhard stannade i London, medan Juliana och hennes döttrar bosatte sig i Ottawa i Kanada, där de ibland fick besök av hennes mor och make. Hon tog där kontakt med president Roosevelt för att tala för de allierades sak. Hon besökte också Nederländernas besittningar i Amerika, så som Surinam och Nederländska Antillerna.

Statschef[redigera | redigera wikitext]

Juliana återvände till Nederländerna i april 1945. Hon blev ställföreträdande regent på grund av sin mors hälsotillstånd i oktober 1947. År 1948 abdikerade Vilhelmina och Juliana blev Nederländernas monark. Som regent undertecknade hon 1949 Indonesiens självständighetsdeklaration. Juliana kom under sin tid många gånger i konflikt med regeringen, vilket utlöste flera konstitutionella kriser. Hon åtnjöt dock en hög popularitet. 1952 vägrade hon underteckna regeringens krav på en avrättning av en krigsbrottsling trots att regeringen hotade att avgå, och vann striden. Samma år vägrade hon att hålla de tal mot Östblockets upprustning som regeringen krävde att hon skulle hålla under sitt statsbesök i USA med hänvisning till sina pacifistiska åsikter. 1956 inrättade regeringen en kommission att medla i hennes äktenskap för att undvika den skandal en skilsmässa kunde innebära. Juliana är också känd för sin förbindelse med mediet Greet Hofmans, som ansågs skandalös. 1976 förhindrade hon maken att åtalas för mutbrott och korruption genom att hota att abdikera.

På sin 71-årsdag den 30 april 1980 abdikerade Juliana som Nederländernas regent till förmån för sin äldsta dotter, den då 42-åriga Beatrix. Från 1999 led hon av demens och sågs aldrig till offentligt.

Juliana var syssling till Carl XVI Gustafs mor och brylling till hans far.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Beatrix av Nederländerna, född 1938
  2. Prinsessan Irene av Nederländerna, född 1939
  3. Prinsessan Margriet av Nederländerna, född 1943
  4. Prinsessan Christina av Nederländerna, född 1947

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexandrine av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adolph av Schwarzburg-Rudolstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie av Schwarzburg-Rudolstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mathilde av Schonburg-Waldenburg
 
 
 
Drottning Juliana
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm II av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm III av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Pavlovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelmina av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Emma av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helena av Nassau-Weilburg
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Vilhelmina
Drottning av Nederländerna
19481980
Efterträdare:
Beatrix