Claes Rålamb (riksråd)

Från Wikipedia
Claes Rålamb
Född8 maj 1622[1][2]
Stockholm[1]
Död14 mars 1698[1] (75 år)
Sankt Nikolai församling[1], Sverige
BegravdKlara kyrka
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet,
Universitetet i Leiden
SysselsättningPolitiker, lagman, diplomat, jurist[3]
Befattning
Landshövding i Uppsala län (1660–1664)
Överståthållare (1673–1678)
Hovrättspresident för Göta hovrätt (1678–1682)
Lagman, Norrfinne lagsaga (1680–1682)
MakaElisabet Gyllenstierna
BarnAnna Rålamb (f. 1649)
Åke Rålamb (f. 1651)
Hans Rålamb (f. 1652)
Bror Classon Rålamb (f. 1668)[4]
Gustaf Rålamb (f. 1675)
FöräldrarBroor Andersson Rålamb[4]
Anna Claesdotter Tott[4]
Redigera Wikidata
Turkisk kvinna. Från den rålambska dräktboken.

Claes Rålamb, född 8 maj 1622 i Stockholm, död där 14 mars 1698, var en svensk friherre och ämbetsman. Han är gravsatt i Klara kyrka. Åke Rålamb (1651–1718) var son till Claes Rålamb.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Claes Rålamb föddes i Stockholm som son till generalguvernören i Finland Bror Andersson Rålamb och Anna Claesdotter Tott. Han inskrevs 1638 vid Uppsala universitet och begav sig därefter på en utrikes resa 1642–1644 där han bland annat besökte Saumur och Paris och var inskriven vid universitetet i Leiden 1642. På hemvägen besökte han fredskonferensen i Osnabrück och fick därefter diplomatiska uppdrag bland annat vid fredsförhandlingarna i Brömsebro 1645. 1644 deltog han första gången vid riksdagen och kom därefter att närvara vid alla svenska riksdagar fram till 1678. Trots sitt första diplomatiska uppdrag fick Claes Rålamb inga fler statliga uppdrag, utan ägnade de närmaste tio åren av sitt liv åt att sköta sina gods och privata studier. Man har gissat att det kan ha berott på en konflikt med drottning Kristina men några belägg för en sådan finns inte. 1655–1660 var han hov- och krigsråd i den Pommerska staten.[5]

Tiden i Konstantinopel[redigera | redigera wikitext]

År 1657 sändes han av Karl X Gustav på ett uppdrag till Konstantinopel. Syftet var att förmå sultanen att vidta ett antal åtgärder som låg i svenskt intresse i samband med det pågående kriget i Polen. Rålamb hade dock inget att erbjuda i utbyte och uppdraget misslyckades därför. Rålamb kom att tillbringa närmare ett år i Konstantinopel och hemförde en dräktbok och förlagor till stora målningar av en av sultanens processioner, som nu hänger på Nordiska museet[6].

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Vid riksdagen 1660 framträdde Rålamb, som ännu inte blivit friherre, som talesman för lågadeln och försvarade deras rättigheter gentemot den titulerade adeln i rangordningsfrågan. Frågan gällde om rangordningen skulle gå efter förtjänst och ämbete eller efter börd. Det senare, som gällde vid tiden, innebar att grevar och friherrar alltid hade högre offentlig rang än den otitulerade adeln, även om en otitulerad adelsman hade högre tjänst.[7] Under mitten av 1660-talet drogs Rålamb in i konflikten mellan Magnus Gabriel De la Gardie och Gustaf Bonde i frågan om Sveriges ekonomiska politik och sällade sig där till Bondes sida. I slutet av 1660-talet kom denna motsättning även att föras över till utrikespolitiken där Rålamb förordade ett närmande gentemot England och Nederländerna medan De la Gardie i stället arbetade för en fortsatt allians med Frankrike. Under 1670-talet växlade han dock åsikt i syfte att försöka vinna inflytande hos den nu myndige Karl XI. År 1674 blev han friherre och var åren 1673–1678 överståthållare i Stockholm. Rålamb var en av stormaktstidens mäktigaste kulturpersonligheter.[8] Rålamb kom dock i slutet av 1670-talet att utmanövreras från det politiska inflytande kring kungen av Johan Göransson Gyllenstierna och hans anhängare sedan han fört fram förräderianklagelser om Johan och hans bror Jöran Gyllenstierna. Han kom att förflyttas från Stockholm till en post som president i Göta hovrätt. En tjänst som hovrättsråd i Åbo som Rålamb tidigare tilldelats tillträdde han aldrig.[5]

Ägande[redigera | redigera wikitext]

Han ägde bland annat Bysta i Askers socken (Örebro län) och Brogård i Bro samt Länna i Almunge. Han förlorade all sin egendom till följd av reduktionen och enväldets räftsepolitik. Det storslagna Rålambska biblioteket skänktes av Karl XI till Uppsala universitet. Mindre känt är att han byggde ett stenhus på sin tomt vid Karduansmakargatan i Stockholm på 1660-talet. Det var planerat som ett italienskt palats med en kolonnomgärdad gård enligt en ritning i Granhammarssamlingen i Nordiska museet, tillskrivet Jean de la Vallée. Det kom att byggas i förminskat skick och dess pilasterindelade fasad finns att beskåda än i dag.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Clas Rålamb, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Claes Rålamb, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Björn Asker: Claes Rålamb (riksråd) i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
  6. ^ Nordiska museet
  7. ^ sid. 126 i Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Konung Karl XI:s förmyndare. Afd. 2
  8. ^ Högberg 1981, s. 263.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bäärnhielm, Göran (2006). The Rålamb collections in the National Library and the National Archives. The sultan's procession : the Swedish embassy to sultan Mehmed IV in 1657–1658 and the Rålamb paintings. sid. 279–305. Libris 10263251. ISBN 91-86884-18-2 
  • Ellehag, Claes (2013). ”Clas Rålamb som byggherre : tankar om några bevarade arkitekturritningar från 1600-talet”. Konsthistorisk tidskrift 2013(82):1: sid. 36–51. ISSN 0023-3609.  Libris 14079394
  • Jarring, Gunnar (1986). ”Claes Brorsson Rålamb : 1600-talsresenär, diplomat och kulturpersonlighet”. Meddelanden / Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1986(11): sid. 29–44. ISSN 0347-8068.  Libris 10264410
  • Kármán, Gábor (2008). ”Främlingskapets grader : Claes Rålambs resa till Osmanska riket 1657–1658”. Karolinska förbundets årsbok 2008: sid. 40–107. ISSN 0348-9833.  Libris 11304696
  • Larsson, Göran (1999). ”En svensk 1600-talsbeskrivning från den Stora Porten i öster.”. Folkets historia (Stockholm: Riksföreningen för folkets historia) 1999(27:2): sid. 2–12. ISSN 0349-6279.  Libris 3138002
  • Alay-i hümayun : İsveç elçisi Rålamb'ın İstanbul ziyareti ve resimleri. İstanbul: Kitap Yayinevi. 2006. Libris 11230477. ISBN 975-6051-45-0 
  • Westerberg, Sten (2012). Clas Rålamb : maktspelare i storhetstidens Sverige. Stockholm: Atlantis. Libris 13362478. ISBN 978-91-7353-594-6 
  • Ådahl, Karin (2002). ”Claes Rålambs turkiska målningar”. Sverige och den islamiska världen (2002): sid. 106–110.  Libris 9468525

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Claes_Rålamb_(riksråd)&oldid=50703012”