Crohns sjukdom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Crohns sjukdom
Klassifikation och externa resurser
De tre vanligaste områden i tarmen som drabbas av Crohns sjukdom är ileum, ileokolon och kolon (tjocktarm).[1]
ICD-10 K50
ICD-9 555
OMIM 266600
DiseasesDB 3178
MedlinePlus 000249
eMedicine med/477  ped/507 radio/197
MeSH engelsk

Crohns sjukdom, även känt som Crohns syndrom och regionell enterit, är en typ av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar alla delar av mag- och tarmkanalen från mun till anus.[2] Symptom innefattar ofta buksmärta, diarré (kan även vara blodig vid svår inflammation), feber och viktnedgång.[1][2] Även områden utanför mag- och tarmkanalen kan drabbas av komplikationer som anemi; eksem eller utslag, artrit, ögoninflammation (uveit); och trötthet (ibl. fatigue). Hudutslaggen kan bero på infektion såväl som pyoderma gangrenosum eller erythema nodosum. Ileus förekommer relativt vanligen, och de med Chrons har en förhöjd risk för tjocktarmscancer.[1]

Crohns sjukdom är orsakat av en kombination av olika miljö-, immun- och bakteriella faktorer hos genetiskt känsliga individer.[3][4][5] Sjukdomen orsakar en kroniskt tillstånd i vilket kroppens immunsystem ger sig på mag- och tarmkanalen, möjligen riktat mot microbiella antigen.[4][6] Trots att Crohns sjukdom är en immunsjukdom verkar den inte vara en autoimmun sjukdom (i och med att immunsystemet inte riktas mot kroppen självt).[7] Den underliggande immunorksaken är oklar; dock är det möjligen ett tillstånd av immunosuppresion.[6][8][9] Ungefär hälften av risken anses relaterad till genetik, och fler än 70 gener har visat sig vara inblandade.[10][1] Rökare har dubbelt så hög sannolikhet att drabbas av Crohns än icke-rökare.[11] Sjukdomen börjar ofta efter en gastroenterit (i talspråk magsjuka). Diagnosen baserar på ett antal fynd, bland annat: biopsi och bedömning av bålväggens utseende, medicinsk bildtagning och skildring av sjukdomsförloppet. Andra tillstånd som ger liknande symptom kan vara: irritable bowel syndrome (IBS) och Behcets sjukdom.[1]

Det finns ingen medicinsk behandling eller kirurgi som botar Crohns sjukdom. Behandlingen syftar att lindra individens symptom, undvika ytterligare skov. I de som nyligen diagnosticerats kan kortikosteroider användas under en kort period för att snabbt förbättra sjukdomen med en annan medicin som antingen methotrexat eller en thiopurin används för att undvika ytterligare skov. En viktig del av behandlingen är sluta röka. En utav fem individer med sjukdomen tas in på sjukhus varje år, och häflten av de dravbbade kan behöva kirurgi under något tillfälle sett till en tioårsperiod med sjukdom. Medan kirurgi bör användas så lite som möjligt är det viktigt vid vissa abscesser, vissa former av ileus och cancer. Undersökning med koloskopi för att leta efter cancer rekommenderas med några års mellanrum från det att individen haft sjukdom i åtta år.[1]

Crohns sjukdom drabbar ungefär 3.2 per 1,000 människor i Europa och Nordamerika.[12] Sjukdomen är ovanligare i Asien och Afrika.[13][14] Historiskt sett har sjukdomen varit vanligare i den utvecklade delen av världen.[15] Tillståndet har dock sett en ökning i U-länder sedan 1970-talet.[15][14] Inflammatorisk tarmsjukdom orsakade 35000 dödsfall år 2010[16] och de med Crohns sjukdom har en något lägre förväntad livslängd.[1] Sjukdomen tenderar att uppträda i tonåren och mellan 20 och 29, men sjukdomen kan uppträda vid vilken ålder som helst.[1][2] Kvinnor och män drabbas i lika utsträckning.[2] Sjukdomen är uppkallad efter gastroenterologen Burril Bernard Crohn, som år 1932 tillsammans med två andra kollegor vid Mount Sinai Hospital, New York beskrev en serie med patienter med inflammation i terminala ileum (en del av tunntarmen), vilket är den del av tarmen som oftast drabbas av sjukdomen.[17]

Klinisk bild[redigera | redigera wikitext]

Oftast är slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade. Inflammationen sträcker sig över alla tarmvägglager. Buksmärta, viktminskning och diarré samt blodig avföring är vanliga symtom. Perianala fistlar (blindgångar kring anus) och aftösa sår i munnen kan förekomma. Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.

Crohns sjukdom kan vara kopplad till ledinflammation (artrit), knölros och ögoninflammation (uveit).

Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder). Den är också autoimmun. Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Vid diagnostik används oftast koloskopi och gastroskopi som båda har fördelarna att de inflammerade områdena kan observeras direkt och att vävnadsprover kan tas. Nackdelen är att större delen av tunntarmen är oåtkomlig för de båda metoderna. Mer indirekta metoder som tunntarmsröntgen, datortomografi och magnetisk resonanstomografi används även.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Kortison och 5-ASA används som förebyggande behandling. Ett skov behandlas med kortison och antibiotika, oftast Metronidazol eller Ciprofloxacin. Nya studier har påvisat att anti-TNF-alphaantikroppar lindrar sjukdomen. Basbehandling för Chrons sjukdom baseras på Infliximab. I vissa svårare fall kan kirurgi komma i fråga.

Aferes är något som börjar användas mer inom vården. Det fungerar genom att adsorbera överaktiverade vita blodkroppar från blodomloppet, och därigenom den minska effekterna av TNF-α (TNF-alphaantikroppar).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Baumgart DC, Sandborn WJ (2012). ”Crohn's disease”. The Lancet "380" (9853): sid. 1590–605. doi:10.1016/S0140-6736(12)60026-9. PMID 22914295. 
  2. ^ [a b c d] ”Crohn's Disease”. July 10, 2013. http://digestive.niddk.nih.gov/ddiseases/pubs/crohns/. Läst 12 June 2014. 
  3. ^ Cho JH, Brant SR (2011). ”Recent Insights into the Genetics of Inflammatory Bowel Disease”. Gastroenterology "140" (6): sid. 1704–12. doi:10.1053/j.gastro.2011.02.046. PMID 21530736. 
  4. ^ [a b] Dessein R, Chamaillard M, Danese S (2008). ”Innate Immunity in Crohnʼs Disease”. Journal of Clinical Gastroenterology "42": sid. S144–7. doi:10.1097/MCG.0b013e3181662c90. PMID 18806708. 
  5. ^ Stefanelli T, Malesci A, Repici A, Vetrano S, Danese S (2008). ”New Insights into Inflammatory Bowel Disease Pathophysiology: Paving the Way for Novel Therapeutic Targets”. Current Drug Targets "9" (5): sid. 413–8. doi:10.2174/138945008784221170. PMID 18473770. 
  6. ^ [a b] Marks DJ, Rahman FZ, Sewell GW, Segal AW (2010). ”Crohn's disease: An immune deficiency state”. Clinical reviews in allergy & immunology "38" (1): sid. 20–31. doi:10.1007/s12016-009-8133-2. PMID 19437144. 
  7. ^ Casanova JL, Abel L (Aug 31, 2009). ”Revisiting Crohn's disease as a primary immunodeficiency of macrophages.”. The Journal of experimental medicine "206" (9): sid. 1839–43. doi:10.1084/jem.20091683. PMID 19687225. 
  8. ^ Lalande JD, Behr MA (2010). ”Mycobacteria in Crohn's disease: How innate immune deficiency may result in chronic inflammation”. Expert review of clinical immunology "6" (4): sid. 633–41. doi:10.1586/eci.10.29. PMID 20594136. 
  9. ^ Yamamoto-Furusho JK, Korzenik JR (2006). ”Crohn's disease: Innate immunodeficiency?”. World Journal of Gastroenterology "12" (42): sid. 6751–5. PMID 17106921. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/6751.asp. 
  10. ^ Cosnes J (2004). ”Tobacco and IBD: Relevance in the understanding of disease mechanisms and clinical practice”. Best Practice & Research Clinical Gastroenterology "18" (3): sid. 481–96. doi:10.1016/j.bpg.2003.12.003. PMID 15157822. 
  11. ^ Molodecky, NA; Soon, IS; Rabi, DM; Ghali, WA; Ferris, M; Chernoff, G; Benchimol, EI; Panaccione, R; et al. (Jan 2012). ”Increasing incidence and prevalence of the inflammatory bowel diseases with time, based on systematic review.”. Gastroenterology "142" (1): sid. 46-54.e42; quiz e30. PMID 22001864. 
  12. ^ Prideaux, L; Kamm, MA; De Cruz, PP; Chan, FK; Ng, SC (Aug 2012). ”Inflammatory bowel disease in Asia: a systematic review.”. Journal of gastroenterology and hepatology "27" (8): sid. 1266-80. PMID 22497584. 
  13. ^ [a b] Hovde, Ø; Moum, BA (Apr 21, 2012). ”Epidemiology and clinical course of Crohn's disease: results from observational studies.”. World journal of gastroenterology : WJG "18" (15): sid. 1723-31. PMID 22553396. 
  14. ^ [a b] Burisch, J; Munkholm, P (Jul 2013). ”Inflammatory bowel disease epidemiology.”. Current opinion in gastroenterology "29" (4): sid. 357-62. PMID 23695429. 
  15. ^ Lozano, R; Naghavi, M (Dec 15, 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.”. Lancet "380" (9859): sid. 2095-128. PMID 23245604. 
  16. ^ Crohn BB, Ginzburg L, Oppenheimer GD (2000). ”Regional ileitis: A pathologic and clinical entity. 1932”. The Mount Sinai journal of medicine, New York "67" (3): sid. 263–8. PMID 10828911. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]