Kolera
| Kolera | |
| Klassifikation och externa resurser | |
Kolerabakterien, Vibrio cholerae, sedd genom ett svepelektronmikroskop
|
|
| ICD-10 | A00. |
|---|---|
| ICD-9 | 001 |
| DiseasesDB | 2546 |
| MedlinePlus | 000303 |
| eMedicine | med/351 ped/382 |
| MeSH | svensk engelsk |
Kolera är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae via ett exotoxin. Toxinet verkar genom att påverka adenylatcyklas vilket resulterar i att tarmens celler börjar utsöndra elektrolyter med vilka vatten dras med. Sjukdomen kan inom några få timmar eller dagar ge våldsamma diarréer och leda till döden.[1]
Det farligaste med kolera är den mycket stora vätskeförlusten, som kan uppstå efter kort tid. Obehandlad kan vätskeförlusten leda till döden inom ett dygn efter sjukdomens utbrott. Effekterna av sjukdomen går enkelt att bryta om kunskap om sjukdomen finns, vilket dessvärre inte alltid är fallet i vissa utvecklingsländer. I sådana länder är sjukdomen därför ofta dödligt farlig, medan överlevnadsstatistiken i de industrialiserade länderna är mycket hög. Behandlingen vid måttliga besvär är stort tillskott av vätska, med nödvändiga salter för att undvika saltbrist. I allvarligare fall kan tunntarmens förmåga att ta upp vatten vara helt slagen ur spel, och vätska måste då ges intravenöst. Med behandling kan dödligheten gå ner till under 1 procent, men utan behandling avlider omkring hälften av de drabbade.
Smittspridning sker via smittat vatten, och bakterien har möjlighet att överleva länge i kallt vatten.
Innehåll |
[redigera] Koleraepidemier i Sverige
Som en följd av den kraftiga urbaniseringen var Sverige hårt drabbat av kolera under 1800-talet. De första fallen av kolera i Sverige visade sig i juli 1834, och i augusti samma år bröt den första epidemin ut i Göteborg. Koleran återkom åren 1850, 1852, 1853, 1855, 1857, 1859 och 1866.[2] Antalet sjukdomsfall minskade sedan emellertid kraftigt i takt med att moderna avloppssystem började byggas, och allmänhygienen förbättrades. Sedan 1990 har endast fem kliniska fall anmälts i Sverige, åren 1992, 1994, 1995, 2003 och 2004.
Kolera är en allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen.[3]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ ”Cholera Fact sheet N°107”. WHO Media centre. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs107/en/. Läst 6 januari 2012.
- ^ Det gamla Göteborg I, C R A Fredberg,Göteborg 1921, ss. 466
- ^ https://lagen.nu/2004:168#K1P3S2
[redigera] Tryckta källor
- Arvidsson, Sven-Ove (1920-); De svenska koleraepidemierna – en epidemiografisk studie, Stockholm Karolinska institutet, 1972
- Benoiston de Châteauneuf, Louis-François; Rapport sur la marche et les effets du Choléra-morbus dans Paris et les communes rurales du département de la Seine, année 1832, Paris, 1834, LIBRIS-id 10424128
- Briggs, Charles L (1953-) and Mantini-Briggs, Clara ; Stories in the time of cholera – racial profiling during a medical nightmare, Berkeley Calif., 2003, ISBN 0-520-23031-0
- Tallerud, Berndt; Kolera – en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden, Knights Förlag, 2006, ISBN 91-973608-5-6
[redigera] Vidare läsning
- Matz, Erling (1993). ”Sista striden mot koleran eller den envise doktorn på Fejan.”. Roslagen (1993): s. [160]-175 : ill. (vissa i färg).. Libris 8740581
- Öberg, Lars (1988). Koleraepedimien i Göteborg 1834: katastrofen som vändes till hygieniska reformer. Göteborg: Förb.. Libris 857733
[redigera] Externa länkar
Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
