Ulcerös kolit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ulcerös kolit
Klassifikation och externa resurser
Endoskopisk bild av ett sigmoidalt colonsegment drabbat av ulcerös kolit. Notera det vaskulära mönstret av colon och den fokala fragiliteten hos mucosan.
ICD-10 K51
ICD-9 556
OMIM 191390
DiseasesDB 13495
eMedicine med/2336 

Ulcerös kolit (Colitis ulcerosa) betyder blödande tjocktarmsinflammation och är en inflammatorisk tarmsjukdom som endast berör tjocktarmen och ändtarmen. Den räknas in i gruppen inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), där också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit ingår. Inflammationen uppkommer av att kroppens immunförsvar börjar angripa den egna vävnaden. Sjukdomen kommer i attacker, så kallade skov, och blir i allmänhet mer allvarliga ju mer utbredd sjukdomen är, även om det är väldigt individuellt. Sjukdomens utbredning brukar delas in i proktit (endast ändtarmen), vänstersidig kolit (från rektum upp till tjocktarmens första krök på vänster sida om buken) och total eller pan kolit (hela änd- och tjocktarmen är inflammerad). Skoven kan komma med ett par månaders mellanrum men kan också hålla sig borta i flera år.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

  • Diarré
  • Slem och blod i avföringen
  • Feber
  • Många toalettbesök om dagen
  • Krampliknande smärta i tjocktarmen i samband med toalettbesök
  • Smärta i muskler och leder
  • Trötthet
  • Viktminskning

Om man misstänker att man har ulcerös kolit bör man söka läkare då det är viktigt att få inflammationen under kontroll i ett tidigt skede.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Man vet inte mycket om vilka mekanismer som gör att sjukdomen debuterar och brukar prata om en kombination av arv, miljö (PFOA / c8) och kost. Stress kan vara en bidragande orsak både till sjukdomens debut och nya skov[1][2], men detta gäller inte alla. Kosten kan ha en viss betydelse, se nedan.Icke rökare drabbas oftare av ulcerös kolit, rökstopp kan trigga i gång sjukdomen.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen går i första hand ut på att häva skovet. Detta görs med antiinflammatoriska mediciner, framför allt kortison. Därefter läggs underhållsmediciner till, som skall hjälpa till att hålla framtida skov borta. Vid långvariga skov kan det bli aktuellt med alternativa mediciner för att undvika kortisonberoende och kortisonets skadliga effekter på kroppen. Vid svår ulcerös kolit kan det bli aktuellt med operation då den inflammerade delen av tarmen avlägsnas och resten kopplas ihop igen. Vanligtvis får patienten gå med stomi ("påse på magen") i de månader det tar för tarmen att läka. I Sverige väljer man i första hand medicinsk terapi och opererar bara i nödfall. Aferesbehandlingar är en metod som visat sig ha goda resultat. Rökning har en lugnande inverkan på tarmen.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Studier genomförda på Lunds Tekniska Högskola visar att kombinationen av probiotika och blåbär kan lindra och skydda mot tarminflammationer, t ex ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Scheuer, Adam. ”Colitis and Stress 151 Patient Survey Results”. http://www.ihaveuc.com/colitis-and-stress-151-patient-survey-results-part-4/. Läst August 11, 2012. 
  2. ^ Scheuer, Adam. ”157 Patient Ulcerative Colitis Flare Survey Results”. http://www.ihaveuc.com/157-patient-ulcerative-colitis-flare-survey-results/. Läst 21 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]