Dasyurus viverrinus

Från Wikipedia
Dasyurus viverrinus
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningRovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
FamiljRovpungdjur
Dasyuridae
SläktePungmårdar
Dasyurus
ArtDasyurus viverrinus
Vetenskapligt namn
§ Dasyurus viverrinus
Auktor(Shaw, 1800)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Dasyurus viverrinus[2][3][4][5] är en pungdjursart som först beskrevs av George Shaw 1800. Dasyurus viverrinus ingår i släktet pungmårdar och familjen rovpungdjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 35 till 45 cm, en svanslängd av 21 till 30 cm och en vikt mellan 0,6 och 1,55 kg. Den motsvarar i storleken en liten tamkatt. Pälsens färg varierar mellan svart, brun och gråaktig. På ovansidan förekommer dessutom flera vita fläckar eller punkter. Ibland är svansens spets vit. Liksom andra pungmårdar har arten en spetsig nos, en rosa näsa och skarpa tänder. I motsats till andra pungmårdar saknar Dasyurus viverrinus stortån vid bakfoten.[8]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Pungdjuret är endemiskt på ön Tasmanien och på Bruny Island söder om Australien. Arten vistas där i nästan alla habitat. Tidigare fanns arten även på Australiens fastland i delstaterna South Australia, Victoria och New South Wales. Den sista kända individen på fastlandet dog 1963 i en trafikolycka. Dasyurus viverrinus lever bland annat i mera torra skogar, i gräsmarker, på jordbruksmark, i hedområden och i myr men den undviker regnskogar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten är främst aktiv på natten och ibland är den dagaktiv. Den vilar i bergssprickor eller i håligheter under trädrötter. Dasyurus viverrinus jagar huvudsakligen insekter och små ryggradsdjur som gnagare, hardjur och andra pungdjur. Den äter även frukter, andra växtdelar och kadaver. Bönder på Tasmanien påstår dessutom att Dasyurus viverrinus dödar fjäderfä och andra husdjur men det är oftast sjuka eller svaga individer som faller offer.[8]

Fortplantningstiden sträcker sig från senare hösten till tidiga vintern, mellan maj och augusti på södra jordklotet. Dräktigheten varar 20 till 24 dagar och sedan föds upp till 30 underutvecklade ungar. Honan har bara 6 till 8 spenar i pungen (marsupium) och därför dör de flesta ungar kort efter födelsen.[8][9] De ungar som får plats vid en spene diar sin mor cirka 18 veckor men redan efter 8 veckor vistas de tidvis utanför pungen. Den genomsnittliga livslängden i naturen uppskattas vara 5 år och med människans vård kan Dasyurus viverrinus leva nästan 7 år.[8]

Status[redigera | redigera wikitext]

Introducerade konkurrenter eller fiender som hundar, rödrävar och tamkatter är ett hot för artens bestånd. Däremot är inte helt utrett om de helt var ansvarig för pungmårdens utdöende på fastlandet. Kanske var även sjukdomar inblandade. Populationen på Tasmanien anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Dasyurus viverrinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Dasyurus viverrinus, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] T. Dela Cruz (2 maj 2002). ”Eastern quoll” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. Arkiverad från originalet den 16 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160516040835/http://animaldiversity.org/accounts/Dasyurus_viverrinus/. Läst 17 oktober 2015. 
  9. ^ R. Edwards (2 maj 2012). ”Eastern quoll”. ARKive. Arkiverad från originalet den 5 september 2015. https://web.archive.org/web/20150905184040/http://www.arkive.org/eastern-quoll/dasyurus-viverrinus/. Läst 17 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]