De tre ravinernas damm

De tre ravinernas damm
De tre ravinernas damm, nedströmssidan.
Officiellt namn	长江三峡大坝
Dämmer upp	Yangtzefloden
Skapar	De tre ravinernas reservoar
Plats	Sandouping, Yichang, Hubei, Kina
Underhålls av	China Three Gorges Project Corporation
Längd	2 335 m
Höjd	185 m
Bredd (vid basen)	115 m
Bygget påbörjades	14 december 1994
Byggkostnad	Uppskattat till 180 miljarder yuan
Vattenkraftverk
Fallhöjd	185 m
Effekt	22 500 MW
Årsproduktion	ca 100 TWh
Turbinantal	26
Geografiskt läge
Koordinater	30°49′48″N 111°0′36″Ö

Vy över de nybyggda dubbla slussarna som låter fartyg passera dammen.

De tre ravinernas damm (förenklade kinesiska tecken: 三峡大坝, traditionella kinesiska tecken: 三峽大壩; pinyin: Sānxiá dàbà) är en vattenkraftsdamm i Yangtze-floden (kinesiska: 长江; pinyin: Chángjiāng) i sydvästra Kina på gränsen mellan Hubei och Chongqing. Längst ned, vid staden Yichang i Hubei, ligger den stora kraftstationen, Gezhouba. Dammen började byggas 1993 och när den färdigställdes 2012 var den världens största damm.

Dammen är döpt efter De tre ravinerna som floden flyter igenom, uppströms från dammen sett. Den är 2 309 meter lång och får en höjd av 185 meter. De 34 turbinerna kan producera en niondel av Kinas elbehov (med en total effekt på 22 500 megawatt). Vattenmagasinet började fyllas 1 juni 2003 och när det är fyllt kommer det att sträcka sig ända upp till Chongqing, nästan 600 kilometer bort. De 32 huvudturbinerna har en effekt på 700 MW vardera. De två sista turbinerna är för kraftverkets egen energiförsörjning och har en effekt på 50 MW vardera.

Vattenmagasinet kommer till stor del att dränka ravinerna och många andra kulturella och arkeologiska miljöer uppströms. Detta medför att 1,4 miljoner människor är tvungna att flytta på grund av det stigande vattnet. Den 13 oktober 2007 meddelande den kinesiska regeringen att ytterligare fyramiljoner invånare kring floden måste omplaceras. Regleringen får även betydande negativ återverkan på det akvatiska ekosystemet. Det förefaller i december 2006, som om dammbygget har varit en slutlig bidragande faktor till utrotningen av den kinesiska floddelfinen. Dessa problem har medfört protester, både i och utanför Kina.

Landet är dock i mycket stort behov av elenergi, vilket är dammförespråkarnas huvudargument. Det andra argumentet är att en damm reglerar floden och därmed minskar risken för översvämningar som bara under 1900-talet skördat över 400 000 liv. Kritiker menar dock att det relativa bidraget till landets energiförsörjning kommer att minska dramatiskt i takt med ökat energibehov, och att dammen i sig bäddar för en potentiell översvämningskatastrof vid eventuella jordbävningar, materialsvagheter eller attentat. Även dammens möjligheter att stoppa översvämningar har kritiserats, då en damm producerar som mest energi när den är full, vilket leder till att dess förmåga att stoppa vatten för att förhindra översvämningar minskar. En svensk energidelegation besökte Gezhouba redan 1981 för informationsutbyte kring projektet i samband med ett statsbesök.

Tre raviners damm är det nedersta i en kaskadliknande serie av sammanlagt tolv ”vattenkrafts-mega-baser” som Kinas centralregering planerar att bygga längs floden Yangtzes övre och mellersta lopp, samt längs dess olika tillflöden. De tolv megabaserna kommer att innefatta sammanlagt fler än hundra vattenkraftverk. Byggandet av tre av dessa megabaser har redan inletts. Kritiker har visat på att en eventuell kollaps (orsakad av till exempel en av de i området ofta förekommande jordbävningarna) av en av de högre belägna dammarna i detta system, eventuellt skulle kunna leda till en dominoeffekt, där även lägre belägna dammar kollapsar under trycket av enorma vattenmassor.

Kinesisk mediadebatt om projektet 2007

En intensiv mediedebatt angående dammprojektet har utbrutit i kinesiska media under sommaren och hösten 2007. Lokala politiker i Chongqing och andra områden i dammens absoluta närhet har hävdat att konstruktionen av dammen kommer att leda till en ekologisk katastrof i området. De har krävt större ekonomiska bidrag från centralregeringen i Beijing för att motverka dessa negativa konsekvenser.

Lokala miljöaktivister i området har hävdat att stora delar av de ekonomiska bidragen från Beijing förskingrats av lokala politiker. Så har till exempel den utlovade kompensationen till invånare i området, som tvingats flytta på grund av dammens konstruktion, blivit mindre än en tredjedel av vad som ursprungligen utlovats.

Den omfattande mediadebatten har riskerat att skada den internationella bilden av Kina innan de olympiska spelen i Beijing (2008). Dammprojektet har en oerhört hög profil, både i Kina och internationellt.

Regeringen i Beijing har svarat med flera olika medel för att lösa problemen. Flera lokala partifunktionärer som ertappats med korruption har avskedats och/eller lagförts. Fler specialister från huvudstaden har skickats ut för att övervaka och styra arbetet på plats. De ekonomiska bidragen till området har ökats, om än inte i så stor omfattning som de lokala politikerna ursprungligen krävt. Vidare har också rapporteringen i kinesiska medier angående projektet ställts under strängare kontroll från den kinesiska censuren.

Händelserna kring projektet visar tydligt att olika nivåer i det kinesiska systemet inte nödvändigtvis är av samma uppfattning. Det finns inom Kinas politiska system ofta stora spänningar mellan olika politiska grupperingar inom kommunistpartiet och mellan politiker eller administratörer på olika nivåer inom systemet.