Den Nya Välfärden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den Nya Välfärden (DNV) är en opinionsbildande svensk nyliberal tankesmedja och stiftelse, understödd av bland annat Svenskt Näringsliv.[1] Tankesmedjan uppger att de arbetar för demokrati, välfärd och företagande. Den Nya Välfärden är partipolitiskt obunden. Sedan 1988 har stiftelsen presenterat förslag för bland annat: mer entreprenader inom och konkurrensutsättning av all offentlig service, sänkta skatter, lika möjlighet till utveckling, utbildning och omsorg, minskade samhällsåtaganden genom att större ansvar läggs på varje enskild individ att klara sitt liv, större inslag av personval och införande av en författningsdomstol.[2]

Den Nya Välfärden grundades 1988 av Patrik Engellau, tidigare forskare på Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) (dagens Svenskt Näringsliv), och G Rune Berggren, tidigare generaldirektör för Riksrevisionsverket.[3]

Stiftelsen startade sitt arbete genom att använda den utredningsmetod som staten använder – offentliga utredningar.[3] Man kallar sina rapporter Medborgarnas offentliga utredningar (MOU) (jämför Statens offentliga utredningar – SOU). Även stiftelsens projektnamn samt cheferna (ombudsmän) för de olika politikområdena har drag av det offentliga.

Historia och genomslag[redigera | redigera wikitext]

Den Nya Välfärden var en del av vad statsvetaren Kristina Boréus kallar "högerprojektet" som främst ville påverka samhällets elit i dess inställning till politiska liberaliseringar. Näringslivets presstjänst och Ekonomifakta skulle förse tidningar och näringslivsanknutna organisationer och opinionsbildare med information, bokförlaget Ratio och Timbro skulle ge ut böcker med marknadsliberala budskap, och projektet "Den Nya välfärden" skulle samla och presentera idéer och beslutsunderlag, som skulle överlämnas till politiker.[4] Den Nya välfärden presenterade under 1980-talet ett förslag till ny grundlag för Sverige. Organisationen föreslog att genom lagstiftning skapa större marknadsfrihet och en mindre välfärdsstat. I grundlagen skulle det bland annat finnas förstärkta skrivningar kring äganderätten, att välfärdsstaten inte fick utgöra större andel än hälften av BNP samt att skatter och avgifter inte fick ta mer än 50 procent av en individs inkomster. Programförklaringen fick sitt konkreta genomslag i den politiska diskussionen i skiftet 1980–1990-talen genom att en tidigare medarbetare, Ian Wachtmeister, använde tankesmedjans skrifter och utredningarna till att bygga Ny demokratis partiprogram samt till underlag för partiets motioner i Sveriges Riksdag.[1]

Frågor som DNV driver eller har drivit[redigera | redigera wikitext]

Den Nya Välfärden driver frågor om att minska antalet regler och kostnader för företag, till exempel genom avskaffandet av 3:12-reglerna, eller fåmansbolagsreglerna, som innebär beskattning av små aktiebolag, halverade arbetsgivaravgifter för alla företag, eller åtminstone för lönekostnader upp till tre miljoner kronor (ca 10 anställda) och en uppluckrad arbetsrätt för arbetstagare vilket förenklar för företag vid nyanställningar, samt ger företagare bättre skydd.

Inom den offentliga verksamheten arbetar DNV för att konkurrensen upprätthålls genom att bland annat granska offentliga upphandlingar genom verksamheten Konkurrenskommissionen, arbetar för ett förbättrat företagarklimat genom att bland annat granska kommunala försäljningar och motverka kommunal korruption genom Företagarombudsmannen. DNV arbetar även för att införa hälso- och sjukvårdsföretagsmodellen (HSF) i sjukvården, vilken innebär fri etablering av konkurrerande företag inom sjukvården.

DNV arbetar för den personliga integriteten i Sverige genom Integritetsombudsmannen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Boréus, Kristina (2006) (PDF). Diskrimineringens retorik: En studie av svenska valrörelser 1988–2002. Statens offentliga utredningar. ISBN 91-38-22579-4 
  2. ^ http://www.dnv.se/om-oss/historia/
  3. ^ [a b] http://www.dnv.se/om-oss/
  4. ^ Boréus, Kristina (1994). Högervåg: Nyliberalism och kampen om språket i svensk debatt 1969–1989 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]