Dingtuna socken
| Dingtuna socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Härad | Tuhundra härad |
| Koordinater | 59°34′9″N 16°24′6″Ö / 59.56917°N 16.40167°Ö |
| Kyrkby | Dingtuna |
| Area | 79 km²[1] |
| Folkmängd | 1 860 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 24 invånare/km² |
| Geonames | 8126690 |
| Sockenkod | 2279 |
Dingtuna socken i Västmanland ingick i Tuhundra härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Dingtuna distrikt.
Socknens areal är 79,2 kvadratkilometer, varav 79,0 land.[1] År 2000 fanns här 1 860 invånare[2]. En del av Västerås samt tätorten och kyrkbyn Dingtuna med sockenkyrkan Dingtuna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Dingtuna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Dingtuna församling och för de borgerliga frågorna till Dingtuna landskommun. Landskommunens utökades 1952 och uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Dingtuna-Lillhärads församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Dingtuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tuhundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Västerås kompani, Livregementets grenadjärkår, Västerås kompani och Livkompaniet.[4]
Geografi
Dingtuna socken ligger väster om Västerås, i en bygd rik på fornlämningar. Bland annat finns stensättningar, gravfält och några fornborgar. Karakteristiskt för landskapet är ett brett, öppet stråk från Lövsta och Näsby i söder förbi Dingtuna kyrkby och Råby vidare norrut mot Vångsta. De större gårdarna ligger oftast fritt i det öppna odlingslandskapet, bebyggelsen i övrigt i anslutning till små, ibland parklika skogsdungar. I socknens södra del finns några bevarade bymiljöer. [5][1][6]
Socknen genomkorsas av E18 samt Mälardalsbanan Västerås-Köping.
Fornlämningar
Från bronsåldern finns en mängd spridda gravgrupper samt några små gravfält och dessutom skärvstenshögar och skålgropar. Inom socknen finns drygt 80 gravfält. De är i huvudsak från järnåldern. Från järnåldern finns även omkring 20 km stensträngar. Det finns även fyra fornborgar och tre runstenar.[6][5][7][8]
Namnet
Namnet (1322, Dingitunum) kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, 'inhägnat område'. Förleden har antagits innehålla dyngia, 'hög' syftande på en höjd vid kyrkan men denna tolkning är osäker.[9]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Dingtuna socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Dingtuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Dingtuna socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Dingtuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Dingtuna socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Dingtuna socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Dingtuna socken. Källa: SOFI
- Dingtuna-Lillhärads sockengille
- Dingtuna-Lillhärad sockengille