Mälarbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mälarbanan
Ett pendeltåg på Stäketbron
Ett pendeltåg på Stäketbron
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Stockholm - Hovsta/Frövi- (Örebro)
Anslutande järnvägslinjer Godsstråket genom Bergslagen
Bergslagsbanan
Svealandsbanan
Sala-Oxelösund
Ostkustbanan
Västra stambanan
Organisation
Invigd 1857–2001
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Tekniska fakta
Längd 187 kilometer
Antal spår Enkelspår
Dubbelspår
Stockholm-Kolbäck
Valskog-Arboga
Ökna-Alväng
Spårvidd 1435 millimeter
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter 6,4 ton/m
Största lutning 25,0 
ATC ATC-2
Fjärrblockering Ja, System H
Hastighet 200 km/h
Elektrifierad 1946-1947, 1997[1]
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]

Mälarbanan kallas den järnväg som går norr om Mälaren från Stockholm C via Västerås C till Hovsta norr om Örebro C. Den anslutande sträckan Jäders bruk-Frövi räknas också till Mälarbanan.[3] Dubbelspår finns på sträckorna Stockholm CKolbäck, ValskogArboga, Ökna-Alväng samt Frövi-Hovsta-Örebro. Övriga sträckor är enkelspåriga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det som idag kallas Mälarbanan bestod ursprungligen av flera enskilda järnvägar, med undantag av den nybyggda sträckan mellan Arboga och Örebro (Jädersbruk-Hovsta).

1876 färdigställdes sträckan TomtebodaTillberga (norr om Västerås)–Köping av bolaget Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB). SWB förstatligades 1945.

Delen Köping-Arboga invigdes 1867 som Arboga-Köpings Järnväg. Sträckan Arboga-Frövi-Örebro byggdes klar redan 1857 av Köping-Hults Järnväg. Hela sträckan mellan Köping och Frövi kom 1897 att tillhöra TGOJ, vars banor införlivades med det statliga järnvägsnätet 1989.[4] Det genande avsnittet mellan Jäders bruk och Hovsta färdigställdes 1997 av Banverket.

Ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

Under perioden 1990–2001 byggdes Mälarbanan om till dubbelspår i en rakare och snabbare sträckning Kallhäll–Kolbäck. Sträckan Arboga–Örebro har nybyggts enkelspårigt (med ett 10 km långt mötesspår), men där finns den gamla banan via Frövi kvar parallellt. Sträckan Arboga–Örebro har byggt endast för persontafik och har branta backar (upp till 2,5%). Järnvägen har fått 250 km/h som teoretiskt möjlig toppfart längs delar av banan, i första hand Kungsängen-Västerås, något som i praktiken kommer att kunna utnyttjas först då ett nyare signalsystem införts och höghastighetståg satts i trafik.

Trafikverket kommer att bygga ut sträckan Barkarby–Kallhäll till fyra spår[5]. Det planeras bli klart 2016. Sträckan Tomeboda–Barkarby planeras också byggas om till fyra spår, vilket planeras klart ett par år senare. Då kan fjärr- och regionaltåg fritt köra om pendeltåg, och kapaciteten och medelhastigheten ökar och förseningsrisken minskar. Utbyggnaden är en del av Trafiksatsning Stockholm.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Det går år 2013 tåg varannan timme (i varje riktning) Hallsberg-Västerås-Stockholm. Mellan Västerås och Stockholm går tåg varje timme, och i rusningstrafik varje halvtimme. Mellan Bålsta och Stockholm går dessutom pendeltåg varje halvtimme, och öster om Kungsängen går pendeltåg varje kvart.

Utöver pendeltågen och SJ:s regional- och intercity-tåg trafikeras banan av Tåg i Bergslagen samt godståg för bland andra TGOJ, Green Cargo och Hector Rail.

Tunnlar[redigera | redigera wikitext]

Längs Mälarbanan finns mellan Västerås resecentrum och Kallhälls pendeltågsstation åtta tunnlar: Ullbrotunneln 321 meter, Håbotunneln 411 meter, Svartvikstunneln 540 meter, Dalkarlstunneln 142 meter, Stäksundstunneln 123 meter, Stäkettunneln 422 meter, Trappebergstunneln 130 meter och Båghustunneln 565 meter.[6]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Tomteboda–Kallhäll. Sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll på Mälarbanan är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att fyrspår kommer byggas längs nuvarande sträckning. I dagsläget finns bara finansiering för sträckan KallhällBarkarby och planerad byggstart är under 2012 när detaljplan vunnit laga kraft. För sträckorna Barkarby-Duvbo samt Tomteboda-Huvudsta kommer arbetet med en järnvägsplan att inledas under 2012. Sträckan genom Sundbyberg är exkluderad beroende av den höga kostnaden att dra järnvägen genom Sundbyberg. [7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ ”Mälarbanan”. Banverket. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Undersida-1-Jarnvagen/12-Jarnvagen/Malarbanan.aspx. Läst 23 augusti 2009. 
  4. ^ Järnvägsdata. Malung: Svenska Järnvägsklubben. 1992. ISBN 91-85098-71-X 
  5. ^ Mälarbanan, Tomteboda – Kallhäll
  6. ^ Järnväg.net: (Stockholm-) Karlberg-Enköping-Västerås-Arboga-Hovsta (-Örebro).
  7. ^ ”Tomteboda–Kallhäll”. Trafikverket. 31 januari 2012. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]