Dvärgflygpungmus

Dvärgflygpungmus Status i världen: Livskraftig (lc)
Dvärgflygpungmus (Acrobates pygmaeus)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Fåframtandade pungdjur Diprotodontia
Familj	Dvärgflygfalanger Acrobatidae
Släkte	Acrobates
Art	Dvärgflygpungmus A. pygmaeus
Vetenskapligt namn
§ Acrobates pygmaeus
Auktor	Shaw, 1793
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Fjädersvansad flygekorre
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Dvärgflygpungmus (Acrobates pygmaeus) är ett pungdjur i familjen dvärgflygfalanger och den enda arten i sitt släkte.

Djuret är det minsta pungdjuret med förmåga att sväva och ett av de minsta pungdjuren över huvud taget. Den når en kroppslängd mellan 65 och 80 millimeter samt en vikt av 10 till 14 gram. Den långa svansen har vid bägge sidor korta styva hår och påminner på så sätt om en fjäder. Mellan extremiteterna finns en ganska smal glidmembran som vid kanten har hår. Pälsens färg på ovansidan är gråbrun och på undersidan vitaktig.

Teckning från Brehms djurliv.

Dvärgflygpungmus förekommer längs Australiens östra kustlinje. Utbredningsområdet sträcker sig från Kap Yorkhalvön till sydöstra South Australia. Möjligtvis finns arten även på Nya Guinea men det saknas vetenskapliga bevis. Djuret lever i olika habitat, främst i skogar (däribland regnskogar och skogar med eukalyptusträd), men även på gräsmark med några träd samt i bergstrakter.

Dvärgflygpungmus är aktiv på natten. Individerna har särskilt bra förmåga att klättra i träd. Med hjälp av flygmembranen svävar de över distanser upp till 20 meter. Den fjäderliknande svansen använder de för att styra. På dagen vilar de i självbyggda bon av blad, i trädens håligheter, i fågelholk eller andra behållare tillverkade av människan. Dvärgflygpungmöss bildar lösa grupper av upp till 20 individer. Gruppens sammansättning ändrar sig hela tiden och det finns ingen hierarki. Under tider med brist på föda faller de ibland i ett stelt tillstånd (torpor).

Födan utgörs främst av insekter och deras larver samt av nektar och trädens vätskor.

Honor har en väl utvecklad pung med fyra spenar. Vanligen föds två till fyra ungar åt gången som tillbringar sina första två månader i pungen. Sedan stannar de cirka en månad i moderns bo. Honor blir efter 8 månader könsmogna och hannar efter 12 till 18 månader. Den äldsta kända individen i fångenskap blev sju år gammal.

Arten vistas ibland i människans närhet och den listas av IUCN som livskraftig.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 16 juni 2009.

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Dvärgflygpungmus
  Bilder & media
• Foto