Dvärgsparv
| Dvärgsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Dvärgsparv E. pusilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza pusilla | |
| Auktor | Pallas, 1776 |
| Synonymer | |
| Schoeniclus pusillus[2] | |
Dvärgsparv (Emberiza pusilla) är en fågel i familjen fältsparvar, som häckar på tajgan i norra palearktis.
Utseende och läte
Dvärgsparven är en liten fältsparv som mäter 12-13,5 centimeter. Den har en kraftigt streckad brun rygg och vit undersida med fin mörk streckning. Den har rödbrunt ansikte och liknar en liten sävsparvshona, men har mörkt hjässidesband, vit orbitalring, och en fin mörk rand bakom örontäckaren. Könen är lika.
Locklätet är ett zick och sången är en drillande siroo-sir-sir-siroo.
Utbredning och systematik
Dvärgsparven häckar på tajgan i nordöstligaste Europa och norra Asien, från norra Skandinavien och österut i ett ganska smalt bälte kring Polcirkeln genom Sibirien till Stilla havet. Den är en flyttfågel som övervintrar i norra Indien, södra Kina och de norra delarna av Sydostasien, där merparten övervintrar i södra Kina.[3] Den brukar anlända till häckningsområdena i slutet av maj till slutet av juni och flyttar i augusti-september.[3] Trots sitt stora utbredningsområde delas den vanligtvis inte upp i några underarter.[4]
Förekomst i Sverige
Dvärgsparven observerades första gången i Sverige 1815 då en individ sköts i Lund.[3] I Sverige utgör den en randpopulation men från 1950-talet och framåt finns observationer som tyder på att den sällsynt men regelbundet häckar i delar av Norrland, speciellt i Lule Lappmark.[3] Från 1958 har den observerats varje år i Sverige och från 1965 har den årligen observerats i Norrland.[3] Den finns upptagen i 2015 års rödlista som sårbar.[5]
Släktestillhörighet
Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Dvärgsparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus.
Ekologi
Dvärgsparven häckar i öppna barrskogsområden, ofta med inslag av björk eller pil. Den bygger ett bo av grässtjälkar som fodras med strån eller renhår. Boet placeras skyddat på marken. Den lägger 4-6 ägg i juni. Dess föda består av insekter när den matar sina ungar, och annars av frön.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt tre och drygt 5,5 miljoner par.[1]
Referenser
- Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Little bunting, läst 2005-08-15
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Emberiza pusilla Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ [a b c d e] Magnus Ullman (2011) Sällsynta fåglar i Sverige: Dvärgsparven, Vår Fågelvärld, vol.70, nr.2, sid:20-25, issn: 0042-2649
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Artdatabankens rödlista 2015
Externa länkar
- Information om dvärgsparv - GlobalTwitcher
- Information om dvärgsparv - Sveriges radio, P2
Wikimedia Commons har media som rör dvärgsparv.- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
