Edna Martin

Från Wikipedia
Edna Martin
Född17 december 1908[1][2][3]
Göteborgs Gamlestads församling[4][1], Sverige
Död11 maj 2003[3] (94 år)
Upplands Väsby[3]
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidHögskolan för design och konsthantverk[3]
SysselsättningTextilkonstnär[3], pedagog[3]
ArbetsgivareSvenskt Tenn (1935–1937)[3]
Svensk Hemslöjd (1937–1951)[3]
Konstfack (1948–1977)[3][6]
Handarbetets vänner (1951–1977)[3]
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1964)[3]
Prins Eugen-medaljen (1971)[3]
Professors namn (1980)[3]
Redigera Wikidata

Astrid Edna Elvira Martin, född Johansson den 17 december 1908 i Gamlestads församling, Göteborg,[7] död 2003 i Upplands Väsby, var en svensk textilkonstnär, utbildad vid Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till kamreren Theodor Johansson och Sophie Flood samt från 1942 gift med juristen Jan Herbert Martin. Hon studerade vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och bedrev omfattande självstudier i bland annat Frankrike.[7] Efter sin debututställning på Röhsska konstslöjdsmuseet 1931 anställdes hon som konstnärlig ledare vid Axevalla-Varuhemslöjd och var därefter medarbetare vid Svenskt Tenn 1935–1937, hon var anställd som textilkonstnär vid Svensk Hemslöjd 1937–1939 och var Svensk Hemslöjds konstnärliga ledare för textilavdelningen 1941–1953.[7] Martin åtog sig 1953 chefskapet för Handarbetets vänner, Licium samt Sätergläntan, ett uppdrag som hon lämnade efter 26 år.[7]

Hon medverkade i Parisutställningen 1937, New York World's Fair 1939, Houstonutställningen 1956 och i ett stort antal Svenska konsthantverksutställningar samt från 1937 regelbundet i Svensk Hemslöjds utställningar.[7]

Martin var facklärare i konstsömnad vid Högre konstindustriella skolan från 1948[7] och huvudlärare i textilKonstfack 1957–1969. Hon tilldelades medaljen Litteris et Artibus 1964 och erhöll professors namn 1980.

Genom samarbete med kända konstnärer som Kaisa Melanton, Sten Kauppi, Lennart Rodhe, Ingegerd Möller, Elli Hemberg, Siri Derkert och Olle Baertling medverkade Martin till att deras konst blev monumentala textilverk.

Själv har Edna Martin skapat inredningstextilier av skilda slag i en stram dekorativ stil och med rik färgkänsla[8] bland annat Mölnlycke väveri.[7]

Efter pensioneringen började Edna Martin ta tag i sitt eget skapande; hon blev inspirerad av den öländska miljön, där hon bodde om somrarna. Martin kom att så småningom finna sin identitet där. Hon närmade sig det textila mediet men sökte medvetet efter ”manliga” material istället för de traditionellt kvinnobetonade textila materialen. Dessa kändes inte längre nya och fräscha, inspirationen och utmaningen låg i att närma sig obekanta material som hon aldrig tidigare sysslat med. Det hon fann var fiskarenas nät och vakarflaggor och den tunna silkesslöja som används av bokbindare. De fyra material hon kom att arbeta med var slöjan, nätet, tråden samt trasan - rivna sidentrasor, men även vakarflaggor kan inräknas i detta begrepp. Efter hand utkristalliserades även flera olika motivkategorier broderier, vakare, marker, djurfällar, schabrak och äretäcken.

Edna Martin är mor till Suzanne Beckeld, Joachim Martin och Barbara Martin Korpi.[9]

Martin är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm[10] och Röhsska museet.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gamlestads församlings kyrkoarkiv, Göteborg, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13182/C/3 (1905-1911), bildid: 00070130_00260, sida 255, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 18 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Edna Martin.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Astrid Edna Elvira Martin 1908-12-17 — 2003-05-11 Textilkonstnär, pedagog, läst: 6 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Astrid Edna Elvira, f. 1908 i Göteborgs Gamlestad Göteborgs och Bohus län, läs onlineläs online, läst: 18 mars 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Martin, Astrid Edna Elvira, f. Johanson,Textil-konstnärinna, 08, Sveriges statskalender 1963, s. 983, läs online, läst: 6 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g] Svenskt konstnärslexikon del IV sid 88, Allhems Förlag, Malmö.
  8. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  9. ^ Lärarnas nyheter - I barnens tjänst Arkiverad 13 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Röhsska museet

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]