Upplands Väsby

Upplands Väsby
Tätort Centralort
Centralvägen i Upplands Väsby sedd från pendeltågstationen.
Slogan: Där färgstarka människor möts
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Upplands Väsby kommun
Församling	Eds församling Fresta församling Hammarby församling
Koordinater	59°31′N 17°55′O
Area	1 416,82 hektar
Folkmängd	37 594 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	26,53 inv./hektar
Grundad	1865
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	UPPLANDS VÄSBY
Postnummer	194 XX
Riktnummer	08
Tätortskod	0384
Upplands Väsbys läge i Stockholms län

Upplands Väsby är en tätort i Uppland och centralort i Upplands Väsby kommun, Stockholms län. Upplands Väsby är Sveriges 27:e största tätort med 40 000 invånare. Europaväg 4 och Ostkustbanan går genom orten.

Historia

Orten har en lång historia med tydliga spår av bebyggelse redan från förkristen tid på ett flertal ställen. De första spåren av mänsklig odling har påträffats vid utgrävningar av Hammarbyåsen, cirka 400 meter söder om nuvarande Glädjens trafikplats, där man vid utgrävningen av Ekebo gravfält hittade en bronsyxa från tiden omkring 600 - 700 år före Kristi födelse. Upplands Väsby låg då vid havet och befolkningen levde av fiske, säl- och sjöfågeljakt. Flera fynd av utländska mynt vittnar om den omfattande handeln med främmande länder. Man har bland annat funnit arabiska mynt på Stora Wäsby slotts ägor.

Vid Runsa och Skavsta finns förhistoriska befästningar, så kallade fornborgar. Spåren efter urinvånarnas begravningsplatser finner man på många ställen i form av högar, stensättningar, resta stenar eller obetydliga upphöjningar. Gravarna har ibland formen av ett skepp, som vid Runsa, en av Sveriges mest kända skeppssättningar. Den är 56 meter mellan för och akter och är från 400- eller 500-talet. Andra begravningsplatser finns i form av stora gravhögar nära Löwenströmska sjukhuset och i Runby, vilken kallas Zamoras kulle efter pukslagaren Zamora, en nordafrikan som kom till Sverige i slutet av 1700-talet och som bodde på Runby Nedre gård, nuvarande hembygdsgården. Det största gravfältet är Stora Wäsby slotts ättebacke med cirka 200 vackert formade gravkullar.

I början av 1900-talet var Upplands Väsby ett litet stationssamhälle. Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes 1863–1866; stationshuset i Väsby stod färdigt 1865. Runt stationen växte sedan ett samhälle upp. Anton Tamm hade köpt upp all mark som det nuvarande samhället är uppfört på. 1903 etablerade Tamm, som vid den tiden var verkställande direktör i Optimus, den första stora industrin, Väsby Werkstäder. Företaget tillverkade mässingsrör och kopparrör, bland annat till Optimus produkter. Väsby Werkstäder köptes 1917 av Finspongs Metallverk AB. Under årens lopp bytte företaget namn många gånger, men kom i folkmun hela tiden att kallas "Messingen". De blev senare Svenska Metallverken och Gränges-Weda med pressgjutning och plasttillverkning.

Upplands Väsby idag

Orten har numera karaktären av en modern småstad mellan Stockholm och Uppsala. Avståndet till centrala Stockholm är två och en halv mil och till Uppsala fyra och en halv. Restiden till Stockholms centralstation tar 27 minuter (10 stationer) med pendeltåg och 17 minuter med bil beroende på trafiksituationen. Restiden till Arlanda är sju minuter med Upptåget, som även förbinder Upplands Väsby med Uppsala och Gävle. Två hektar av kommunens yta räknas till tätorten Stockholm (området runt Infra City i kommunens sydligaste del).

Från Upplands Väsby kommer många kända musikartister; medlemmarna i Europe, H.E.A.T och Candlemass har bott där, liksom Tone Norum, Åsa Jinder och Yngwie Malmsteen.

Bebyggelse

Delar av den industri som fanns i området nära järnvägsstationen kan idag skönjas söder om kvarteret Messingen där Optimus etablerade sig 1908. Optimusfabriken i Upplands Väsby lades ned 1983 när produktionen flyttades till Småland (företaget finns kvar än idag under namnet Optimus International AB. Nu tillverkar man främst campingkök). I de före detta industrilokalerna drivs nu ny verksamhet, bland annat Upplands Väsby konsthall. Idag har den ursprungliga bebyggelsen rivits för att ge plats åt nya bostäder samt en ny gymnasieskola, Väsby nya gymnasium, som stod klar inför skolstarten i augusti 2011. Följer man Centralvägen österut från stationen når man efter några hundra meter bland annat Kulturhuset Vega, Väsbyskolan och efter ytterligare en kort sträcka Väsby Centrum med bland annat shoppinggalleria, vårdcentral och kommunhus.

Väsby centrum

Väsby centrum öppnades år 1972. Ett flertal till- och ombyggnader har gjorts under åren och de senaste året har omfattande förändringar genomförts. Idag (2010) finns en mängd olika butiker med ett brett utbud av kläder, elektronik, skönhetsvård, hälsokost, böcker, sybutik, blommor, smycken och mataffärer samt restauranger. Centrumanläggningen ägdes av Väsbyhem som 2001 sålde anläggningen till Doughty Hanson & Co European Real Estate. Från december 2004 drevs av det fransk-nederländska fastighetsbolaget Unibail-Rodamco fram till juni 2011, då det såldes till det brittiska familjeföretaget Grosvenor i en affär där även andra anläggningar ingick.

Bostadsområden

• Smedby/Ekebo, med vikingagården Gunnes gård (se Upplands runinskrifter 280 samt Upplands runinskrifter 281). Smedby/Ekebo första del började byggas 1974 och den tredje och sista delen färdigställdes i mitten av 1980-talet. Det allmännyttiga bostadsbolaget Väsbyhem byggde och ägde hela området fram till slutet av 2007, då Smedby 1 (drygt 700 lägenheter) såldes till Stena Fastigheter.
• Carlslund ligger öster om E4. Den ursprungliga bebyggelsen bestod främst av personalbostäder (ritade av Anders Tengbom) uppförda i mitten av 1950-talet. Här har tidigare funnits såväl vårdhem som flyktingförläggning. Inför Bomässan 1985 skedde en stor om- och nybyggnation i området.
• Brunnby Park ligger i östra delen av Carlslund, omkring en kilometer öster om centrum, 500 meter från Europaväg 4. Under 2009 och framåt kommer närmare 150 villor och radhus byggas i området.
• Gamla Väsby, eller Centrala Väsby, med stationsområde och centrumanläggning. Här låg även Optimusverkens fabrikskvarter 'Messingen', som nu har rivits.
• Runby/Runby backar, kommunens nordvästligaste delar med ett populärt friluftsområde, samt Eds kyrka.
• Apoteksskogen, eller i dagligt tal Sigma, efter ett områdescentrum. Byggt väster om Hammarby apotek.
• Väsbyskogen, brukar även räknas till Sigma.
• Sundsborg, brukar även räknas till Odenslunda.
• Grimstaby
• Hagängen/Löwenströmska lasarettet, byggt intill Löwenströmska lasarettet. Blandad bebyggelse, mest låga hyreshus (tidigare personalbostäder) och en mindre andel radhus/parhusbebyggelse.
• Prästgårdsmarken, tätortens sydvästligaste delar. Består nästan helt och hållet av flerbostadshus byggda under 1980-talet.
• Bollstanäs, de sydligaste/sydostligaste delarna. Bebyggelsen består av villor och gränsar mot Sollentuna kommun.
• Fresta
• Odenslunda
• Brunnby/Brunnby vik ligger omkring två kilometer öster om centrum och består mestadels av radhus, villor och små företag.
• Sjukyrkoberget
• Skälby
• Sanda Ängar

Skolor

Det finns drygt 3 000 elever fördelade på fjorton grundskolor och en gymnasieskola. Hälften av grundskolorna är kommunala.

• Bollstanässkolan, årskurs 1–5, cirka 250 elever.

• Breddenskolan, årskurs 1–5.

• Väsby skola, drygt 420 elever, årskurs 4–9, med särskola samt musikklasser och scienceklasser årskurs 4–9.

• Frestaskolan, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008.

• Grimstaskolan, årskurs 6–9, cirka 450 elever. Skolan har en fotbollsinriktning. Skolan har ett särskilt samarbete med Vilunda gymnasium. På skolan finns dessutom en kommungemensam grupp för elever med autismspektrumstörningar där årskurs 4–9 samlas.

• Hasselskolan, förskoleklass, årskurs 1–3; från och med höstterminen 2007 årskurs 1–5.

• Odenslunda skola, förskoleklass, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008. Fler än 200 elever.

• Parkskolan, särskola.

• Runby skola, omkring 560 elever, förskoleklass, årskurs 1–9. Bland skolans gamla elever kan nämnas Paolo Roberto, Åsa Jinder, Joakim Larsson (Joey Tempest) samt skådespelarna Shima Niavarani och Shebly Niavarani.

• Smedbyskolan, årskurs 1–6, cirka 250 elever.

• Södervikskolan, årskurs 6–9, friskola från och med höstterminen 2008, 390 elever.

• Sverige-finska skolan, friskola, cirka 150 elever.

• Vikskolan, förskoleklass, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008.

• Vittra i Väsby, fler än 300 elever, förskola och årskurs 1–9, är en friskola i Vittra (företag).

Gymnasieskola

• Väsby nya gymnasium. Skolan startade i augusti 2011 och kommunens tidigare gymnasieskola, Vilunda gymnasium, lades ned.

Kommunikationer

• Stockholms pendeltåg linje 36 (Märsta–Södertälje C)
• Upptåget Upplands Väsby–Arlanda–Uppsala–Tierp(–Gävle). Trafiken startade i augusti 2006.
• Busslinjer, som främst avgår från bussterminal vid Upplands Väsby station

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			5 030
1965			8 647
1970			17 140
1975			25 840
1980			28 685
1990			34 563	1 330
1995			34 886	1 344
2000			35 924	1 396
2005			35 977	1 402
2010			37 594	1 417
Anm.: Sammanvuxen med Odenslunda 1970, sammanvuxen med Bollstanäs 1975, sammanvuxen med Frestaby 1990