Upplands Väsby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°31′N 17°55′Ö / 59.517°N 17.917°Ö / 59.517; 17.917
Upplands Väsby
Tätort
Centralort
Centralvägen i Upplands Väsby sedd från pendeltågstationen.
Centralvägen i Upplands Väsby sedd från pendeltågstationen.
Slogan: Där färgstarka människor möts
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Upplands Väsby kommun
Församlingar Eds församling, Fresta församling, Hammarby församling
Koordinater 59°31′N 17°55′Ö / 59.517°N 17.917°Ö / 59.517; 17.917
Area 1 416,82 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 37 594 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 26,53 inv./hektar
Grundad 1865
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Upplands Väsby
Postnummer 194 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0384
Upplands Väsbys läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Upplands Väsbys läge i Stockholms län.
Tätorten 1990.

Upplands Väsby är en tätort som är centralort i Upplands Väsby kommun i Stockholms län. Upplands Väsby är Sveriges 27:e största tätort med &&&&&&&&&&037594.&&&&&037 594 invånare (2010).[1] Europaväg 4 och Ostkustbanan går genom orten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Upplands Väsby har en lång historia med tydliga spår av bebyggelse redan från förkristen tid på ett flertal ställen. De första spåren av mänsklig odling har påträffats vid utgrävningar av Hammarbyåsen, cirka 400 meter söder om nuvarande Glädjens trafikplats, där man vid utgrävningen av Ekebo gravfält hittade en bronsyxa från tiden omkring 600-700 år före Kristi födelse. Upplands Väsby låg då vid havet och befolkningen levde av fiske, säl- och sjöfågeljakt. Flera fynd av utländska mynt vittnar om den omfattande handeln med främmande länder. Man har bland annat funnit arabiska mynt på Stora Väsby slotts ägor.

Vid Runsa och Skavsta finns förhistoriska befästningar, så kallade fornborgar. Spåren efter urinvånarnas begravningsplatser finner man på många ställen i form av gravhögar, stensättningar, resta stenar eller obetydliga upphöjningar. Gravarna har ibland formen av ett skepp, som vid Runsa, en av Sveriges mest kända skeppssättningar. Den är 56 meter mellan för och akter och är från 400- eller 500-talet. Andra begravningsplatser finns i form av stora gravhögar nära Löwenströmska sjukhuset och i Runby, vilken kallas "Zamores kulle" efter pukslagaren Antonin Zamore, en nordafrikan som kom till Sverige i slutet av 1700-talet och som bodde på Runby Nedre gård, nuvarande hembygdsgården. Det största gravfältet är Stora Väsby slotts ättebacke med cirka 200 vackert formade gravkullar.

I början av 1900-talet var Upplands Väsby ett litet stationssamhälle. Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes 1863–1866; stationshuset i Väsby stod färdigt 1865. Runt stationen växte sedan ett samhälle upp. Anton Tamm hade köpt upp all mark som det nuvarande samhället är uppfört på. 1903 etablerade Tamm, som vid den tiden var verkställande direktör i Optimus, den första stora industrin, Väsby Werkstäder. Företaget tillverkade mässingsrör och kopparrör, bland annat till Optimus produkter. Väsby Werkstäder köptes 1917 av Finspongs Metallverk AB. Under årens lopp bytte företaget namn många gånger, men kom i folkmun hela tiden att kallas "Messingen". De blev senare Svenska Metallverken och Gränges-Weda med pressgjutning och plasttillverkning.

Upplands Väsby i dag[redigera | redigera wikitext]

Orten har numera karaktären av en modern småstad i de djupa skogarna mellan Stockholm och Uppsala. Avståndet till centrala Stockholm är 25 kilometer och till Uppsala 45 kilometer. Restiden till Stockholms centralstation är 27 minuter (tio stationer) med pendeltåg.

Från Upplands Väsby kommer många kända musikartister; medlemmarna i Europe, H.E.A.T och Candlemass har bott där, liksom Tone Norum, Åsa Jinder och Yngwie Malmsteen. Även skådespelarna Shima Niavarani och Shebly Niavarani har bott och gått i skolan i Upplands Väsby. Några kända författare som bott i Upplands Väsby är Carl Jonas Love Almquist, P C Jersild, och Alexander Ahndoril.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Delar av den industri som fanns i området nära järnvägsstationen kan i dag skönjas söder om kvarteret Messingen där Optimus etablerade sig 1908. Optimusfabriken i Upplands Väsby lades ned 1983 när produktionen flyttades till Småland (företaget finns kvar än i dag under namnet Optimus International AB; nu tillverkar man främst campingkök). I de före detta industrilokalerna drivs nu ny verksamhet, bland annat Upplands Väsby konsthall. I dag har den ursprungliga bebyggelsen rivits för att ge plats åt nya bostäder samt en ny gymnasieskola, Väsby Nya Gymnasium, som stod klar inför skolstarten i augusti 2011. Följer man Centralvägen österut från stationen når man efter några hundra meter bland annat Kulturhuset Vega, Väsbyskolan och efter ytterligare en kort sträcka Väsby centrum med bland annat shoppinggalleria, vårdcentral och kommunhus.

Väsby centrum[redigera | redigera wikitext]

Väsby centrum öppnades 1972. Ett flertal till- och ombyggnader har gjorts under åren och de senaste åren har omfattande förändringar genomförts. Centrumgallerian innehåller en mängd olika butiker med ett brett utbud av kläder, elektronik, skönhetsvård, hälsokost, böcker, sybutik, blommor, smycken och mataffärer samt restauranger.[2] Centrumanläggningen ägdes av Väsbyhem, som 2001 sålde anläggningen till Doughty Hanson & Co European Real Estate. Från december 2004 drevs centrumanläggningen av det fransk-nederländska fastighetsbolaget Unibail-Rodamco fram till juni 2011, då det såldes till det brittiska familjeföretaget Grosvenor i en affär där även andra anläggningar ingick.

Bostadsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Smedby/Ekebo, med vikingagården Gunnes gård (se Upplands runinskrifter 280 samt Upplands runinskrifter 281). Smedby/Ekebo första del började byggas 1974 och den tredje och sista delen färdigställdes i mitten av 1980-talet. Det allmännyttiga bostadsbolaget Väsbyhem byggde och ägde hela området fram till slutet av 2007, då Smedby 1 (drygt 700 lägenheter) såldes till Stena Fastigheter.
  • Carlslund ligger öster om Europaväg 4. Den ursprungliga bebyggelsen bestod främst av personalbostäder (ritade av Anders Tengbom) uppförda i mitten av 1950-talet. Här har tidigare funnits såväl vårdhem som flyktingförläggning. Inför Bomässan 1985 skedde en stor om- och nybyggnation i området.
  • Brunnby Park ligger i östra delen av Carlslund, omkring en kilometer öster om centrum, 500 meter från Europaväg 4. Under 2009 och framåt kommer närmare 150 villor och radhus byggas i området.
  • Gamla Väsby eller Centrala Väsby, med stationsområde och centrumanläggning. Här låg även Optimusverkens fabrikskvarter "Messingen", som nu har rivits.
  • Runby/Runby backar, kommunens nordvästligaste delar med ett populärt friluftsområde, samt Eds kyrka.
  • Apoteksskogen, eller i dagligt tal Sigma, efter ett områdescentrum. Byggt väster om Hammarby apotek.
  • Väsbyskogen, brukar även räknas till Sigma.
  • Sundsborg, brukar även räknas till Odenslunda.
  • Grimstaby byggdes som en motreaktion på miljonprogrammet under 1970-talet. Radhusområdet utformades som en gammaldags liten stad med huvudgata, torg och diverse små affärslokaler, däribland kiosk, frisör och restaurang. Området, som rymmer såväl skolor som förskolor, byggdes ursprungligen som hyresrätter men ombildades under slutet av 2000-talet till bostadsrätter.[3]
  • Hagängen/Löwenströmska lasarettet, byggt intill Löwenströmska lasarettet. Blandad bebyggelse, mest låga hyreshus (tidigare personalbostäder) och en mindre andel radhus/parhusbebyggelse.
  • Prästgårdsmarken, tätortens sydvästligaste delar. Består nästan helt och hållet av flerbostadshus byggda under 1980-talet.
  • Bollstanäs, de sydligaste/sydostligaste delarna. Bebyggelsen består av villor och gränsar mot Sollentuna kommun.
  • Fresta
  • Odenslunda
  • Brunnby/Brunnby vik ligger omkring två kilometer öster om centrum och består mestadels av radhus, villor och små företag.
  • Sjukyrkoberget
  • Skälby
  • Sanda Ängar

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Det finns drygt 3 000 elever fördelade på fjorton grundskolor och en gymnasieskola. Hälften av grundskolorna är kommunala.

  • Bollstanässkolan, årskurs 1–5, cirka 250 elever.
  • Breddenskolan, årskurs 1–5.
  • Väsby skola, årskurs 4–9, med särskola samt musikklasser och scienceklasser årskurs 4–9, drygt 420 elever.
  • Frestaskolan, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008.
  • Grimstaskolan, årskurs 6–9, cirka 450 elever. Skolan har en fotbollsinriktning. På skolan finns dessutom en kommungemensam grupp för elever med autismspektrumstörningar där årskurs 4–9 samlas.
  • Hasselskolan, förskoleklass, årskurs 1–3; från och med höstterminen 2007 årskurs 1–5.
  • Odenslunda skola, förskoleklass, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008, fler än 200 elever.
  • Runby skola, förskoleklass, årskurs F–9, omkring 560 elever.
  • Smedbyskolan, årskurs 1–6, cirka 250 elever.
  • Södervikskolan, årskurs 6–9, friskola från och med höstterminen 2008, 390 elever.
  • Sverige-finska skolan, friskola, cirka 150 elever.
  • Vikskolan, förskoleklass, årskurs 1–5, friskola från och med höstterminen 2008.
  • Vittra i Väsby, förskola och årskurs 1–9, friskola i Vittra, fler än 300 elever.

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby 1950–2010[1][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
2 495
1960
  
5 030
1965
  
8 647
1970
  
17 140
1975
  
25 840
1980
  
28 685
1990
  
34 563 1 330
1995
  
34 886 1 344
2000
  
35 924 1 396
2005
  
35 977 1 402
2010
  
37 594 1 417
Anm.: Sammanvuxen med Odenslunda 1970, sammanvuxen med Bollstanäs 1975, sammanvuxen med Frestaby 1990



Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Väsby Centrum vasbycentrum.com
  3. ^ Grimstaby.se/historia
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]