Skansen

Se även: Skans

Karta över Skansen från 1920-talet.

Skansens huvudentré från Djurgårdsslätten.

Skansen är en djurpark och ett friluftsmuseum på Djurgården i Stockholm, grundat 1891 av Artur Hazelius.

Skansen invigdes den 11 oktober 1891. Namnet kommer från den skans som Karl XIV Johan lät uppföra åt sin son Oscar I att användas som lekplats, denna skans låg intill nuvarande Håsjöstapeln. Det första området omfattade marken på Skansenberget kring Bollnästorget och Fågeldammarna med ingång via Hasselbacksporten, totalt 29 493 m².

År 1892 utökades området med Belvedere kring Bredablick, 174 411 m², och området blev då mer än sex gånger så stort. Ytterligare markförvärv har gjorts under årets lopp, och området omfattar idag 30 hektar. Den räknas som djurpark sedan 1924 då Grillska donationen tillförde det nödvändiga kapitalet som krävdes för att kunna bygga det dåvarande aphuset *(numera privatägda Skansen-akvariet nedanför restaurang Solliden), varpå Skansen uppnådde det artantal som då krävdes för att få räknas som djurpark.

Den 17 juni 1911 klockan 19.30 startades Skansens Friluftsteater, då teaterpjäsen Värmlänningarna uppfördes.

Skansen gick med god vinst de första femtio åren och finansierade bland annat byggnation och drift av Nordiska museet. Skansen övergick den 1 juli 1963 till att bli en stiftelse med Nordiska museet, Stockholms stad och staten som huvudmän. Den har sedan dess subventionerats med skattemedel.

På Skansen finns idag (2010) cirka 140 byggnader från Skandinavien, det äldsta är Vastveitloftet från 1300-talet.

Djurparken

"Hazeliusporten" är Skansens klassiska entré.

Brunbjörn på djurparken.

Lodjur med ungar på djurparken.

Redan när Skansen öppnade fanns det djur på området; renar, lapphundar, höns, gäss och ankor tillsammans med två getter utgjorde djurbeståndet det första året. Under kommande åren införskaffades flera djurarter, en hel del exotiska som valross, näsbjörn och axishjort.

År 1932 inköptes en asiatisk elefantko - Lunkentuss (Rani) - till Skansen. Hon sköttes av Sveriges första elefantskötare, Sven Borg från Julita; denne hade utbildats i Hagenbecks djurpark. Lunkentuss avlivades 1941 med en för ändamålet särskild inköpt studsare efter att glupskt, men av misstag, ha förtärt glasflaskor. Elefanthållningen på Skansen avvecklades 1992.

I dag finns främst nordiska vilda djur och svenska lantraser av flera slag på Skansen. På det nedre området finns fortfarande ett fåtal exotiska djurarter kvar som colobusapa, krontrana, svartkindad agapornis och astrilder. Skansens björnberg invigdes 1998 av Carl XVI Gustaf och är en anläggning för brunbjörn och rödräv. Vidare finns de större svenska rovdjuren lodjur, varg och järv. Ren och älg finns i hägn som de senare åren byggts ut. Under 2009 byggdes anläggningen ut ytterligare, där finns visent och vildsvin och även hästarnas stall samt Skånegårdens hagar renoverades. Under 2011 byggs Knubbsälsbassängen ut.

Visenten är ett paraddjur för Skansen, då man spelade en stor roll under 20-talet för att rädda arten från att dö ut. Två av de återstående 56 individerna av arten i världen fanns på Skansen. Senast år 2009 släpptes en visent född på Skansen, ut i naturen i ett reservat i Rumänien. Det mindre mårddjuret utter finns också på Skansen.

En stor voljär där lappuggla finns ligger intill björnberget, där publiken kan gå in i och se ugglorna utan nät emellan. Berguv har länge funnits på Skansen och över 50 ungar har släppts ut i naturen i samarbete med olika bevarandeprojekt. Varje dag berättar Skansens djurvårdare om ett antal olika djurarter på fasta klockslag. Skansen är medlem i Svenska Djurparksföreningen och den europeiska djurparksföreningen EAZA, samt dessutom den globala djurparksorganisationen WAZA.

De svenska lantraser som finns i de kulturhistoriska miljöerna på Skansen är alla hotade och ingår i de genbanker som upprättats för respektive djurras. Fjällnära ko, gutefår, åsenfår och jämtget är exempel på lantraser. Ett antal fjäderfän som skånegås och hedemorahöna tillhör även lantraserna som finns på Skansen.

I Skansens stall finns gotlandsruss, shetlandsponny, ardenner, och Nordsvensk. Dem kan barn rida på under vissa tider varje dag. Möjlighet till att åka vagn efter häst finns också. Hästarna används även för att köra brudpar som gifter sig i Seglora kyrka. I det så kallade russgiftet från Gotland finns även en del av Skansens russ.

Lill-Skansen är barnens djurparksdel. Ett helt nytt åretruntöppet Lill-Skansen är under uppbyggnad och kommer att öppna våren 2012, då med ett helt nytt koncept och flera nya arter. Förutom sällskapsdjur kommer där även att visas svenska vilda smådjur.

Landsbygdens hus

Kyrkhultstugan

Skansen har knappt 40 byggnader från de flesta svenska landskap. Byggnaderna är gårdar och stugor som placerades så att hus och gårdar från södra Sverige ligger på södra Skansen och byggnader från norra Sverige ligger på norra delen. Runt hus och gårdar speglar växtligheten landskapet huset kommer ifrån.

Till Skansens hus från landsbygden räknas bland annat Bergmansgården från 1700-talet, Moragården från mitten av 1700-talet och Delsbogården från omkring 1850. Oktorpsgården flyttades redan 1896 till Skansen. När Skansen invigdes 11 oktober 1891 fanns här Morastugan, Hackstugan från Orsa, Kyrkhultsstugan, Stenstugan från Blekinge, ett lappläger med renar och två kolarkojor. Det är boningshuset på en gård från Lilla Brödhults by i Kyrkhults socken i Blekinge. Folkets hus har flyttats från Gersheden i Värmland och visar en miljö från 1940-talet. Vastveitloftet är ett av Skansens äldsta hus, byggt i början av 1300-talet. Huset kommer från Telemarken i Norge.

Handikappanpassad

Skansen är helt handikappanpassat över hela parken för den som på ett eller annat sätt är handikappad vilket betyder att man har svårt att röra sig på ett eller annat sätt. Det kan t ex vara att man saknar sina ben.^{[källa behövs]}

Stadskvarter

Skansens stadskvarter 1992, t.h. Bagarens hus, t.v. Krukmakarens hus

Gubbhyllan med Tobaks- och tändsticksmuseum

Järnhandlarens hus, Konsumbutiken

Mekaniska verkstaden

Stockholms glasbruk

Skansens stadskvarter illustrerar en medelstor stad på 1800-talet, med post, apotek, butiker, verkstäder och bostäder. I samtliga byggnader utövas olika historiska hantverksyrken.

Vid Hyttorget ligger bageriet, ett krukmakeri, Stockholms glasbruk och Krogen Stora gungan. Nedanför hyttan finns snickerifabriken och den Mekaniska verkstaden. En stadsgata leder förbi äldre hantverkshus med typograf, bokbinderi, guldsmed och liknande ner till områdets nyare miljöer, här finns bland annat Järnhandlarens hus från 1880-talet med en Konsumbutik från 1930-talet.

Byggnader och anläggningar (i urval)

• Apoteket Kronan är ett historiskt apotek på Skansen. Apoteket Kronan finns i samma vinkelbyggnad som Petissan med ingång till vänster i portgången. Inredningen härrör från bland annat Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping från andra hälften av 1700-talet.

• Bageriet, finns i stadskvarteret och ligger i ett hus från 1700-talet som har stått på Gotlandsgatan 52 på Södermalm.

• Bredablick är ett 31 m högt tegeltorn som uppfördes 1876 av livmedikus Fredrik Adolf Wästberg. Tornet har 6 våningar och är ritat av Johan Erik Söderlund. Fram till 1892 kallades tornet för "belvederen Westemansberg" eller bara "belvedären" (från italienska bello vedere). Tornet köptes sedan av Skansen och namngavs efter Breidablick från den nordiska mytologin.

• Ekshäradsgården är en mangårdsbyggnad från 1820-talet som har stått i Norra Skoga, Ekshärads socken, Hagfors kommun i Värmland. Den flyttades till Skansen 1952-1953.

• Gubbhyllan, ursprungligen logibyggnad och sommarbostad från 1816 som tidigare stått på Hasselbacken strax utanför Skansen. Sedan 1963 ligger Tobaks- och tändsticksmuseet i huset. Här finns även ett café.

• Järnhandlarens hus, finns i stadskvarteret, järnbutiken är från 1880-talet och öppnade år 2006. I samma byggnad finns även Konsumbutiken och en lägenhet.

• Konsumbutiken, finns i stadskvarteret i Järnhandlarens hus, det är en mjölk- och brödbutik från 1930-talet. I en sådan butik såldes, förutom mjölk, grädde, yoghurt, bröd, kakor och bullar även smör och margarin (Konsums eget märke "EVE"), öl och läsk samt godis.

• Krogen Stora gungan, finns i stadskvarteret, är en krog från 1801 som tidigare stod på Åsgärdesvägen i Gamla Enskede, den monterades ner 1969 och öppnade på Skansen 1975.

• Mekaniska verkstaden visar hur mekaniska verkstäder fungerade och arbetade till långt in på 1950-talet. Verkstaden ligger i anslutning till Stockholms glasbruk, väster om stadskvarteren.

• Petissan, finns i stadskvarteret, är ett café i ett hus från 1600-talet som har stått i korsningen Drottninggatan 112/Kungstensgatan i Vasastaden, Stockholm. I byggnaden för Petissan ligger även Apoteket Kronan.

• Posthuset, hitflyttat från Virserum. Posthuset byggdes på 1840-talet, det byggdes senare om under 1860-talet och byggdes till under 1890-talet. Huset fungerade såväl som poststation som postmästarbostad. Här bodde Per August Nilsson som var poststationsföreståndare mellan 1895 och 1911.

• Skansens koloniträdgård, hitflyttad 1997 från Tantolunden. Koloniträdgården består av två lotter med var sin tidstypiska stuga från 1920-talet och 1940-talet.

• Swedenborgs lusthus har sitt namn efter naturforskaren Emanuel Swedenborg. Emanuel Swedenborg bodde längst upp på Hornsgatan i Stockholm och omkring 1750 han lät bygga en malmgård. Ett lusthus i hans trädgård flyttades till Skansen 1896.

• Seglora kyrka, officiell kyrka, invigd 1730 i Seglora socken, Borås kommun. Kyrkan är en ekumenisk kyrka med regelbundna gudstjänster. Den är en av landets mest populära bröllopskyrkor.

• Skansen-Akvariet är ett tropikhus med anlagda regnskogar och akvarium, anläggningen öppnade 1978 och har sedan dess utökats kontinuerligt.

• Skansens bergbana är cirka 200 meter lång och går mellan Hazeliusporten och Tingsvallen/Bollnästorget. Den byggdes ursprungligen 1897 till Allmänna konst- och industriutställningen.

• Stockholms glasbruk, finns i stadskvarteret, uppfördes 1936, men startades redan tre år tidigare i en källarlokal vid Södermalms torg vid Slussen. Gamla ritningar av ett glasbruk i Johannisholm - i Venjans socken i Dalarna - från slutet av 1700-talet, har stått som modell för byggnationen.

• Skogaholms herrgård är en herrgård byggd omkring 1690. Huvudbyggnad skänktes 1929 till Nordiska museet och flyttades från Svennevads socken i sydöstra Närke. Herrgården invigdes den 4 oktober 1931 i närvaro av kronprins Gustaf Adolf.

• Tottieska malmgården, finns i stadskvarteret. Ursprungligen låg gården vid dagens Bondegatan på Södermalm i Stockholm. En del av malmgårdens huvudbyggnad flyttades åren 1932-1935 till Skansen. Tottieska gården har fått sitt namn efter dess byggherre Charles Tottie som var en av Sveriges förmögnaste köpmän på 1700-talet.

Högtidsfiranden på Skansen

Nationaldagsfirande år 2009 med Kungen och Drottningen

Varje nyårsafton direktsänder SVT uppläsningen av dikten Nyårsklockan vid tolvslaget. Traditionen går tillbaka till 1895 . En av första talare var Anders de Wahl, han läste Nyårsklockorna första gången 1897 och sista gången 1945. För närvarande (2009) är Jan Malmsjö den som framför Nyårsklockorna, det gör han sedan år 2001.

Flera andra högtider, som Sveriges nationaldag, Midsommar och Lucia brukar uppmärksammas. Under adventstiden äger den årliga "Skansens julmarknad" rum. Ända sedan 1894 har Valborgsmässoafton firats på Skansen med programmet som består av studentsång, konserter, valborgsbål och vårtal. (se även Skansens vårtalare genom åren)

Under senare år har den TV-sända "Allsång på Skansen" på Solliden varje vecka under sommarsäsongen dragit stor publik.

Skansens besöksrekord är från år 1983 med 2,4 miljoner besökare.

Skansen har inspirerat till ett antal utomhusmuseer för bevarande av gamla byggnader som ofta får namnet Skansen. Exempel är museet i Lublin, Polen, och Szentendre, Ungern.

Skansendirektörer genom tiderna

Artur Hazelius, Skansens första direktör, målad av Julius Kronberg

• 1891-1901 Artur Hazelius (1833-1901)
• 1901-1905 Gunnar Hazelius (1874-1905)
• 1905-1912 Bernhard Salin (1861-1931)
• 1913-1928 Gustaf Upmark d.y. (1875-1928)
• 1929-1955 Andreas Lindblom (1889-1977)
• 1956-1968 Gösta Berg (1903-1993)
• 1969-1982 Nils Erik Bæhrendtz (1916-2002)
• 1982-1992 Eva Nordenson (f. 1925)
• 1992-1994 Hans Alfredson (f. 1931)
• 1995-2005 Anna-Greta Leijon (f. 1939)
• 2005- John Brattmyhr (f. 1959)

Se även

• Novilla, byggd 1833 som danssalong, sedan 1943 Skansens informations- och utställningslokal.

Tryckta källor

• Björn Hasselblad; Monica Eriksson (1982). Djurgårdsvandringar: villor och andra sevärdheter på Södra och Norra Djurgården : en introduktion till Kungl. Djurgården. Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. Libris 7791397. ISBN 91-970418-0-7 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Skansen.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Skansen
• Skansens webbplats
• Svenska Djurparksföreningens webbplats
• EAZA:s webbplats
• WAZA:s webbplats