Skansen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skansen
Skansen huvudentre 2010.jpg
Skansens huvudentré från Djurgårdsslätten.
Information
Etablerat 11 oktober 1891
Plats Stockholm,  Sverige
Typ Friluftsmuseum
Besökare 1 425 743 (2013)[1]
Museichef John Brattmyhr
Webbplats Skansens webbplats

Koordinater: 59°19′27.05″N 18°6′7.21″Ö / 59.3241806°N 18.1020028°Ö / 59.3241806; 18.1020028

Se även: Skans

Skansen är ett friluftsmuseum med djurparkDjurgården i Stockholm, grundat av Artur Hazelius. Skansen invigdes den 11 oktober 1891. Namnet kommer från den skans som Karl XIV Johan lät uppföra åt sin son Oscar I att användas som lekplats, denna skans låg intill nuvarande Håsjöstapeln.[2] På Skansen finns idag (2014) cirka 140 byggnader från Skandinavien, det äldsta är Vastveitloftet från 1300-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Skansen från 1920-talet.

Det första området omfattade marken på Skansenberget kring Bollnästorget och Fågeldammarna med ingång via Hasselbacksporten, totalt 29 493 m².

År 1892 utökades området med Belvedere kring Bredablick, 174 411 m², och området blev då mer än sex gånger så stort. Ytterligare markförvärv har gjorts under årets lopp, och området omfattar idag 30 hektar. Skansen räknas som djurpark sedan 1924 då Grillska donationen tillförde det nödvändiga kapitalet som krävdes för att kunna bygga det dåvarande aphuset *(numera privatägda Skansen-akvariet nedanför restaurang Solliden), varpå Skansen uppnådde det artantal som då krävdes för att få räknas som djurpark.

Den 17 juni 1911 klockan 19.30 startades Skansens Friluftsteater, då teaterpjäsen Värmlänningarna uppfördes.[3]

Skansen gick med god vinst de första femtio åren och finansierade bland annat byggnation och drift av Nordiska museet. Skansen övergick den 1 juli 1963 till att bli en stiftelse med Nordiska museet, Stockholms stad och staten som huvudmän. Den har sedan dess subventionerats med skattemedel.

Djurparken[redigera | redigera wikitext]

Brunbjörn på djurparken.
Lodjur med ungar på djurparken.
Lill-Skansen, interiör.

Redan när Skansen öppnade fanns det djur på området; renar, lapphundar, höns, gäss och ankor tillsammans med två getter utgjorde djurbeståndet det första året. Under kommande åren införskaffades flera djurarter, en hel del exotiska som valross, näsbjörn och axishjort. Efter att Skansen köpt in det nedre området som tidigare tillhört tillhörde Stockholms Tivoli och sträckte sig från nuvarande huvudingången till Galejan och Sollidsporten, tillfördes fler arter från Tivolits menageri. Efter att det s.k. Djurhuset uppförts år 1924 med hjälp av den Grillska donationen, kom artantalet upp i en sådan mängd, att Skansen fick räkna sig som djurpark.

År 1932 inköptes den asiatisk elefantkon Rani, på Skansen omdöpt till Lunkentuss. Hon sköttes av Sveriges första elefantskötare, Sven Borg från Julita; denne hade utbildats i Hagenbecks djurpark. Lunkentuss avlivades 1941 med en för ändamålet särskild inköpt studsare efter att glupskt, men av misstag, ha förtärt glasflaskor. 1939 hade Bambina inköpts från Hagenbecks, och hon följdes av Fatima, Noi, Nika och Shiva. Elefanthållningen på Skansen avvecklades 1992, och de sista två av Skansens elefanterna, Nika och Shiva, skänktes till en kritiserad djurpark i England, där Shiva dog efter kort tid.

I dag finns främst nordiska vilda djur och svenska lantraser av flera slag på Skansen. På det nedre området finns fortfarande ett fåtal exotiska djurarter kvar som colobusapa, mosambiksiska, svartkindad dvärgpapegoja och astrilder. Skansens björnberg invigdes 1998 av Carl XVI Gustaf och är en anläggning för brunbjörn och rödräv.

Vidare finns de större svenska rovdjuren lodjur, varg och järv.

Visenten är ett paraddjur för Skansen, då man spelade en stor roll under 20-talet för att rädda arten från att dö ut. Två av de återstående 56 individerna av arten i världen fanns på Skansen. Senast år 2009 släpptes en visent född på Skansen, ut i naturen i ett reservat i Rumänien.

En stor voljär där lappuggla finns ligger intill björnberget, där publiken kan gå in i och se ugglorna utan nät emellan. Berguv har länge funnits på Skansen och över 50 ungar har släppts ut i naturen i samarbete med olika bevarandeprojekt.

Varje dag guidar Skansens djurvårdare om ett antal olika djurarter på fasta klockslag. Skansen är medlem i Svenska Djurparksföreningen och den europeiska djurparksföreningen EAZA, samt dessutom den globala djurparksorganisationen WAZA.

De svenska lantraser som finns i de kulturhistoriska miljöerna på Skansen är alla hotade och ingår i de genbanker som upprättats för respektive djurras. Fjällnära ko, gutefår, åsenfår och jämtget är exempel på lantraser. Ett antal fjäderfän som skånegås och hedemorahöna tillhör även lantraserna som finns på Skansen.

I Skansens stall finns norsk fjordhäst, gotlandsruss, shetlandsponny, ardenner, och nordsvensk. Dem kan barn rida på under vissa tider varje dag. Möjlighet till att åka vagn efter häst finns också. Hästarna används även för att köra brudpar som gifter sig i Seglora kyrka. I det så kallade russgiftet från Gotland finns även en del av Skansens russ.

Lill-Skansen är sedan 1955 barnens djurparksdel. Ett helt nytt åretruntöppet Lill-Skansen öppnades våren 2012, med ett helt nytt koncept och flera nya arter. Förutom sällskapsdjur finns där även svenska vilda gnagare så som Skogssork och Dvärgmus och svenska reptiler och amfibier som snok och Grönfläckig padda. Utomhus finns en kontakthage med Afrikansk dvärgget och även minigris och Svensk blå anka. En genomgångsvoljär med Berglori där besökarna kan gå in till fåglarna är öppen under sommarhalvåret. Lill-Skansens symbol Lilla Kott passar djuren när inte djurvårdarna är där. Georg Riedel och Ulf Stark har skrivit en sång om Lilla Kott.

Landsbygdens hus[redigera | redigera wikitext]

Skansen har knappt 40 byggnader från de flesta svenska landskap. Byggnaderna är gårdar och stugor som placerades så att hus och gårdar från södra Sverige ligger på södra Skansen och byggnader från norra Sverige ligger på norra delen. Runt hus och gårdar speglar växtligheten landskapet huset kommer ifrån.

Till Skansens hus från landsbygden räknas bland annat Bergmansgården från 1700-talet, Moragården från mitten av 1700-talet och Delsbogården från omkring 1850. Oktorpsgården flyttades redan 1896 till Skansen.

När Skansen invigdes 11 oktober 1891 fanns här Morastugan, Hackstugan från Orsa, Kyrkhultsstugan och Stenstugan från Blekinge, ett lappläger med renar samt två kolarkojor.[4]

Folkets hus har flyttats från Gersheden i Värmland och visar en miljö från 1940-talet. Vastveitloftet är ett av Skansens äldsta hus, byggt i början av 1300-talet. Huset kommer från Telemarken i Norge.

Stadskvarter[redigera | redigera wikitext]

Skansens stadskvarter illustrerar en medelstor stad på 1800-talet, med post, apotek, butiker, verkstäder och bostäder. I samtliga byggnader utövas olika historiska hantverksyrken.

Vid Hyttorget ligger bageriet, ett krukmakeri, Stockholms glasbruk och Krogen Stora gungan. Nedanför hyttan finns snickerifabriken och den Mekaniska verkstaden.

En stadsgata leder förbi äldre hantverkshus med typograf, bokbinderi, guldsmed och liknande ner till områdets nyare miljöer, här finns bland annat Järnhandlarens hus från 1880-talet med en Konsumbutik från 1930-talet.

Byggnader och anläggningar (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Bageriet, finns i stadskvarteret och ligger i ett hus från 1700-talet som har stått på Gotlandsgatan 52 på Södermalm.
  • Bredablick är ett 31 m högt tegeltorn som uppfördes 1876 av livmedikus Fredrik Adolf Wästberg. Tornet har 6 våningar och är ritat av Johan Erik Söderlund. Fram till 1892 kallades tornet för "belvederen Westemansberg" eller bara "belvedären" (från italienska bello vedere). Tornet köptes sedan av Skansen och namngavs efter Breidablick från den nordiska mytologin.
  • Boktryckarbostaden visar ett borgerligt hem på 1840-talet. I anslutning till hemmet finns Boktryckeriet.
  • Gubbhyllan, ursprungligen logibyggnad och sommarbostad från 1816 som tidigare stått på Hasselbacken strax utanför Skansen. Sedan 1963 ligger Tobaks- och tändsticksmuseet i huset. Här finns även ett café.
  • Järnhandlarens hus, finns i stadskvarteret, järnbutiken är från 1880-talet och öppnade år 2006. I samma byggnad finns även Konsumbutiken och en lägenhet.
  • Konsumbutiken, finns i stadskvarteret i Järnhandlarens hus, det är en mjölk- och brödbutik från 1930-talet. I en sådan butik såldes, förutom mjölk, grädde, yoghurt, bröd, kakor och bullar även smör och margarin (Konsums eget märke "EVE"), öl och läsk samt godis.


  • Krogen Stora gungan, finns i stadskvarteret, är en krog från 1801 som tidigare stod på Åsgärdesvägen i Gamla Enskede, den monterades ner 1969 och öppnade på Skansen 1975.
  • Kyrkhultsstugan hör till de första byggnader som flyttades till Skansen år 1891. Hustypen, ofta kallad för högloftsstuga, har funnits i Sydsverige sedan medeltiden. Huset kommer från Kyrkhults socken i Blekinge och visar ett bondhem från början av 1800-talet.
  • Moragården var Skansens allra första byggnad, inköpt 1885. En av bodarna kallas hedninghuset har daterats till första hälften av 1300-talet.
  • Petissan, Petit Café eller "Lilla kaféet" - finns i stadskvarteret, är ett café i ett hus från 1600-talet som har stått i korsningen Drottninggatan 110 - Kungstensgatan i Vasastaden, Stockholm. Teknologcaféet Petissan var ett gammalt studentcafé som låg vid Observatoriekullen intill dåvarande Tekniska Högskolan. När Tekniska Högskolan skulle byggas 1907 flyttades Petissan till Skansen. Byggnaden låg först på nedre Solliden, där elefanthuset tidigare låg, men flyttades på 1930-talet till stadskvarteret. I byggnaden för Petissan ligger även Apoteket Kronan.
  • Posthuset, hitflyttat från Virserum. Posthuset byggdes på 1840-talet, det byggdes senare om under 1860-talet och byggdes till under 1890-talet. Huset fungerade såväl som poststation som postmästarbostad. Här bodde Per August Nilsson som var poststationsföreståndare mellan 1895 och 1911.
  • Stockholms glasbruk, finns i stadskvarteret, uppfördes 1936, men startades redan tre år tidigare i en källarlokal vid Södermalms torg vid Slussen. Gamla ritningar av ett glasbruk i Johannisholm – i Venjans socken i Dalarna – från slutet av 1700-talet, har stått som modell för byggnationen.
  • Tottieska malmgården, finns i stadskvarteret. Ursprungligen låg gården vid dagens BondegatanSödermalm i Stockholm. En del av malmgårdens huvudbyggnad flyttades åren 1932–1935 till Skansen. Tottieska gården har fått sitt namn efter dess byggherre Charles Tottie som var en av Sveriges förmögnaste köpmän på 1700-talet.

Högtidsfiranden på Skansen[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagsfirande år 2009 med Kungen och Drottningen

Varje nyårsafton direktsänder SVT uppläsningen av dikten Nyårsklockan vid tolvslaget. Traditionen går tillbaka till 1895 [6]. En av första talare var Anders de Wahl, han läste Nyårsklockorna första gången 1897 och sista gången 1945. För närvarande (2009) är Jan Malmsjö den som framför Nyårsklockorna, det gör han sedan år 2001.[7]

Flera andra högtider, som Sveriges nationaldag, Midsommar och Lucia brukar uppmärksammas. Under adventstiden äger den årliga Skansens julmarknad rum. Julmarknaden anordnades första gången 1903 och är sedan dess en obruten tradition. Marknaden firade år 2013 sitt 110-årsjubileum.

Ända sedan 1894 har Valborgsmässoafton firats på Skansen med programmet som består av studentsång, konserter, valborgsbål och vårtal. (se även Skansens vårtalare genom åren)

Evenemang och besökare[redigera | redigera wikitext]

Under senare år har den TV-sända "Allsång på Skansen" på Solliden varje vecka under sommarsäsongen dragit stor publik. Skansens besöksrekord är från år 1983 med 2,4 miljoner besökare.

Skansen som förebild[redigera | redigera wikitext]

Skansen har inspirerat till ett antal utomhusmuseer för bevarande av gamla byggnader som ofta får namnet Skansen. Exempel är museet i Lublin, Polen, och Szentendre, Ungern.

Skansendirektörer genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Artur Hazelius, Skansens första direktör, målad av Julius Kronberg

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Novilla, byggd 1833 som danssalong, sedan 1943 Skansens informations- och utställningslokal.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (7 januari 2014). ”Landets museer behöll sin starka roll under 2013”. Pressmeddelande. Läst 15 juni 2014.
  2. ^ Hasselblad (1982), s. 68
  3. ^ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.188
  4. ^ Trädgårdar på Skansen, Fataburen 1987
  5. ^ KulturNav: Güettler, Karl
  6. ^ nyåruppläsare på Skansen genom åren
  7. ^ Uppgift enligt Skansen

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]